-Lita på det! (Snodd låttext från Tåget går)
Usch vad jag saknar att kramas! Igår var jag sjuk, jag skyller allt på bristen på mänsklig kroppskontakt..
Jag kommer ihåg när vi var på västgötaläger med ishockeyn och vi sov över på skolan i Fotskäl. Där kunde man gå omkring och bara njuta av alla fina pepp-fraser som satt på väggarna, blandade med konst á la dagisbarn.
Där att det också en söt lapp, där det stod ungefär så här:
Man behöver 1 kram om dagen för att övehuvudtaget kunna finnas
Man behöver 4 kramar om dagen för att överleva
Man behöver 8 kramar om dagen för att må bättre
Och man behöver 12 kramar om dagen för att växa
Och eftersom jag var så kort (och fortfarande är lika kort idag) sa vår dåvarande målvaktstränare: "Men Ellinor, om man behöver 12 kramar om dagen för att växa, då är du i stort behov av kramar!" Så varje dag gav han mej 12 kramar!
Men här har det inte blivit så många kramar. Hmmm... längtar efter kramgoa SKU:are som kan få mej att växa några millimeter!
Och så avslutar vi med klyschan:
Det finaste med en kram är att du inte kan ge en kram utan att få en tillbaka
tisdag 30 oktober 2007
söndag 28 oktober 2007
Spännande match och alkohol
Idag var det alltså match igen! För motståndet stod Kitzbühel/Salzburg, som slått ihop sina två lag, och därigenom skapat ett väldigt bra lag.
Jag fick dra ett ganska tungt lass, med varannat byte och spel i både boxplay och powerplay. K/S gjorde tyvärr 0-1, men jag passade (klockren pass rätt på bladet) till 1-1.
Sedan, i slutet av andra perioden, gjorde jag 2-1 -och kunde ha blivit matchhjälte (hjältinna..?).
Men, de fick otroligt många powerplay under terdje perioden. Jag spelade i nästan 4 minuter i sträck ett byte - det är helt galet. Så, till slut gjorde K/S 2-2 -och jag var tyvärr på isen då. Men, det fanns inget jag kunde göra. Shit happens.
Vi kämpade på som dårar, och domarn började äntligen inse att K/S's nummer 14 var en total idiot. Hon sa en massa kommentarer som domarn inte hörde, men till slut gjorde hon en dundermiss:
En av våra spelare blev utvisad. Eftersom motståndaren, som blivit tacklad, blev ganska allvarligt skadad, fick våran spelare 10 min.
Nummer 14: "Domarn, vad blir det för straff?"
Domaren: "En tio-minutare."
Nummer 14: "Hahahahaha!" och pekar mot vårt bås.
Domarn "Nummer 14 (pekar på henne) -matchstraff för osportsligt uppträdande!"
Hon var ju verkligen hela tiden mer fokuserad på att göra oss sura, än att ta hand om sitt eget lag. Ingen normal spelare skrattar åt något sådant, framförallt inte när en av ens egna spelare har blivit allvarligt skadad. Den skadade spelaren behövde inte åka till sjukhuset, men hon kunde inte spela mer på hela matchen.
Det hela (resultatet 2-2, inte nr 14's utvisning..) ledde till förlängning (Sudden death), och där gjorde vi 3-2!
Sedan kommer vi till alkoholen. På träningslägret i Sterzing drack vi öl efter varje kvällsträning. Ibland tar vi en öl efter träningen, och idag drack vi champange, för att vi vann. Det konstiga är att många åker bil till och från träning/match, och för dem är det tydligen helt okej att dricka en starköl/ halsa ett glas vin/champange, och sedan sätta sej bakom ratten..
Det känns som Italien all over again*. Fast, de säger ju "ciao" här också, så jag kanske inte borde vara förvånad..
*För ca 2,5 år sedan var jag i Italien med klassen, och vi bodde hos söta italienskor. De flesta hade pojkvänner med körkort (aka chaufförer), och "chaufförerna" körde ofta, även när de hade druckit..
Jag fick dra ett ganska tungt lass, med varannat byte och spel i både boxplay och powerplay. K/S gjorde tyvärr 0-1, men jag passade (klockren pass rätt på bladet) till 1-1.
Sedan, i slutet av andra perioden, gjorde jag 2-1 -och kunde ha blivit matchhjälte (hjältinna..?).
Men, de fick otroligt många powerplay under terdje perioden. Jag spelade i nästan 4 minuter i sträck ett byte - det är helt galet. Så, till slut gjorde K/S 2-2 -och jag var tyvärr på isen då. Men, det fanns inget jag kunde göra. Shit happens.
Vi kämpade på som dårar, och domarn började äntligen inse att K/S's nummer 14 var en total idiot. Hon sa en massa kommentarer som domarn inte hörde, men till slut gjorde hon en dundermiss:
En av våra spelare blev utvisad. Eftersom motståndaren, som blivit tacklad, blev ganska allvarligt skadad, fick våran spelare 10 min.
Nummer 14: "Domarn, vad blir det för straff?"
Domaren: "En tio-minutare."
Nummer 14: "Hahahahaha!" och pekar mot vårt bås.
Domarn "Nummer 14 (pekar på henne) -matchstraff för osportsligt uppträdande!"
Hon var ju verkligen hela tiden mer fokuserad på att göra oss sura, än att ta hand om sitt eget lag. Ingen normal spelare skrattar åt något sådant, framförallt inte när en av ens egna spelare har blivit allvarligt skadad. Den skadade spelaren behövde inte åka till sjukhuset, men hon kunde inte spela mer på hela matchen.
Det hela (resultatet 2-2, inte nr 14's utvisning..) ledde till förlängning (Sudden death), och där gjorde vi 3-2!
Sedan kommer vi till alkoholen. På träningslägret i Sterzing drack vi öl efter varje kvällsträning. Ibland tar vi en öl efter träningen, och idag drack vi champange, för att vi vann. Det konstiga är att många åker bil till och från träning/match, och för dem är det tydligen helt okej att dricka en starköl/ halsa ett glas vin/champange, och sedan sätta sej bakom ratten..
Det känns som Italien all over again*. Fast, de säger ju "ciao" här också, så jag kanske inte borde vara förvånad..
*För ca 2,5 år sedan var jag i Italien med klassen, och vi bodde hos söta italienskor. De flesta hade pojkvänner med körkort (aka chaufförer), och "chaufförerna" körde ofta, även när de hade druckit..
lördag 27 oktober 2007
Harry Potter 7 - auf Deutsch!
Idag ska jag hämta upp Harry Potter 7 -på tyska!
Det kommer antagligen inte bli särskilt mycket läst, eftersom vår första tenta är den 9/11, och sedan har vi fått lite andra uppgifter att göra..
Men, förhoppningsvis kommer den att hålla tyska-tänket uppe under jullovet! (Eller så kommer jag bara vara med Josef hela tiden, och sedan undra varför jag släpade med mej den tunga boken hem, när jag visste att jag inte ens skulle öppna den...?)
Jaja - vi får se!
Det kommer antagligen inte bli särskilt mycket läst, eftersom vår första tenta är den 9/11, och sedan har vi fått lite andra uppgifter att göra..
Men, förhoppningsvis kommer den att hålla tyska-tänket uppe under jullovet! (Eller så kommer jag bara vara med Josef hela tiden, och sedan undra varför jag släpade med mej den tunga boken hem, när jag visste att jag inte ens skulle öppna den...?)
Jaja - vi får se!
fredag 26 oktober 2007
För femtielfte gången!
DET FINNS INGEN GEMENSAM LÅDA!
Nej, de har inte varit och knyckt mina bestick igen (förutom en av mina knivar, som har varit borta i över en vecka..) men de snor andra grejer -framförallt mat! Ok, att lite mjölk försvinner nån gång då och då, men lyssna på det här:
Nej, de har inte varit och knyckt mina bestick igen (förutom en av mina knivar, som har varit borta i över en vecka..) men de snor andra grejer -framförallt mat! Ok, att lite mjölk försvinner nån gång då och då, men lyssna på det här:
- 2 ägg
- 2 L mjölk
- 1 kiwi
- 1 yoghurt
- 1 hushållspappersrulle
- 2 disksvampar
Jag har pratat med de andra på våningen, och ingen har blivit av med lika mycket som jag! Idag när jag skulle dricka mjölk var det nya (som skulle vara helt fulla, oöppnade) mjölkpaketet bara halvfullt!
Nej, nu får det vara nog. Jag skrev en lapp och satte på kylskåpet. Buskapet löd ungefär såhär:
Sluta ta min mat! Jag är också en fattig student, och jag har inte råd att ge mat till alla andra. Om ni verkligen behöver något, kan ni bara fråga mej. Jag är ingen ond människa -jag har bara ont om pengar.
//Ellie, rum 212
Tyvärr skrev jag lappen på engelska, men jag har inte tillräckligt bra ordförråd för att vara arg på tyska... Man lär sej ju bara positiva ord i skolan. Det är först nu jag börjar lära mej ord som idiot, ful osv.
Men, jag använde inte några av de orden på min lapp! Den var vänlig, men bestämd.
(Sedan kanske jag ska påpeka att jag faktiskt inte har ont om pengar, men det blir ju lite dyrt om jag ska köpa massa ny mat hela tiden - så mamma och pappa: Ni behöver inte orora er! )
torsdag 25 oktober 2007
Schnitzel
Igår gjorde jag och min rumskompis Wienerschnitzel, a.k.a. panerat kött. Hon tycker inte om fläskkött, så vi panerade kalkonkött. Jag brukar inte äta kalkon, men det smakade mycket godare än vad jag kom ihåg det.
Hon passade på att be om ursäkt för att hon pratat i telefon med sin pojkvän när jag skulle sova, men jag sa att det inte gjorde något. "Måste man prata med sin pojkvän, så måste man. Jag har ju också en pojkvän.." Hon blev glad över att jag förstod, och sa "Jo, vi hade ju en liten meningsskiljaktighet.." "En liten??!" sa jag, och då började vi skratta båda två! Men, de blev lite mer sams igår, de var ju trots allt deras 3-årsdag.
Idag måste jag handla, eftersom alla affärer har stängt imorgon - Österrikes nationaldag.
Jag har fått en massa musik (52Gb = 14 500 låtar) av min kusins sambo. Tyvärr är det mesta inte riktigt min stil. Det är dålig tysk pop/rock, dålig italiensk smörsång och opera, samt en massa tyska "hits" - dvs: ren skit. Sedan finns det en del house/techno och alldeles för mycket eurodisco.
Nu har jag rensat bort 35Gb, och faktiskt letat fram en sisådär 40 ruskigt bra låtar. Men, 1 bra låt/Gb är inte ett bra betyg...
