Nuförtiden

Ja, nuförtiden är jag inte så aktiv. På bloggen. Detta kan bero på att jag är desto mer aktiv på andra sätt. Det har hänt mycket under hösten som jag är ganska glad över att jag har klarat av. Nåja, det är inget världsomvälvande, men ändå saker som gör mej nöjd.

Den första kursen nu på hösten var makroekonomi, en kurs som jag kämpade hårt med och fick det fina betyget VG (med kommentaren "välförtjänt!" av kursansvarige!). Betyget är ju inte så viktigt i normala fall, men nu har jag ju gått och funderat på om det är företagsekonomi (FEK) eller nationalekonomi (NEK) som jag ska välja som inriktning nästa år. Nu, efter makroekonomin, lutar det åt NEK, men förra kursen, marknadsföring, var väldigt intressant. Det som ställer till det är väl att jag avskyr "typiska ekonom-siffror" (bokföring, moms och arbetsgivaravgifter kan gå och dränka sej tycker jag). Att bara skriva något som man har lärt sej utantill ger mej inget. Jag vill jobba med tänk, med bakomliggande faktorer. Vad betyder siffrorna som jag har fått fram? Tänk är snarare NEK än FEK. Dock är jag intresserad av marknadsföring och organisationsstruktur, FEK. Framförallt eftersom det där finns aspekten människor. Relationer är spännande.

Vad ska man då välja? Nu läser jag statistik. Vi har precis börjat, men oj vad roligt det är! Det är inte alls bara siffror. Det är tänk. Och vet ni vad min vän Anna sa till mej idag?! Jo, att det är denna sorts matematik som kommer vara grunden i ekonometrin (NEK-matematik). Super! Då blir det NEK!

Detta ställer dock till ytterligare ett problem. Det enda universitetet vi kan välja under våra utlandsstudier som är tydligt NEK-inriktat med ett bra rykte är Humboldtuniversitetet i Berlin.. Jag vet inte om jag vill plugga i Berlin.. Men jag måste inte bestämma mej förrän den 1:e februari (som jag ständigt får påminna min mamma om, som varje gång hon ringer frågar hur det går med utlandsstudievalet och om det inte är dags att söka snart..).

Men, mest glädjeämnen är det ändå som livet bjuder på. Mina problem är triviala. Jag trivs ju! Och det jag verligen gillar är tyska! Dock inte undervisningen jag får här på LiU, men undervisningen som jag och vännen Anna erbjuder SPREK-1:orna här på LiU! Vi har startat basic-grammatik-skola på torsdagkvällar. Vi har haft 4 eller 5 lektioner som har gått parallellt med ettornas språkval. Kursen har varit uppskattad och jag och Anna har nästan blivit generade varje gång lektionerna har tagit slut, för då har vi fått applåder. Idag var tyvärr sista lektionen (nästa vecka börjar ettorna med mikroekonomi, ni vet den där kursen som min årskurs fick det sämsta resultatet genom tiderna på förra året). Och vad hände då? Jo, jag och Anna fick ett tack-kort (som alla hade skrivit under!), en julstjärna och en ask ischoklad!!! Vilka sötingar!

Ursäkta det milslånga blogginlägget. Men ibland tar jag mej tid och då får ni desto mer.

Rädda världen?

Varje dag möter jag så många tecken på att allt inte står rätt till här i världen. Idag såg t.ex. jag och Josef dokumentären "The Cove" om delfinslakt i Japan. Och nej, jag bryr mej inte bara för att "delfiner är så söta, mycket sötare än kossor!" utan jag bryr mej för att man inser att allt hör ihop och att man är så liten i en stor och skrämmande värld.

Delfinerna fångas in. Lovande delfiner säljs till delfinarier över hela världen (bl.a. till Sea World) för ohyggliga summor. Resten av delfinerna skuffas undan i en vik och slaktas brutalt och långsamt. Köttet, som innehåller ofattbara mängder av kvicksilver, packeteras om under annat namn och säljs.
Så delfinshowerna man såg på när man var liten har en direkt koppling till en fasansfull industri som utrotar delfiner och förgiftar oss människor.

Och de japanska politikerna? De sitter i diverse kommisioner runt om i världen och försöker legalisera valjakt, med hitte-på-argumentet att valar (även delfinen är en liten val) äter upp fiskebestånden.
Nej nej nej. Människan fiskar upp bestånden av fisk. Vi utrotar den.

Och vad gör jag? Idag köpte jag tonfisk på burk. MSC-märkt, dock. Men oftast gör jag inte det.
Och vad gjorde jag igår? Kom på att jag "måste" köpa kläder. Och då passar Josef på att påminna om hur skitig bomullsindustrin är. Sedan kan man även fråga sej vem som har sytt plaggen jag har på kroppen och vilka arbetsvillkor de arbeter under.

Vilket val vi än gör kan vi inte undvika att påverka vår jord. Varje vaken sekund konsumerar vi varor och tjänster. Och ofta vet vi inte vad som ligger bakom, för vi orkar inte bry oss.
Vi har bättre levnadsstandard, mer fritid och mer pengar än vad någon generation före oss har haft. Och vi väljer att spendera mera, låta våra val förskjutas längre och längre ifrån vårt samvete och vår medmänsklighet. Vi går mot ett egoistiskt slit-och-släng-samhälle. Nej, vi är där redan nu.

Och mitt i det är jag. Hur ska jag bryta mej loss?