Särskrivning for the win!

Då har man fått tillbaka sin första inlämningsuppgift. Det var en kort skrivinlämning på ca 2 sidor och jag klarade den. Puh.

Läraren som rättade uppgiften skickade ett mejl till alla SPREK:are (Språk ekonomi) med vad han hade bedömt i uppgiften och lite allmänna tips och råd. Bland annat kommenterade han att det fanns lite för många särskrivningar:

"Enda smolket är förekomsten av sär skrivningar ... (där har jag kladdat lite i texterna ibland för att uppmärksamma på det. En lärande cykel är t ex inte något vi tagit upp under kursmomentet ...)"

Haha! Underbart!

Helyllepolitker No.1

Som en kontrast till några av de amerikanska politiker som medierna porträtterar vill jag uppmärksamma Karl-Johan Gustafson, en väldigt engagerad politiker i Töreboda kommun.
I en kurs som jag läser har vi fått i uppgift att intervjua en ledare. Jag ringde till Karl-Johan och frågade om jag kunde göra en intervju med honom. "Självklart!" tyckte Karl-Johan utan att blinka, "Kommer du hit eller ska vi ta det över telefon?".

Det fick bli en telefonintervju, eftersom jag är lite långt hemifrån för tillfället. Och jag påpekade att intervjun endast skulle användas som ett diskussionsunderlag på ett seminarie, och att han inte behövde oroa sej för att jag skulle analysera hans ledarstil i en officiell rapport. Men det var inget Karl-Johan oroade sej över:
"Det är ingen fara! Jag är ju förtroendevald, då ska man vara en offentlig person!"

Vilken politiker!
Och intervjun gick som smort. Nu har jag hundra idéer som jag ska sammanfatta på ett futtigt A-4 innan klockan 11 imorgon. För vet ni vad som händer då? Då ska jag träffa Katharina, en tjej från Berlin som jag stötte på häromveckan. Vi har tänkt ta en fika och planera in när vi ska gå på en guidad tur i Linköping. De finns på svenska och engelska, och eftersom Katharina precis börjat med svenskan får det bli engelska.
Men under fikat imorgon hoppas jag att det blir en del tyska!

Varma hälsningar till er alla!

Politik -samhällsengagemang eller kärriär?

Hade tänkt att när jag fick tid att skriva här skulle det bli om studentlivet, kanske med en och annan bild från lägenheten också. Nu blir det inte så. Än. Jag har nämligen inte tid att skriva här, egentligen.

Jag skriver här för att jag blir förbannad. Och då tar man sej tid.
Obama är ute på en turné och talar till USA:s skolungdomar. Detta kan man läsa på SVT's hemsida: http://svt.se/2.22584/1.1683215/obama_varnade_for_facebook

"I ett första utkast till tal fanns uppmaningen till USA:s ungdom att den skulle vara med och bestämma landets framtid genom att "skriva till presidenten vad han kan göra".
Men den maningen fick han anledning att ångra. Konservativa såg det som ett sätt att indoktrinera eleverna att bli partiska.

Republikanernas ordförande i Florida, Jim Greer, sade att han är "helt förfärad över att skattebetalarnas dollar användes för att sprida president Obamas socialistiska ideologi". "

Det är ju rent ut sagt förjävligt. Då pratar presidenten om ansvar och engagemang och får kritik för det! Vill inte alla politiker att barn och ungdomar ska ta ansvar och ha åsikter? Tydligen inte när man kan smutskasta sina politiska motståndare. Varför visa en enad front när man kan klaga på något?

De som använder sej av sådant fulspel bryr sej inte om barnen i USA. De bryr sej bara om sin egen politiska karriär, och det gör mej förbannad.