Fast, äntligen fick jag tag på den där låten med Dario G, som jag var helt förälskad i när jag gick i åttonde klass! Jag hade till och med glömt av att den fanns!
Hon passade på att be om ursäkt för att hon pratat i telefon med sin pojkvän när jag skulle sova, men jag sa att det inte gjorde något. "Måste man prata med sin pojkvän, så måste man. Jag har ju också en pojkvän.." Hon blev glad över att jag förstod, och sa "Jo, vi hade ju en liten meningsskiljaktighet.." "En liten??!" sa jag, och då började vi skratta båda två! Men, de blev lite mer sams igår, de var ju trots allt deras 3-årsdag.
Idag måste jag handla, eftersom alla affärer har stängt imorgon - Österrikes nationaldag.
Jag har fått en massa musik (52Gb = 14 500 låtar) av min kusins sambo. Tyvärr är det mesta inte riktigt min stil. Det är dålig tysk pop/rock, dålig italiensk smörsång och opera, samt en massa tyska "hits" - dvs: ren skit. Sedan finns det en del house/techno och alldeles för mycket eurodisco.
Nu har jag rensat bort 35Gb, och faktiskt letat fram en sisådär 40 ruskigt bra låtar. Men, 1 bra låt/Gb är inte ett bra betyg...
Fast, äntligen fick jag tag på den där låten med Dario G, som jag var helt förälskad i när jag gick i åttonde klass! Jag hade till och med glömt av att den fanns!
onsdag 24 oktober 2007
Det kvinnliga släktet
Igår bråkade min rumskompis med sin pojkvän, över telefonen, och det förvånade mej verkligen hur lika hon och jag är!
Hon körde på samma argument hela tiden och skulle verkligen förklara för honom i minsta detalj varför han hade fel och hon hade rätt.
Sedan när han inte förstod sa hon något i stil med: "Det är ju ingen idé att jag pratar med dej, för du fattar ju inget!"
Och varje gång han gjorde ett klumpigt drag var hon där direkt och påpekade det: "Det är ju precis det här jag menar!" och sedan var det tillbaks på ruta ett, med samma argument och oenigheter som för 20 minuter sedan....
Jag förstår inte.. Varför är det ofta tjejer som börjar "bråk" genom att de ska förklara så att killen verkligen helt och hållet förstår vad hon känner..? Varför inser vi inte: De kommer aldrig att förstå helt.
Jag erkänner -jag är precis likadan. Men, nu när jag har hört det som en opartiskt utomstående, så har jag insett att jag måste sluta med det här beteendet illa kvickt! (Men jag tänker ju inte låta saker bara slippa undan, men jag ska nog försöka bli lite mer vettig i olika diskussioner..)
Hon körde på samma argument hela tiden och skulle verkligen förklara för honom i minsta detalj varför han hade fel och hon hade rätt.
Sedan när han inte förstod sa hon något i stil med: "Det är ju ingen idé att jag pratar med dej, för du fattar ju inget!"
Och varje gång han gjorde ett klumpigt drag var hon där direkt och påpekade det: "Det är ju precis det här jag menar!" och sedan var det tillbaks på ruta ett, med samma argument och oenigheter som för 20 minuter sedan....
Jag förstår inte.. Varför är det ofta tjejer som börjar "bråk" genom att de ska förklara så att killen verkligen helt och hållet förstår vad hon känner..? Varför inser vi inte: De kommer aldrig att förstå helt.
Jag erkänner -jag är precis likadan. Men, nu när jag har hört det som en opartiskt utomstående, så har jag insett att jag måste sluta med det här beteendet illa kvickt! (Men jag tänker ju inte låta saker bara slippa undan, men jag ska nog försöka bli lite mer vettig i olika diskussioner..)
tisdag 23 oktober 2007
Min önskelista
Nu har jag funderat på vad jag önskar mej i julklapp i över två veckor. Det hela började med att jag köpte torkade äpplen ("made in China - säg inget till mormor! -hon är rädd för allt som kommer ifrån Kina...) och verkligen saknade våra hemtorkade äpplen. "Måste skriva upp torkade äpplen på min önskelista", tänkte jag.
Sedan dess har jag tänkt ännu mer på vad jag saknar, och haft en tävling där ni kunnat rösta på det ni önskar i julklapp. Och lagom till att jag ska avslöja hela listan på min blogg (idag alltså) börjar det snöa i Innsbruck! Snön smälter visserligen direkt när den nuddar marken, men bergen är helt vita och underbart vackra!
So, without any further ado..
MIN ÖNSKELISTA:
1. Torkade äpplen (de köpta kommer tyvärr inte i närheten av the real Halna-deal.)
2. Herbal Essences schampo och balsam (har letat som en galning, men hittar dem inte här!)
3. Strumpor (alltid bra att ha många par, och jag har få..)
4. En dagbok* (den jag har nu är jag inte nöjd med)
5. Hörlurar till min mobil (så jag kan lyssna på musik, min MP3 börjar ge sej)
6. Många kramar!
Om någon därute också har en önskelista: Skriv den i kommentarerna. Då kanske ni får något roligt av mej i julklapp!
Det som är superbra med att skriva sin önskelista redan 2 månader innan julafton, är att man nästan har glömt av vad man har önskat sej sedan när man väl får presenten. Överraskningar is the shit!
*När det gäller dagboken är jag extremt kräsen. Den får inte under några omständigheter vara parfyrmerad. Linjer är ett måste, och när det gäller format finner jag A5 mest tilltalande. Lås är inte nödvänigt, men det vore bra om den gick att stänga till ordentligt. Jag har redan en serie Nalle Puh-dagböcker, så en dagbok med Nalle Puh-tema vore inte helt fel...
Sedan dess har jag tänkt ännu mer på vad jag saknar, och haft en tävling där ni kunnat rösta på det ni önskar i julklapp. Och lagom till att jag ska avslöja hela listan på min blogg (idag alltså) börjar det snöa i Innsbruck! Snön smälter visserligen direkt när den nuddar marken, men bergen är helt vita och underbart vackra!
So, without any further ado..
MIN ÖNSKELISTA:
1. Torkade äpplen (de köpta kommer tyvärr inte i närheten av the real Halna-deal.)
2. Herbal Essences schampo och balsam (har letat som en galning, men hittar dem inte här!)
3. Strumpor (alltid bra att ha många par, och jag har få..)
4. En dagbok* (den jag har nu är jag inte nöjd med)
5. Hörlurar till min mobil (så jag kan lyssna på musik, min MP3 börjar ge sej)
6. Många kramar!
Om någon därute också har en önskelista: Skriv den i kommentarerna. Då kanske ni får något roligt av mej i julklapp!
Det som är superbra med att skriva sin önskelista redan 2 månader innan julafton, är att man nästan har glömt av vad man har önskat sej sedan när man väl får presenten. Överraskningar is the shit!
*När det gäller dagboken är jag extremt kräsen. Den får inte under några omständigheter vara parfyrmerad. Linjer är ett måste, och när det gäller format finner jag A5 mest tilltalande. Lås är inte nödvänigt, men det vore bra om den gick att stänga till ordentligt. Jag har redan en serie Nalle Puh-dagböcker, så en dagbok med Nalle Puh-tema vore inte helt fel...
söndag 21 oktober 2007
Första matchen
Igår spelade vi mot Villach, de regerande mästarna.
Nivån var väl ganska lika, men vi var inte konsekventa i vårt spel, och då uppstod en del missar. Jag spelade center, och det var lite svårt att komma in i det, eftersom deras spelsystem är lite annorlunda.
Villach ledde med 1-0 efter första perioden. De hade en halvbra chans och satte den helt enkelt.
Period 2: Missförstånd (där jag var inblandad) ledde till Villach's 2-0, och på 3-0 var jag också på isen.
Usch, men jag blev bättre ju längre matchen gick.
Sedan gjorde de 4-0 (hur kommer jag inte ihåg) och 5-0 (efter att domarn dömt ett ogiltigt mål till deras fördel), och när det återstod 8 sekunder fick de in ett turmål.
6-0 alltså. Det låter som om vi blev överkörda, men jag tycker nog att 3-0 skulle varit ett rättvisare resultat. Sedan var ju vår tränare lite rolig. Han toppade hela tiden, och så fort något inte stämde så ändrade han om i 5:orna. Det blev felbyten, missförstånd och allt möjligt. Man hann inte vänja sej vid att spela ihop med någon.
Och trots att han toppade sa han hela tiden "Det gör inget om vi inte vinner, vi är inte här för att vinna." -Varför fick inte alla tjejer spela då? Och varför lät han inte samma personer spela ihop hela matchen? Då kanske vi hade kunnat spela ihop oss lite, och spela upp oss..
VINNARE AV VECKANS TÄVLING!
Denna vecka handlade tävlingen om julklappar. Topp 3:
1. En resa till ett varmt land
2. En spahelg
3. Konsertbiljetter
1:an och 2:an hade jag räknat med, men jag trodde allt att digitalkamera skulle sno åt sej plats nummer 3..
Imorgon kommer jag att berätta vad jag önskar mej i julklapp!
Until then: May God hold you, in the palm of His hand.
Nivån var väl ganska lika, men vi var inte konsekventa i vårt spel, och då uppstod en del missar. Jag spelade center, och det var lite svårt att komma in i det, eftersom deras spelsystem är lite annorlunda.
Villach ledde med 1-0 efter första perioden. De hade en halvbra chans och satte den helt enkelt.
Period 2: Missförstånd (där jag var inblandad) ledde till Villach's 2-0, och på 3-0 var jag också på isen.
Usch, men jag blev bättre ju längre matchen gick.
Sedan gjorde de 4-0 (hur kommer jag inte ihåg) och 5-0 (efter att domarn dömt ett ogiltigt mål till deras fördel), och när det återstod 8 sekunder fick de in ett turmål.
6-0 alltså. Det låter som om vi blev överkörda, men jag tycker nog att 3-0 skulle varit ett rättvisare resultat. Sedan var ju vår tränare lite rolig. Han toppade hela tiden, och så fort något inte stämde så ändrade han om i 5:orna. Det blev felbyten, missförstånd och allt möjligt. Man hann inte vänja sej vid att spela ihop med någon.
Och trots att han toppade sa han hela tiden "Det gör inget om vi inte vinner, vi är inte här för att vinna." -Varför fick inte alla tjejer spela då? Och varför lät han inte samma personer spela ihop hela matchen? Då kanske vi hade kunnat spela ihop oss lite, och spela upp oss..
VINNARE AV VECKANS TÄVLING!
Denna vecka handlade tävlingen om julklappar. Topp 3:
1. En resa till ett varmt land
2. En spahelg
3. Konsertbiljetter
1:an och 2:an hade jag räknat med, men jag trodde allt att digitalkamera skulle sno åt sej plats nummer 3..
Imorgon kommer jag att berätta vad jag önskar mej i julklapp!
Until then: May God hold you, in the palm of His hand.
lördag 20 oktober 2007
Falsk som vatten
"Too many people spend money they haven't earned on things they don't need to impress people that they don't like" Will Smith.
Nu är det dags att vakna upp: Det är bara du som bestämmer vem som dömer dej. Om det är du, din bästis, dina föräldrar, Gud eller Allah - it's up to you..
Varför ska vi då imponera på alla andra hela tiden?
Och det jag stör mej mest på nu är faktiskt inte prylhysterin (som speglas i citatet), utan faktiskt att folk ska låtsas vara så himla ansvarstagande och duktiga.
Jag är med i en community på nätet som heter Facebook. Där kan man gå med i olika causes. Jag valde med omsorg, och gick med i Stop Global Warming och Fair Trade.
Nu är ju inte jag världens mest aktiva anti-växtuseffekten-person, och jag köper inte alltid Fair Trade-produkter: men jag försöker.
Man kan bjuda in folk till de causes man är med i. Jag har bjudit in en del, och några har tackat ja och gått med. Sedan har jag också fått en del inbjudningar:
Stop animal testing
Stop trafficking
Find a cure for Breastcancer
Find a cure for Leucemia
Save Darfur
Stop HIV/aids
Ecpat
Amnesty
..och allt annat du kan tänka dej.
Jag säger inte att det är dåligt, men det är för mycket! Det finns bara en av mej (.. *sjungande*: "..och det är jag", hihi) och jag kan inte vara engagerad överallt. Det värsta är att det faktiskt finns folk som är med i över 10 olika causes!
Jag är med i mina två causes för att visa vad jag står, men också för att visa att jag aktivt tänker på det, och (förhoppningsvis) gör skillnad.
Tänk själv! Varför är du med i en cause och vilken skillnad gör just du???
Men.. det ser ju så fint ut på proil-sidan på communityn. Varför var med i en liten futtig cause och faktiskt göra något, när man kan vara med i 20 och bara glänsa?
Men Rosa Bandet tar ändå hem priset på facebook. Det kostar ingenting att gå med, och sedan får man ett tjusigt Rosa Band på sin profil, där det står hur många vänner man bjudit in, och hur mycket pengar man har donerat.
Och vad får man läsa i 99% av fallen: "Rosa Bandet: X har bjudit in 0 vänner och donerat 0 kronor"
Woooow *applåder* ..Den där X är allt något extra.. (kunde inte låta bli)
Nej, skärpning!
PS: Jag har inget emot Rosa Bandet, bara facebook-idioterna som inte har förstått meningen med det...
Nu är det dags att vakna upp: Det är bara du som bestämmer vem som dömer dej. Om det är du, din bästis, dina föräldrar, Gud eller Allah - it's up to you..
Varför ska vi då imponera på alla andra hela tiden?
Och det jag stör mej mest på nu är faktiskt inte prylhysterin (som speglas i citatet), utan faktiskt att folk ska låtsas vara så himla ansvarstagande och duktiga.
Jag är med i en community på nätet som heter Facebook. Där kan man gå med i olika causes. Jag valde med omsorg, och gick med i Stop Global Warming och Fair Trade.
Nu är ju inte jag världens mest aktiva anti-växtuseffekten-person, och jag köper inte alltid Fair Trade-produkter: men jag försöker.
Man kan bjuda in folk till de causes man är med i. Jag har bjudit in en del, och några har tackat ja och gått med. Sedan har jag också fått en del inbjudningar:
Stop animal testing
Stop trafficking
Find a cure for Breastcancer
Find a cure for Leucemia
Save Darfur
Stop HIV/aids
Ecpat
Amnesty
..och allt annat du kan tänka dej.
Jag säger inte att det är dåligt, men det är för mycket! Det finns bara en av mej (.. *sjungande*: "..och det är jag", hihi) och jag kan inte vara engagerad överallt. Det värsta är att det faktiskt finns folk som är med i över 10 olika causes!
Jag är med i mina två causes för att visa vad jag står, men också för att visa att jag aktivt tänker på det, och (förhoppningsvis) gör skillnad.
Tänk själv! Varför är du med i en cause och vilken skillnad gör just du???
Men.. det ser ju så fint ut på proil-sidan på communityn. Varför var med i en liten futtig cause och faktiskt göra något, när man kan vara med i 20 och bara glänsa?
Men Rosa Bandet tar ändå hem priset på facebook. Det kostar ingenting att gå med, och sedan får man ett tjusigt Rosa Band på sin profil, där det står hur många vänner man bjudit in, och hur mycket pengar man har donerat.
Och vad får man läsa i 99% av fallen: "Rosa Bandet: X har bjudit in 0 vänner och donerat 0 kronor"
Woooow *applåder* ..Den där X är allt något extra.. (kunde inte låta bli)
Nej, skärpning!
PS: Jag har inget emot Rosa Bandet, bara facebook-idioterna som inte har förstått meningen med det...
fredag 19 oktober 2007
Hej svärmor!
Japp, detta inlägg är helt och hållet dedikerat till Anna. Jag fick nämligen ett tjusigt brev idag (och brevpappret var, om möjligt, ännu tjusigare) som var riktigt underhållande att läsa. Förutom den söta och sega Dumleklubban (en mycket glad överraskning!) innehöll brevet en hel del information, så nu är jag lite mer uppdaterad om vad som försiggår i Sverige (framförallt i trakterna kring, och i, Lidköping).
Men, brevet innehöll också en del frågor. Nu när jag tänker på det inser jag att min blogg inte har gett särskilt mycket information om vad jag egentligen gör här, eller hur jag trivs med det.
Jag studerar alltså tyska (grundkurs A och kanske B) på Göteborgs Universitet, men kursen är förlagd till Innsbruck Österrike.
Vi är totalt 15 svenskar i min klass, och 12 av dem bor på samma studenthem som jag.
De första 5 veckor ägnade vi oss åt grammatik, med Bengt (vår egen superhjälte från Gbg).
Nu har Bengt åkt tillbaka till Sverige och vi har istället litteraturkunskap (med Peter Giacomuzzi) och Kultur- och Landskunskap .
Om jag väljer att stanna här i ett helt år (då kommer jag hem i juni 2008) kommer det totalt bli 60 hp.
Den 5/11 har vi vår första tenta: grammatik.
Jag tycker tempot är lagom (både med grammatiken och med allt annat) men det är mycket att lära sej.. Sanningen är: Jag hänger med på det mesta, men är kanske lite för lat med själva banka-in-så-det-verkligen-sitter-inlärningen. -Men jag jobbar på det!
Sedan får vi löpande läxor med böcker vi ska läsa (die Verwandlung, Franz Kafka senast) eller texter vi ska skriva om.
Alla svenskar här är riktigt trevliga. Vi har kul ihop och gör grejer ihop, t.ex. lagar mat och går ut. Dessutom finns det en del riktigt trevliga österrikare, t.ex. Lukas (han som pratar svenska), Michi (hon jag gick på bio med), Steffi (Michis syster) och den andre Michi (kille från Südtirol). Chavier är också en glad prick! Han kommer från Equador och är hur skön som helst!
Sedan gör hockeyn allt mycket roligare. Det blir några få stunder i veckan då jag gör något jag verkligen kan. Ingen press, bara roligt. Sen är ju alla i laget supersnälla och stämningen är nästan alltid på topp.
Överhuvudtaget känns det bra här. Det känns skönt att göra sin egen grej, och inte känna att någon annan har beslutat detta för mej. Detta gör jag bara för min skull. Förhoppningsvis kommer jag bli betydligt bättre på att prata tyska, men jag gör också detta för att komma bort från allt och kanske hitta rätt väg helt på egen hand.
Hur framtiden ser ut? Ja, vidare studier innehåller den i alla fall. Vad för sorts studier? Well, that beats me..
Men, brevet innehöll också en del frågor. Nu när jag tänker på det inser jag att min blogg inte har gett särskilt mycket information om vad jag egentligen gör här, eller hur jag trivs med det.
Jag studerar alltså tyska (grundkurs A och kanske B) på Göteborgs Universitet, men kursen är förlagd till Innsbruck Österrike.
Vi är totalt 15 svenskar i min klass, och 12 av dem bor på samma studenthem som jag.
De första 5 veckor ägnade vi oss åt grammatik, med Bengt (vår egen superhjälte från Gbg).
Nu har Bengt åkt tillbaka till Sverige och vi har istället litteraturkunskap (med Peter Giacomuzzi) och Kultur- och Landskunskap .
Om jag väljer att stanna här i ett helt år (då kommer jag hem i juni 2008) kommer det totalt bli 60 hp.
Den 5/11 har vi vår första tenta: grammatik.
Jag tycker tempot är lagom (både med grammatiken och med allt annat) men det är mycket att lära sej.. Sanningen är: Jag hänger med på det mesta, men är kanske lite för lat med själva banka-in-så-det-verkligen-sitter-inlärningen. -Men jag jobbar på det!
Sedan får vi löpande läxor med böcker vi ska läsa (die Verwandlung, Franz Kafka senast) eller texter vi ska skriva om.
Alla svenskar här är riktigt trevliga. Vi har kul ihop och gör grejer ihop, t.ex. lagar mat och går ut. Dessutom finns det en del riktigt trevliga österrikare, t.ex. Lukas (han som pratar svenska), Michi (hon jag gick på bio med), Steffi (Michis syster) och den andre Michi (kille från Südtirol). Chavier är också en glad prick! Han kommer från Equador och är hur skön som helst!
Sedan gör hockeyn allt mycket roligare. Det blir några få stunder i veckan då jag gör något jag verkligen kan. Ingen press, bara roligt. Sen är ju alla i laget supersnälla och stämningen är nästan alltid på topp.
Överhuvudtaget känns det bra här. Det känns skönt att göra sin egen grej, och inte känna att någon annan har beslutat detta för mej. Detta gör jag bara för min skull. Förhoppningsvis kommer jag bli betydligt bättre på att prata tyska, men jag gör också detta för att komma bort från allt och kanske hitta rätt väg helt på egen hand.
Hur framtiden ser ut? Ja, vidare studier innehåller den i alla fall. Vad för sorts studier? Well, that beats me..
"Österrike, det ligger väl i Skåne.."
Igår pratade jag och Carina (min rumskompis) om allt möjligt. Vi pratade i nästan två timmar, och det var riktigt trevligt. Vi kom in på ämnet underliga människor, och det finns verkligen några få som har stor chans att kamma hem priset "världens konstigaste person", och det roliga är att jag och Carina känner dem allihop!
Vi har ju t.ex. Berndt på vår våning. En tysk som kan allt (läs: ingeting) och mer än gärna vill dela med sej av sina kunskaper. Min rumskompis läser medicin, men för henne skulle han självklart förklara varför det är bättre att läsa matematik än medicin (hmm, undrar vem som läser matematik...) och att alla medicinstudenter i princip är dumma i huvudet.
Sedan har ju Berndt mycket livserfarenhet också - han har ju t.ex. varit i Finland. Och i Finland super alla och de är deprimerade också, hela bunten. Därför skulle ju Berndt förklara för moi att alla svenskar också super som svin och är deprimerade. Och alla svenskar dricker vodka, hela tiden. Tänk vad mycket jag lär mej av den där Berndt. Jag har bland annat lärt mej att det är mörkt dygnet runt i hela Sverige, året om. Ja, Berndt kan han..
När vi väl var inne på alla konstiga människor var jag bara tvungen att berätta om den konstiga personen jag träffade i Luleå:
När jag och Josef var i Luleå i augusti slog det mej helt plötsligt att "om en vecka åker Josef till Sjövik, och då kommer vi inte att ses på 4 måndader." Jag har nog aldrig gråtit så mycket i hela mitt liv. Alla frågade hur jag mådde och varför jag var ledsen. Alla andra som var runt omkring mej förklarade då att "Ellinor ska åka till Österrike, långt bort från Josef." (För om jag hade svarat hade jag bara tänkt en massa och börjat gråta ännu mer, hur det nu ens skulle kunna vara möjligt..) De flesta svarade något i stil med "Oj, men det klarar ju ni!" och det kändes ju betryggande, men en person sa så här: "Jaså, Österrike, men det ligger ju inte så långt bort. Det ligger väl i Skåne någonstans?" och han var HELT allvarlig -Jag tror aldrig att jag har skrattat så mycket i hela mitt liv! Tack, idiot, för att du fick mej att skratta en stund!
"Nej, hon ska till landet Österrike."
"Jaha, landet, jaja." Precis som att landet Österrike är det sista man tänker på när någon säger Österrike...
När jag berättat det började vi prata om hemlängtan, och Carina berättade att förra året hade hon en massa hemlängtan hela tiden, men att i år känns det bättre "För jag trivs mer med skolan, och med staden, och så är ju du här." Hon är så snäll!
För övrigt blev pyttipannan en hit, och nästa vecka ska vi laga schnitzel ihop!
Vi har ju t.ex. Berndt på vår våning. En tysk som kan allt (läs: ingeting) och mer än gärna vill dela med sej av sina kunskaper. Min rumskompis läser medicin, men för henne skulle han självklart förklara varför det är bättre att läsa matematik än medicin (hmm, undrar vem som läser matematik...) och att alla medicinstudenter i princip är dumma i huvudet.
Sedan har ju Berndt mycket livserfarenhet också - han har ju t.ex. varit i Finland. Och i Finland super alla och de är deprimerade också, hela bunten. Därför skulle ju Berndt förklara för moi att alla svenskar också super som svin och är deprimerade. Och alla svenskar dricker vodka, hela tiden. Tänk vad mycket jag lär mej av den där Berndt. Jag har bland annat lärt mej att det är mörkt dygnet runt i hela Sverige, året om. Ja, Berndt kan han..
När vi väl var inne på alla konstiga människor var jag bara tvungen att berätta om den konstiga personen jag träffade i Luleå:
När jag och Josef var i Luleå i augusti slog det mej helt plötsligt att "om en vecka åker Josef till Sjövik, och då kommer vi inte att ses på 4 måndader." Jag har nog aldrig gråtit så mycket i hela mitt liv. Alla frågade hur jag mådde och varför jag var ledsen. Alla andra som var runt omkring mej förklarade då att "Ellinor ska åka till Österrike, långt bort från Josef." (För om jag hade svarat hade jag bara tänkt en massa och börjat gråta ännu mer, hur det nu ens skulle kunna vara möjligt..) De flesta svarade något i stil med "Oj, men det klarar ju ni!" och det kändes ju betryggande, men en person sa så här: "Jaså, Österrike, men det ligger ju inte så långt bort. Det ligger väl i Skåne någonstans?" och han var HELT allvarlig -Jag tror aldrig att jag har skrattat så mycket i hela mitt liv! Tack, idiot, för att du fick mej att skratta en stund!
"Nej, hon ska till landet Österrike."
"Jaha, landet, jaja." Precis som att landet Österrike är det sista man tänker på när någon säger Österrike...
När jag berättat det började vi prata om hemlängtan, och Carina berättade att förra året hade hon en massa hemlängtan hela tiden, men att i år känns det bättre "För jag trivs mer med skolan, och med staden, och så är ju du här." Hon är så snäll!
För övrigt blev pyttipannan en hit, och nästa vecka ska vi laga schnitzel ihop!
torsdag 18 oktober 2007
Vita veckan
När vi (jag, mamma och pappa) kom hit, påpekade pappa att alkoholen är avsevärt billigare här än i Sverige. "Vissa svenska ungdomar skulle antagligen utnyttja det till max! Hehe, rena paradiset!" Eftersom han alltid retas kollade han sådär konstigt på mej, och petade på mej med armbågen, men jag tog inte åt mej direkt. Sen när har jag tyckt om öl? Nej, jag är inte i riskzonen, men de andra svenskarna..?
Jajamän, föga förvånansvärt hade min far rätt. Det har blivit en hel del drickande för vissa här i Innsbruck. Nu har det gått så långt att det stora samtalsämnet har blivit "vita veckor", men eftersom total avhållssamhet i 7 dagar är omöjligt för en blond, blåögd viking (efter konstant alkoholintag under 2 månader) har det dykt upp en del underlättande "relger":
Jajamän, föga förvånansvärt hade min far rätt. Det har blivit en hel del drickande för vissa här i Innsbruck. Nu har det gått så långt att det stora samtalsämnet har blivit "vita veckor", men eftersom total avhållssamhet i 7 dagar är omöjligt för en blond, blåögd viking (efter konstant alkoholintag under 2 månader) har det dykt upp en del underlättande "relger":
- En vit vecka är bara vardagarna, på helgerna får man ju dricka!
- Dessutom får man dricka på fredagkvällen, för på lördag är det sovmorgon!
- Eftersom vi är lediga på fredagar får man även dricka på en torsdag!
- Man går bara gått emot den vita veckan om man blir full!
- Och bjudöl räknas ju inte!
Trots dessa regler verkar den vita veckan oerhört svårt för vissa att genomföra, så nu när är det mest vita dagar som är på modet..
Här måste jag säga som Jenny (angående de underliga reglerna): Jag är aningen skeptisk.
onsdag 17 oktober 2007
Hur var det nu egentligen...?
För tre veckor sedan skulle jag och Michi se "König der Wellen" (den animerade filmen om pingvinen som surfar) på Cineplexx - 15 minuter ifrån studenthemmet.
Så blev det inte. Istället ska vi idag, tillsammans med Minna, se "SICKO" (Michael Moores nya film) på Metrokino - 5 minuter härifrån.
Vi gick alltså från rolig animerad barnfilm på dubbad tyska till en kritisk amerikansk dokumentärfilm. What?
Ellinor: "Jag vill gå på bio."
Michi: "Jag vill se König der Wellen. Ska vi gå tillsammans?"
Ellinor: "Onsdag?"
Michi: "OK."
Michi: "Har skola på onsdag."
Ellinor: "OK - nästa vecka?"
Michi: "Japp."
Michi: "Den går bara jättetidigt, och jag har skola varje dag."
Ellinor: "OK - kan vi se på SICKO istället då?"
Michi: "OK. nästa vecka?"
Michi: "Jag har glömt biobiljetterna hemma - hämtar dem i helgen. Nästa vecka?"
Ellinor: "OK."
Michi: "Jag kan bara på onsdag."
Ellinor: "Det går bra - kan jag ta med en kompis?"
Michi: "Jajamän!"
Ellinor: "Onsdag it is!"
Michi: "Den går inte på Cineplexx på onsdagar."
Ellinor: "Men du har väl bara biljetter till Cineplexx?"
Michi: "Ja, men det gör inget."
Precis, orka krångla...
Varje gång har det kommit något ivägen - men INTE ikväll! Ska dra iväg om 20 min!
Det roliga är att det alltid är Michi som har kommit på alla problem, och hon har börjat VARJE samtal med "Ellinor, ich muss dir etwas sagen." =Ellinor, det är något jag måste berätta för dej. Och VARJE gång har mitt hjärta hoppat till och trott att det har handlat om ett dödsbud! ..Men det är ju bara bio.
Kom på för en stund sen: "Nej, har inte köpt något godis!" Men sedan kom jag på vad filmen handlar om - man kanske inte vill sitta där och slänga i sej chips och choklad när man ser på den direkt!
Så blev det inte. Istället ska vi idag, tillsammans med Minna, se "SICKO" (Michael Moores nya film) på Metrokino - 5 minuter härifrån.
Vi gick alltså från rolig animerad barnfilm på dubbad tyska till en kritisk amerikansk dokumentärfilm. What?
Ellinor: "Jag vill gå på bio."
Michi: "Jag vill se König der Wellen. Ska vi gå tillsammans?"
Ellinor: "Onsdag?"
Michi: "OK."
Michi: "Har skola på onsdag."
Ellinor: "OK - nästa vecka?"
Michi: "Japp."
Michi: "Den går bara jättetidigt, och jag har skola varje dag."
Ellinor: "OK - kan vi se på SICKO istället då?"
Michi: "OK. nästa vecka?"
Michi: "Jag har glömt biobiljetterna hemma - hämtar dem i helgen. Nästa vecka?"
Ellinor: "OK."
Michi: "Jag kan bara på onsdag."
Ellinor: "Det går bra - kan jag ta med en kompis?"
Michi: "Jajamän!"
Ellinor: "Onsdag it is!"
Michi: "Den går inte på Cineplexx på onsdagar."
Ellinor: "Men du har väl bara biljetter till Cineplexx?"
Michi: "Ja, men det gör inget."
Precis, orka krångla...
Varje gång har det kommit något ivägen - men INTE ikväll! Ska dra iväg om 20 min!
Det roliga är att det alltid är Michi som har kommit på alla problem, och hon har börjat VARJE samtal med "Ellinor, ich muss dir etwas sagen." =Ellinor, det är något jag måste berätta för dej. Och VARJE gång har mitt hjärta hoppat till och trott att det har handlat om ett dödsbud! ..Men det är ju bara bio.
Kom på för en stund sen: "Nej, har inte köpt något godis!" Men sedan kom jag på vad filmen handlar om - man kanske inte vill sitta där och slänga i sej chips och choklad när man ser på den direkt!
måndag 15 oktober 2007
Manlig och fånig - ojämnheter i språket
Idag pratade vi om det tyska språket på lektionen (som alltid), och min lärare sa:
"Många anklagar tyskan för att vara ett kvinnofientligt språk."
För att ge oss ett exempel sa han:
"Ta ordet Mann (man) och gör det till ett adjektiv."
Ok, Mannlich - manlig. Easy pankake..
"Ta sedan ordet Dame (kvinna) och gör det till ett adjektiv."
Och då blev det Dämlich - som betyder dum eller fånig.
Det är inte alltid så lätt att bara ta ett ord och vända på det lite grann. Betydelsen kan bli helt annorlunda än vad man har tänkt sej. T.ex. skrev jag i mitt förra inlägg om vaginalringar, och då undrade en i kommentarerna om det också gick att lämna in penisringar på apoteket - allt för jämställdhetens skull!
För er som inte förstår: vaginalring=preventivmedel, men penisring=sexleksak. (Jag måste också påpeka att han skämtade..)
Ord och betydelser, inte alltid så lätt.
Precis som med lång och kort. Här säger man inte att man är lång eller kort, man säger stor eller liten. Men för mej betyder ju stor kraftig, och liten späd. Så om en person är kort men tjock (i Sverige skulle man antagligen sagt kort men stor) måste man säga liten och tjock. Det går inte att undvika ordet tjock. Man kan inte säga det smidigt, som i mitt älskade Sverige..
Haha! Tack för förslagen på svensk mat! Jag fastnade direkt för Amandas förslag: pyttipanna, så det blir det imorgon - med hemlagade svenska Fleischbällchen (köttbullar) som jag slet med i köket idag.
Fick faktiskt en hel del uppmärksamhet, för för en gångs skull var det jag som var flitig och de andra var lite latare. 2:a våningen är annars hemvisten för alla möjliga kulinariska läckerheter, och då brukar jag vara den som sticker ut på ett negativt sätt, efter som jag (när det är en bra dag) endast lägger ribban på svårighetsgraden vegetarisk pastasallad..
Och en kille sa "Ah! Köttbullar!" Han kunde svenska, för hans ex kom från Kalmar! Vilka sammanträffanden! Han pratade riktigt bra -ungefär lika bra som jag pratar tyska, tror jag- och han är intresserad av ishockey. Folket här blir bara mer och mer intressanta..
"Många anklagar tyskan för att vara ett kvinnofientligt språk."
För att ge oss ett exempel sa han:
"Ta ordet Mann (man) och gör det till ett adjektiv."
Ok, Mannlich - manlig. Easy pankake..
"Ta sedan ordet Dame (kvinna) och gör det till ett adjektiv."
Och då blev det Dämlich - som betyder dum eller fånig.
Det är inte alltid så lätt att bara ta ett ord och vända på det lite grann. Betydelsen kan bli helt annorlunda än vad man har tänkt sej. T.ex. skrev jag i mitt förra inlägg om vaginalringar, och då undrade en i kommentarerna om det också gick att lämna in penisringar på apoteket - allt för jämställdhetens skull!
För er som inte förstår: vaginalring=preventivmedel, men penisring=sexleksak. (Jag måste också påpeka att han skämtade..)
Ord och betydelser, inte alltid så lätt.
Precis som med lång och kort. Här säger man inte att man är lång eller kort, man säger stor eller liten. Men för mej betyder ju stor kraftig, och liten späd. Så om en person är kort men tjock (i Sverige skulle man antagligen sagt kort men stor) måste man säga liten och tjock. Det går inte att undvika ordet tjock. Man kan inte säga det smidigt, som i mitt älskade Sverige..
Haha! Tack för förslagen på svensk mat! Jag fastnade direkt för Amandas förslag: pyttipanna, så det blir det imorgon - med hemlagade svenska Fleischbällchen (köttbullar) som jag slet med i köket idag.
Fick faktiskt en hel del uppmärksamhet, för för en gångs skull var det jag som var flitig och de andra var lite latare. 2:a våningen är annars hemvisten för alla möjliga kulinariska läckerheter, och då brukar jag vara den som sticker ut på ett negativt sätt, efter som jag (när det är en bra dag) endast lägger ribban på svårighetsgraden vegetarisk pastasallad..
Och en kille sa "Ah! Köttbullar!" Han kunde svenska, för hans ex kom från Kalmar! Vilka sammanträffanden! Han pratade riktigt bra -ungefär lika bra som jag pratar tyska, tror jag- och han är intresserad av ishockey. Folket här blir bara mer och mer intressanta..
söndag 14 oktober 2007
P-piller och visdomständer
Igår pratade vi lite om sjukvård och kostnader. Hur är det egentligen med den fria tandvården - upp till 19, 20 eller 21? Samtalsämnet kom upp genom att många här tydligen har/har haft problem med visdomständer som ploppar upp.
Jag vet inte riktigt hur, men vi började diskutera p-piller och annat också. Det finns så många hormoner i alla preventivmedel - hur påverkar de kroppen egentligen? Ja, det finns ju bara ett sätt att ta reda på, så jag gick in på läkemedelsverkets hemsida och hittade för- och nackdelar med olika preventivmedel och en lista på hur säkra de är.
Visste ni att en kvinna som har ätit p-piller behåller sin fertilitet längre än en som inte har gjort det (statistiskt sett)? Nej, inte jag heller. Och jag tyckte faktiskt inte att det var så intressant. När man bestämmer sej för vilket preventivmedel man ska använda baseras ens beslut väl inte på sådana saker? Men jag hittade också en del roliga grejer på sidan. T.ex. så innehåller p-plåster och vaginalringar höga halter av läkemedel, även efter användning. Och här var läkemedelsverket duktiga på att ge råd, för att skydda miljön:
"Använda vaginalringar och plåster kan lämnas in till apoteket för destruktion.."
Haha, säkert. Undrar vem på apoteket som har ansvarsområdet att ta emot begagnade vaginalringar...? Och undrar vem som verkligen går dit med dem...? Fortsättningen på meningen var:
"..eller kastas i hushållssoporna om kommunen bränner hushållsavfall."
Det låter ju lite mer vettigt. Men, då undrar jag: I de kommuner där hushållsavfallet inte bränns upp: Lämnar verkligen folk in sina vaginalringar på apoteket där..?
Jag vet inte riktigt hur, men vi började diskutera p-piller och annat också. Det finns så många hormoner i alla preventivmedel - hur påverkar de kroppen egentligen? Ja, det finns ju bara ett sätt att ta reda på, så jag gick in på läkemedelsverkets hemsida och hittade för- och nackdelar med olika preventivmedel och en lista på hur säkra de är.
Visste ni att en kvinna som har ätit p-piller behåller sin fertilitet längre än en som inte har gjort det (statistiskt sett)? Nej, inte jag heller. Och jag tyckte faktiskt inte att det var så intressant. När man bestämmer sej för vilket preventivmedel man ska använda baseras ens beslut väl inte på sådana saker? Men jag hittade också en del roliga grejer på sidan. T.ex. så innehåller p-plåster och vaginalringar höga halter av läkemedel, även efter användning. Och här var läkemedelsverket duktiga på att ge råd, för att skydda miljön:
"Använda vaginalringar och plåster kan lämnas in till apoteket för destruktion.."
Haha, säkert. Undrar vem på apoteket som har ansvarsområdet att ta emot begagnade vaginalringar...? Och undrar vem som verkligen går dit med dem...? Fortsättningen på meningen var:
"..eller kastas i hushållssoporna om kommunen bränner hushållsavfall."
Det låter ju lite mer vettigt. Men, då undrar jag: I de kommuner där hushållsavfallet inte bränns upp: Lämnar verkligen folk in sina vaginalringar på apoteket där..?
lördag 13 oktober 2007
Därför lever vi i ett panik-samhälle
Ja, allt är farligt nuförtiden. I alla fall om man vill tro Expressen och Aftonbladet. "Men SVT, dem kan man lita på." Det har jag alltid tänkt. Men vad hände igår? Jo, jag tittade lite på nyhetsrubrikerna på svt.se. (man måste ju hålla sej uppdaterad om vad som händer i världen.) Vad får jag se?
Städning kan ge astma
Ojojoj. Jag klickar på rubriken för att läsa artikeln. Om du städar en gång i veckan kan du få astma. Risken är störst när du använder rengöringsmedel och doftsprejer för luften. Va? Kan man få sjukdomar av onaturliga kemikalier? Lägg av! Tell me something I don't know..
Så nu är det inte bara kvällspressen som använder dåliga rubriker för att sprida skräck och tjäna pengar. Nu luras till och med public service.
På tal om städning: På min våning funkar det riktigt bra med det gemensamma köket. Det är faktiskt (som jag tidigare gissade på) Michi&Michi som håller koll, och är våningens egen städpatrull. "Vem är det som lämnat en tallrik här?" "Vem har lagat mat där?" Men stackarna på våning 3! Det såg ut som ett bombnedslag: gammal mat, odiskade saker överallt, skräp, smutisga golv, bänkar och spisar. Nej, så vi tog ett rejält tag (några svenskar) och städade köket. Men den smutsiga disken ställde vi bara undan i ett hörn. De ansvariga får diska själva!
Ikväll ska vi nämligen ha födelsedagsparty för Sara och Johan som fyller 20 på söndag och måndag. Sedan blir det utgång!
VINNARE I VECKANS TÄVLING:
Frågan var: "Vilken superkraft skulle du helst vilja ha?"
1. Stanna tiden
2. Flyga
..och på jumboplatsen (med 0 röster): Superstark.
Förra tävlingen (där mandarin, clemetin och apelsin tävlade om guldmedaljen) vanns av clemetin.
Städning kan ge astma
Ojojoj. Jag klickar på rubriken för att läsa artikeln. Om du städar en gång i veckan kan du få astma. Risken är störst när du använder rengöringsmedel och doftsprejer för luften. Va? Kan man få sjukdomar av onaturliga kemikalier? Lägg av! Tell me something I don't know..
Så nu är det inte bara kvällspressen som använder dåliga rubriker för att sprida skräck och tjäna pengar. Nu luras till och med public service.
På tal om städning: På min våning funkar det riktigt bra med det gemensamma köket. Det är faktiskt (som jag tidigare gissade på) Michi&Michi som håller koll, och är våningens egen städpatrull. "Vem är det som lämnat en tallrik här?" "Vem har lagat mat där?" Men stackarna på våning 3! Det såg ut som ett bombnedslag: gammal mat, odiskade saker överallt, skräp, smutisga golv, bänkar och spisar. Nej, så vi tog ett rejält tag (några svenskar) och städade köket. Men den smutsiga disken ställde vi bara undan i ett hörn. De ansvariga får diska själva!
Ikväll ska vi nämligen ha födelsedagsparty för Sara och Johan som fyller 20 på söndag och måndag. Sedan blir det utgång!
VINNARE I VECKANS TÄVLING:
Frågan var: "Vilken superkraft skulle du helst vilja ha?"
1. Stanna tiden
2. Flyga
..och på jumboplatsen (med 0 röster): Superstark.
Förra tävlingen (där mandarin, clemetin och apelsin tävlade om guldmedaljen) vanns av clemetin.
fredag 12 oktober 2007
Nu är jag riktigt förbannad!
Vilken jävla idiot! (Ursäkta språket, men det finns verkligen inga andra ord som räcker till här)
Jag har precis lugnat ner mej efter helvetesturerna med cykellampan (se nedanför) och ska gå in i köket för att laga mat. Självklart står den där idiot-tjejen i köket och jag vill till varje pris undvika henne, eftersom hon bara är såååå jobbig. Hon är en sådan tjej som bara kan prata om sej själv, som aldrig fattar vinkarna man ger henne att man verkligen inte är intresserad. Till råga på allt pratar hon jämt om ruskigt löjliga saker. Det känns som om hon inte kommit ur 10-årsåldern än. 100 spänn på att hon har Back Street Boys-planscher över hela rummet också.
I alla fall: Jag kommer in i köket och vill inte prata med någon, absolut inte henne. (Jag blir nästan arg igen bara jag tänker på hennes puckade syster som bara hon har stulit 20 minuter av mitt värdefulla liv genom att dra dåliga skämt) Men vad gör idioten?! Jo: Hon öppnar MIN låda och tar en av MINA skedar för att ta ut sin pizza ur ugnen.
Jag blir bara så trött!
Jag: "Ursäkta, det där är min sked"
Hon: "Va, allvarligt?"
Jag: "Eh, JA, allvarligt. Alla sakerna i den här lådan tillhör mej."
Hon: "Va, jag trodde det var en allmän låda."
Rikspucko nummer ett - det finns ingen allmän låda på det här studenthemmet och det vet alla! Man måste ta med sej alla grejer själv! Jag orkade inte bli arg, så jag sa: "Men om du vill låna mina grejer är det bara att ta, bara du diskar och torkar av dem efteråt, och lägger tillbaka dem."
Hon: "Ok, jag ska bara.." ...skitsnack, skitsnack, allmän förvirring, skitsnack, prata i ljusets hastighet, skitsnack.. "Hejdå!" och så lägger jubelidioten ifrån sej min (använda, smutsiga, idiotbacill-fulla!) sked och går därfifrån! Jag sa ju precis att hon var tvungen att diska efter sej om hon skulle använda den!!! Aaaargh! Hon kom inte tillbaka för att diska den heller! Hon bara stack!
Nästa gång jag ser henne ska jag minsann säga henne ett par sanningens ord. Måste bara slå upp lita användbara ord i ordoken först. Men, som tur är kan jag redan idiot: Trottel (tror jag)
Hon hade glömt att stänga av ugnen, så det fick jag minsann också göra. Föreståndaren borde införa intelligenstest för att se om folket som bor här verkligen är kapabla att bo utan mamma och pappa..
Jag har precis lugnat ner mej efter helvetesturerna med cykellampan (se nedanför) och ska gå in i köket för att laga mat. Självklart står den där idiot-tjejen i köket och jag vill till varje pris undvika henne, eftersom hon bara är såååå jobbig. Hon är en sådan tjej som bara kan prata om sej själv, som aldrig fattar vinkarna man ger henne att man verkligen inte är intresserad. Till råga på allt pratar hon jämt om ruskigt löjliga saker. Det känns som om hon inte kommit ur 10-årsåldern än. 100 spänn på att hon har Back Street Boys-planscher över hela rummet också.
I alla fall: Jag kommer in i köket och vill inte prata med någon, absolut inte henne. (Jag blir nästan arg igen bara jag tänker på hennes puckade syster som bara hon har stulit 20 minuter av mitt värdefulla liv genom att dra dåliga skämt) Men vad gör idioten?! Jo: Hon öppnar MIN låda och tar en av MINA skedar för att ta ut sin pizza ur ugnen.
Jag blir bara så trött!
Jag: "Ursäkta, det där är min sked"
Hon: "Va, allvarligt?"
Jag: "Eh, JA, allvarligt. Alla sakerna i den här lådan tillhör mej."
Hon: "Va, jag trodde det var en allmän låda."
Rikspucko nummer ett - det finns ingen allmän låda på det här studenthemmet och det vet alla! Man måste ta med sej alla grejer själv! Jag orkade inte bli arg, så jag sa: "Men om du vill låna mina grejer är det bara att ta, bara du diskar och torkar av dem efteråt, och lägger tillbaka dem."
Hon: "Ok, jag ska bara.." ...skitsnack, skitsnack, allmän förvirring, skitsnack, prata i ljusets hastighet, skitsnack.. "Hejdå!" och så lägger jubelidioten ifrån sej min (använda, smutsiga, idiotbacill-fulla!) sked och går därfifrån! Jag sa ju precis att hon var tvungen att diska efter sej om hon skulle använda den!!! Aaaargh! Hon kom inte tillbaka för att diska den heller! Hon bara stack!
Nästa gång jag ser henne ska jag minsann säga henne ett par sanningens ord. Måste bara slå upp lita användbara ord i ordoken först. Men, som tur är kan jag redan idiot: Trottel (tror jag)
Hon hade glömt att stänga av ugnen, så det fick jag minsann också göra. Föreståndaren borde införa intelligenstest för att se om folket som bor här verkligen är kapabla att bo utan mamma och pappa..
Varför är allt omvänt i den här staden?
Vi svenskar har pratat om det många gånger: Folket i den här staden är oftast väldigt hjälpsamma, undantagen är de som jobbar inom serviceyrken. Helt bakvänt.
Idag fick jag ytterligare bevis för det. Jag köpte en cykellampa på Baumarkt för 15€, och när jag kom hem och packade upp den var den sprucken i plasten på ena sidan. Jag åkte direkt tillbaka med den, och fick ett tillgodokvitto och skulle bara hämta en likadan lampa. Men tror ni inte lampan som jag ville ha var SLUT?! Självklart har Innsbrucks största byggvaruhus inte något lager (va?!) och att det skulle komma nya lampor någon gång i nästa vecka var ju bara en helt urlöjlig idé från min sida. Nej, sörru: här får man in cykellampor en gång om året, och när de är slut så är de slut!
Jag frågar killen (som verkade ha IQ 60, men ändå dumförklarade mej stup i kvarten), som säger "Hepp, då får du väl ta en annan lampa då." "Men jag vill ju ha den här lampan - annars hade jag inte köpt den från början!" Jag vill inte ha en lampa med batterier, jag vill ha en sån där lampa man bara laddar genom att snurra på en spak i 30 sekunder innan man ger sej iväg. Ska det vara så svårt?!
Till slut hämtade jag en annan lampa, som man kunde ladda genom vägguttaget. Den kostade lika mycket, men när jag kom fram till kassan visade det sej att den var 5€ dyrare. Idioterna klarar inte ens av att hänga grejerna (och prislapparna) på rätt ställe. Jag vägrade att betala mer pengar och krävde pengarna tillbaka. Sedan åkte jag till Bauhaus (ett annat stort byggvaruhus) och där sålde de ALLT (sadlar, däck, reflexer, bakljus) UTOM framljus. Vad i hel...-a fridens namn?
Sista utvägen var den dyra proffscykelaffären nära studenthemmet. Där köpte jag fram- och bakljus för 19€, men de måste ha batterier (AA + AAA) för att fungera. Som tur är har jag batteriladdare (tack mamma!). Men där var de i alla fall riktigt hjälpsamma, till skillnad från alla andra idiotiska försäljare/kassörskor/informatörer/you name it i den här staden.
En annan grej som är dålig med det här är att hela dagen har gått åt till det, så nu har jag inte fixat ett nytt lösenord - bilderna får vänta till på måndag...
Det enda positiva är att jag har hittat en billig mataffär som ligger nära där jag bor.
Idag fick jag ytterligare bevis för det. Jag köpte en cykellampa på Baumarkt för 15€, och när jag kom hem och packade upp den var den sprucken i plasten på ena sidan. Jag åkte direkt tillbaka med den, och fick ett tillgodokvitto och skulle bara hämta en likadan lampa. Men tror ni inte lampan som jag ville ha var SLUT?! Självklart har Innsbrucks största byggvaruhus inte något lager (va?!) och att det skulle komma nya lampor någon gång i nästa vecka var ju bara en helt urlöjlig idé från min sida. Nej, sörru: här får man in cykellampor en gång om året, och när de är slut så är de slut!
Jag frågar killen (som verkade ha IQ 60, men ändå dumförklarade mej stup i kvarten), som säger "Hepp, då får du väl ta en annan lampa då." "Men jag vill ju ha den här lampan - annars hade jag inte köpt den från början!" Jag vill inte ha en lampa med batterier, jag vill ha en sån där lampa man bara laddar genom att snurra på en spak i 30 sekunder innan man ger sej iväg. Ska det vara så svårt?!
Till slut hämtade jag en annan lampa, som man kunde ladda genom vägguttaget. Den kostade lika mycket, men när jag kom fram till kassan visade det sej att den var 5€ dyrare. Idioterna klarar inte ens av att hänga grejerna (och prislapparna) på rätt ställe. Jag vägrade att betala mer pengar och krävde pengarna tillbaka. Sedan åkte jag till Bauhaus (ett annat stort byggvaruhus) och där sålde de ALLT (sadlar, däck, reflexer, bakljus) UTOM framljus. Vad i hel...-a fridens namn?
Sista utvägen var den dyra proffscykelaffären nära studenthemmet. Där köpte jag fram- och bakljus för 19€, men de måste ha batterier (AA + AAA) för att fungera. Som tur är har jag batteriladdare (tack mamma!). Men där var de i alla fall riktigt hjälpsamma, till skillnad från alla andra idiotiska försäljare/kassörskor/informatörer/you name it i den här staden.
En annan grej som är dålig med det här är att hela dagen har gått åt till det, så nu har jag inte fixat ett nytt lösenord - bilderna får vänta till på måndag...
Det enda positiva är att jag har hittat en billig mataffär som ligger nära där jag bor.
torsdag 11 oktober 2007
Skit och sekter
Usch - varje gång man ska göra något vid datorn blir det ett helt projekt. Har försökt att lägga upp bilder de två senaste dagarna, men det har inte fungerat överhuvudtaget. Idag tänkte jag använda skolans datorer för att fixa en lite lättsammare blogg (det är ju inte särskilt roligt när man möts av ett ton text direkt när man öppnar sidan..) - men lösenordet funkade inte!
På studenthemmet är internetförbindningen skit, rent ut sagt, och på skolans datorer kommer jag inte in! Blä, får fixa det imorgon istället. Kan redan nu skvallra om att det blir bilder från den hemliga sekt-träffen vi var på i måndags. Det var självklart terroristledaren Bengan himself som väntade på oss utanför och ledde ner oss i källaren till det hemliga insidermötet.
-Ni får hela storyn (och bilder) imorgon.
På studenthemmet är internetförbindningen skit, rent ut sagt, och på skolans datorer kommer jag inte in! Blä, får fixa det imorgon istället. Kan redan nu skvallra om att det blir bilder från den hemliga sekt-träffen vi var på i måndags. Det var självklart terroristledaren Bengan himself som väntade på oss utanför och ledde ner oss i källaren till det hemliga insidermötet.
-Ni får hela storyn (och bilder) imorgon.
onsdag 10 oktober 2007
En outtalad respekt
Jag har ännu inte skrivit särskilt mycket om min rumskamrat. Hon heter Carina, är 20 år gammal och studerar medicin. Det känns väldigt bra att bo med henne. Hon är väldigt trevlig, men samtidigt är hon inte alls för trevlig och inställssam som andra här kan vara. De andra brukar säga "Men varför pluggar du tyska, du som redan pratar så bra?" Hallå! Det är ju bara att erkänna: Jag pratar inte alls som en infödd, och jag kan överhuvudtaget inte uttrycka allt jag vill.
Att bara "prata bra" (alltså: göra sej förstådd) räcker inte för mej. Jag vill verkligen kunna prata med ett flyt - inte tänka efter, bara prata (ungefär som min svenska alltså - inte tänka efter, bara prata..).
Carina är helt ärlig. Hon påpekar alla fel, till och med när jag säger saker som är korrekta, men som folk vanligen inte säger. "Så står det bara i alla böcker. Använd det här uttrycket istället!" En del andra svenskar har sagt att de skulla tycka det var jobbigt om deras rumskompis påpekade alla fel hela tiden, men jag tycker det är skönt. Jag lär mej saker av henne.
Det finns liksom en outtalad respekt. Vi säger alltid till varann vart vi ska gå, och när jag kommer hem sent gör jag allt för att inte väcka henne, och när hon går upp tidigt är hon tyst som en mus.
Beviset för min teori har jag fått genom: toarullarna. "Huh?" tänker ni nu, men det är faktiskt ganska enkelt:
När Carina kom till Rössl (studenthemmet) hade jag redan bott här ett tag, så det var min toarulle som satt i toarullshållaren (finns det något annat namn..?). När pappret sedan började ta slut tog jag och lade en ny rulle precis bredvid toaletten (fullt synlig) men när hon bytte tog hon en egen rulle och lät min ligga kvar. När sedan rulle nummer två behövde bytas ut, då tog hon min rulle.
Vi bor ihop, alltså ska vi bidra med hälften var. Varannan gång tar vi min rulle, varannan hennes.
Jag har verkligen försökt att visa mej från min bästa sida, och hon har redan fått ett schampo av mej (som totalt förstörde mitt hår, men det är tydligen bra för hennes) och jag har visat henne att jag har en "smuts-handduk" som hon får använda för att torka upp vattnet som har hamnat på golvet efter man har duschat (draperiet är inte direkt 100%igt).
Hon är också lite intresserad av mej och Sverige, och jag har berättat lite allt möjligt. Hon tycker det är jättespännande att vi har en kust i Sverige (Österrike är ju ganska inklämt) och hon tycker också det är lite exotiskt med älgar och renar.
Ordet "friluftsliv" finns inte på tyska, så det har varit svårt att förklara att Josef studerar friluftsliv. Det närmsta man kommer är "att leva i den fria naturen" något som är helt obegripligt för österrikarna.. När jag sedan berättar att han antagligen ska läsa det i två år, och att han ska bygga en kanot i trä tror alla att jag driver med dem.
Carina tyckte det var häftigt att han kan tälja. Jag måste se till att jag får med mej en träskål som han har täjlt som jag kan visa för henne efter jul.
Har lovat Carina att nästa vecka ska vi laga mat ihop, något "typiskt svenskt". Någon som har några förslag? Det ska vara svenskt och gott - det är kriterierna. Tipsa mej!
Att bara "prata bra" (alltså: göra sej förstådd) räcker inte för mej. Jag vill verkligen kunna prata med ett flyt - inte tänka efter, bara prata (ungefär som min svenska alltså - inte tänka efter, bara prata..).
Carina är helt ärlig. Hon påpekar alla fel, till och med när jag säger saker som är korrekta, men som folk vanligen inte säger. "Så står det bara i alla böcker. Använd det här uttrycket istället!" En del andra svenskar har sagt att de skulla tycka det var jobbigt om deras rumskompis påpekade alla fel hela tiden, men jag tycker det är skönt. Jag lär mej saker av henne.
Det finns liksom en outtalad respekt. Vi säger alltid till varann vart vi ska gå, och när jag kommer hem sent gör jag allt för att inte väcka henne, och när hon går upp tidigt är hon tyst som en mus.
Beviset för min teori har jag fått genom: toarullarna. "Huh?" tänker ni nu, men det är faktiskt ganska enkelt:
När Carina kom till Rössl (studenthemmet) hade jag redan bott här ett tag, så det var min toarulle som satt i toarullshållaren (finns det något annat namn..?). När pappret sedan började ta slut tog jag och lade en ny rulle precis bredvid toaletten (fullt synlig) men när hon bytte tog hon en egen rulle och lät min ligga kvar. När sedan rulle nummer två behövde bytas ut, då tog hon min rulle.
Vi bor ihop, alltså ska vi bidra med hälften var. Varannan gång tar vi min rulle, varannan hennes.
Jag har verkligen försökt att visa mej från min bästa sida, och hon har redan fått ett schampo av mej (som totalt förstörde mitt hår, men det är tydligen bra för hennes) och jag har visat henne att jag har en "smuts-handduk" som hon får använda för att torka upp vattnet som har hamnat på golvet efter man har duschat (draperiet är inte direkt 100%igt).
Hon är också lite intresserad av mej och Sverige, och jag har berättat lite allt möjligt. Hon tycker det är jättespännande att vi har en kust i Sverige (Österrike är ju ganska inklämt) och hon tycker också det är lite exotiskt med älgar och renar.
Ordet "friluftsliv" finns inte på tyska, så det har varit svårt att förklara att Josef studerar friluftsliv. Det närmsta man kommer är "att leva i den fria naturen" något som är helt obegripligt för österrikarna.. När jag sedan berättar att han antagligen ska läsa det i två år, och att han ska bygga en kanot i trä tror alla att jag driver med dem.
Carina tyckte det var häftigt att han kan tälja. Jag måste se till att jag får med mej en träskål som han har täjlt som jag kan visa för henne efter jul.
Har lovat Carina att nästa vecka ska vi laga mat ihop, något "typiskt svenskt". Någon som har några förslag? Det ska vara svenskt och gott - det är kriterierna. Tipsa mej!
söndag 7 oktober 2007
Intelligensen flödar del 2
Jag ska fatta mej kort, dels för att alla ska förstå (ishockey kan bli rena grekiskan) och dels för att alla verkligen ska förstå precis hur mycket intelligensen (inte) flödar.
Vad gör min tränare fel?
Vad gör min tränare fel?
- Han går aldrig igenom grunderna och han förklarar allt för krångligt. Han utgår från att alla kan, men nivån skiljer sej så otroligt mycket från spelare till spelare.
- Han använder hela tiden argumentet "Det beror sej på situationen. Ni måste tänka själva." Men när alla faktiskt inte kan, så kan inte alla tänka själva! Och ingen vågar sej på något nytt, om inte han har visat exakt hur det går till. För då kan man ju göra sej fel, och dessutom lära sej något på köpet. Hemska tanke.
- Han låter oss aldrig tänka själva. Det är liksom bara mycket snack och ingen verkstad. Visselpipan är hans bästa vän. Vi får inte röra en fena innan han har blåst i den. Hur simpla grejer det än rör sej om tror han inte att någon har intelligens nog att se själv när hon ska starta. Om signalen inte ljuder regelbundet stannar allt och alla upp.
- Han säger aldrig till när någon gör fel och när han väl gör det går det fort och fel. Han måste ju hinna blåsa i sin leksak också.
- Han tar ingenting utanför isen. Om något måste förklaras grundligt: varför ta det i omklädningsrummet när man kan använda dyrbar istid?
- Han har aldrig fel. Oavsett hur många som argumenterar emot honom kan han alltid komma med sitt oslagbara "Det beror sej på situationen" och slänga in ett exempel som inte har något alls att göra med den ursprungliga situationen. -Bara för att visa att han minsann kan mest hockey, och att han har rätt. Detta brukar leda till allmän förvirring, och att ingen orkar prata emot längre.
Han behöver egentligen bara bli mer tydlig och tänka igenom sin tränarroll mer. Vad har jag för mål med det här laget och hur ska vi uppnå dem?
Det räcker med mer lyhördhet och en genomtänkt spelidé som presenteras utanför isen, på två-tre teoripass. Sedan skulle det inte skada med lite självkritik. Han kanske är en bättre ishockeyspelare än alla i laget, men som tränare måste man ha koll på allt, inte bara på sin egen position precis när man själv är på isen. Man måste försöka se det med spelarnas ögon, även fast man står utan ishockeyutrustning i ett bås bredvid isen.
Men vår målvaktstränare är grym, och den assisterande tränaren litar jag också på. Med de två vid huvudtränarens sida kommer förhoppningsvis det mesta att ordna upp sej.
lördag 6 oktober 2007
Intelligensen flödar
Det är så otroligt skönt att kunna spela ishockey. Det är den stunden på dagen jag tränar som jag verkligen känner att jag bara ägnar tid åt mej själv. Det är då jag känner att jag gör min grej. Det kan ha gått hur dåligt som helst med dagens grammatik-övningar, men när jag kommer ut på isen vet jag vad jag gör, för ishockey kan jag.
Tyvärr kan inte alltid tränaren särskilt mycket om ishockey, men det är en annan historia, den tar jag imorgon.
Åkte faktiskt med tränaren från Mittenwald (Tyskland, där tränar vi på lördagar) till Innsbruck idag. Han åkte fast för fortkörning: åkte 86km/h istället för tillåtna 50. "Men det är inte så farligt, bara 34km/h. Det kunde varit värre. Senast åkte jag 58km/h för fort, och om jag hade åkt 35 hade jag fått betala ännu mer." Just det, det är bara böterna som kan bli värre - det kan absolut inte bli några som helst andra konsekvenser av att man kör för fort...
Han hade inget körkort med sej heller, då det tog en bra stund innan vi kunde åka därifrån.
Ja, vad kan jag säga. Som ni säkert redan har förstått är min tränare ett geni på alla sätt och vis.
Fast å andra sidan är han den enda personen i hela Innsbruck som vet vad en växelspak är, och hur man använder den. Alla andra jag har åkt med har totalt saknat de kunskaperna.
Motorn skriker som en trotsig 3-åring i godisaffären, och varvmätaren närmar sej 4000varv...
-Först då är det dags att växla "Innsbruck-style"...
Tyvärr kan inte alltid tränaren särskilt mycket om ishockey, men det är en annan historia, den tar jag imorgon.
Åkte faktiskt med tränaren från Mittenwald (Tyskland, där tränar vi på lördagar) till Innsbruck idag. Han åkte fast för fortkörning: åkte 86km/h istället för tillåtna 50. "Men det är inte så farligt, bara 34km/h. Det kunde varit värre. Senast åkte jag 58km/h för fort, och om jag hade åkt 35 hade jag fått betala ännu mer." Just det, det är bara böterna som kan bli värre - det kan absolut inte bli några som helst andra konsekvenser av att man kör för fort...
Han hade inget körkort med sej heller, då det tog en bra stund innan vi kunde åka därifrån.
Ja, vad kan jag säga. Som ni säkert redan har förstått är min tränare ett geni på alla sätt och vis.
Fast å andra sidan är han den enda personen i hela Innsbruck som vet vad en växelspak är, och hur man använder den. Alla andra jag har åkt med har totalt saknat de kunskaperna.
Motorn skriker som en trotsig 3-åring i godisaffären, och varvmätaren närmar sej 4000varv...
-Först då är det dags att växla "Innsbruck-style"...
fredag 5 oktober 2007
Skolans hemliga terrorarmé
Igår fick vi ett provdatum: fredagen den 9 november kommer vi att ha tyska-grammatik-tenta a la grande. Idag är det exakt 5 veckor kvar, så det är bara att jobba på.
Nu har jag blivit lite mer ambitiös. Jag hängde på Johan och Kristofer till Sowi (ett annat universitet med ett stoooort bibliotek där man kan plugga). Jag satte mej ned i lugn och ro och arbetade, sakta men säkert, igenom 100 passivum-meningar ("huset blir byggt av X", istället för "X bygger huset"). I början var det lätta meningar som innehöll ord som: paket, pressen, citera, reporter.
Men, sedan kom lite mer annorlunda ord:
angripa
trupp
övefalla
blåmärken
tillfoga ngn sår
bankrånare
inta
upprätta barrikader
avsätta
medeldistansrobotar
konflikt
marschorder
reservdelar
förvägra tillträde
Tjaa... väldigt användbara ord som jag kommer att behöva i min vardagliga tyska - eller vad säger ni? Man börjar ju undra: "Är vi verkligen här för en tyska-kurs, eller finns det något helt annat, mörkare bakom...?"
Nej, det är verkligen bara otroligt kul att ha en sådan insatt och spontan lärare som Bengt. Jag vet inte varför, men han har liksom en förkärlek till grammatik-exempel som inte andra lärare skulle välja. Häromveckan pratade vi om imperativ: befallning "sitt!" "stå!" och då tar Bengt det udda exemplet: "Men säg så här: Ni kommer in på banken och ska råna den - vad säger ni då?" alla börjar skratta, och Bengt fortsätter "Lägg er ned! Men, eftersom ni inte känner folket på banken måste ni säga det med Ni-tilltal, för annars är det inte hövligt."
OK, så vi rånar en bank och viftar med en pistol i folks ansikten och sedan kommer de som ligger på golvet bli förolämpade av att vi inte sa "Ni"??? Ja, Bengt han är rolig han. Vidare använde han också exemplen: "Skjut mej inte!" och "Sno inte min hund!"
Det allra sista momentet vi gick igenom var komparativ - fin, finare, finast. Då skulle Bengt visa på skillnaden mellan tyskan och svenskan, för tyskan har inget mer och mest. Genom hela grundskolan har alla mina lärare använt sej av ordet "fantastisk" för att demonstrera detta:
Fantastisk, mer fantastisk, mest fantastisk.
Men inte Bengt. Han väljer istället ordet "kriminell" och skriver upp:
-A är kriminell, B är mer kriminell, C är mest kriminell.
Nej, Bengt är ingen fara för vårt samhälle. Han bara brinner för det tyska språket och är världens mest engagerade lärare. Då blir det så ibland att man tar de ord som bara råkar ploppa upp i huvudet. Att det mestadels är bankrånare och medeldistansrobotar som i de ögonblicken vilar på Bengts tungspets, ja, det är väl inte värre än att jag tycker om att se på någon amerikansk actionfilm då och då.
Dessutom är det ju lite roligare att skriva "Trupperna blir angripna om natten." än "Paketet blir hämtat i tid." Och, jag har sagt det förut, men jag säger det igen: Jag är här för att lära mej! ..och jag har en känsla av att "inrätta barrikader" kommer att sitta i mitt huvud bra mycket längre än "järnvägsvagn"...
(och förresten: den 3:e Oktober blev jag senare även bjuden på kvällsmat -pasta och skinsås- av min rumskamrat. Det kommer ta låååång tid innan en sån bra dag kommer igen..)
Nu har jag blivit lite mer ambitiös. Jag hängde på Johan och Kristofer till Sowi (ett annat universitet med ett stoooort bibliotek där man kan plugga). Jag satte mej ned i lugn och ro och arbetade, sakta men säkert, igenom 100 passivum-meningar ("huset blir byggt av X", istället för "X bygger huset"). I början var det lätta meningar som innehöll ord som: paket, pressen, citera, reporter.
Men, sedan kom lite mer annorlunda ord:
angripa
trupp
övefalla
blåmärken
tillfoga ngn sår
bankrånare
inta
upprätta barrikader
avsätta
medeldistansrobotar
konflikt
marschorder
reservdelar
förvägra tillträde
Tjaa... väldigt användbara ord som jag kommer att behöva i min vardagliga tyska - eller vad säger ni? Man börjar ju undra: "Är vi verkligen här för en tyska-kurs, eller finns det något helt annat, mörkare bakom...?"
Nej, det är verkligen bara otroligt kul att ha en sådan insatt och spontan lärare som Bengt. Jag vet inte varför, men han har liksom en förkärlek till grammatik-exempel som inte andra lärare skulle välja. Häromveckan pratade vi om imperativ: befallning "sitt!" "stå!" och då tar Bengt det udda exemplet: "Men säg så här: Ni kommer in på banken och ska råna den - vad säger ni då?" alla börjar skratta, och Bengt fortsätter "Lägg er ned! Men, eftersom ni inte känner folket på banken måste ni säga det med Ni-tilltal, för annars är det inte hövligt."
OK, så vi rånar en bank och viftar med en pistol i folks ansikten och sedan kommer de som ligger på golvet bli förolämpade av att vi inte sa "Ni"??? Ja, Bengt han är rolig han. Vidare använde han också exemplen: "Skjut mej inte!" och "Sno inte min hund!"
Det allra sista momentet vi gick igenom var komparativ - fin, finare, finast. Då skulle Bengt visa på skillnaden mellan tyskan och svenskan, för tyskan har inget mer och mest. Genom hela grundskolan har alla mina lärare använt sej av ordet "fantastisk" för att demonstrera detta:
Fantastisk, mer fantastisk, mest fantastisk.
Men inte Bengt. Han väljer istället ordet "kriminell" och skriver upp:
-A är kriminell, B är mer kriminell, C är mest kriminell.
Nej, Bengt är ingen fara för vårt samhälle. Han bara brinner för det tyska språket och är världens mest engagerade lärare. Då blir det så ibland att man tar de ord som bara råkar ploppa upp i huvudet. Att det mestadels är bankrånare och medeldistansrobotar som i de ögonblicken vilar på Bengts tungspets, ja, det är väl inte värre än att jag tycker om att se på någon amerikansk actionfilm då och då.
Dessutom är det ju lite roligare att skriva "Trupperna blir angripna om natten." än "Paketet blir hämtat i tid." Och, jag har sagt det förut, men jag säger det igen: Jag är här för att lära mej! ..och jag har en känsla av att "inrätta barrikader" kommer att sitta i mitt huvud bra mycket längre än "järnvägsvagn"...
(och förresten: den 3:e Oktober blev jag senare även bjuden på kvällsmat -pasta och skinsås- av min rumskamrat. Det kommer ta låååång tid innan en sån bra dag kommer igen..)
onsdag 3 oktober 2007
Givmildheten bara regnar över mej idag!
Jag struttar omkring i köket och tänker på vad lite det är som kan göra min dag mer perfekt. Den här dagen har ju innehållit allt man kan begära:
- sovmorgon
- god frukost
- vackert, varmt väder
- en tur i stan, bak på en moped
- en gratis PUCH-cykel
- Magnus Betnér - Sveriges bästa komiker
Ja, en bra dag. 3 oktober, en magisk dag: för exakt ett år sedan fyllde David 20, Samuel 10 och Josef tog körkortet. Idag har jag de bästa av föruttsättningar - förutom att kylen är tom.. Men tror ni inte att jag får hjälp med det också?! Birgit&Katrin: "Vi har en massa mat över - är du hungrig?" Jag vill bara skrika "Hell yeah!" men jag tar det lugnt och säger bara "ja" med ett stor flin. Självklart diskar jag allt efteråt.
Jag har två mackor kvar, de räcker till kvällsmat. Nu kan jag även lägga till "mätt" på listan. What a wonderful day..
Nothing can come between us now
Eftersom jag tränar ishockey här i Innsbruck vore det bra om jag hade en cykel. Det är långt till ishallen (bokstavligt talat andra sidan stan) och det är alltid lika stora diskussioner i omklädningsrummet om "Vem ska hämta Ellinor nästa gång?".
Jag hade fått nys om två cykelaffärer som sålde begagnade cyklar, så i måndags begav jag mej dit för att se om turen var på min sida. Men, nej. Jag har aldrig i mitt liv sett så mycket överpris! Här kostar en hyfsad (läs: inte helt sönderfallen) begagnad cykel 80€ och uppåt! För en likadan cykel i Sverige hade jag inte varit beredd att ge mer än 300 spänn.
-Men, tonight's the night we're gonna make it happen - cykelauktion kl.16 idag på Stadtcafe! Utropspris: 5€. Den där auktionen har jag pladdrat om i nästan 2 veckor nu, och igår tänkte jag "om jag inte hittar en cykel där är det kört...".
Av en ren slump hörde Margit (en i mitt ishockeylag) att jag skulle köpa en cykel idag. "Men jag har en gammal cykel som står och skräpar hos min mamma.Du kan ta den!" Hon hämtade upp mej kl.11 och körde mej till hennes mamma. Vi åkte moped och det är så kul att bli skjutsad på en moped! All trafik, vinden, hålla armarna om den framför så man inte trillar av... Att Innsbruck dessutom är väldigt trafikerat gjorde det bara ännu mer kul och spännande! Väl där prövade jag cykeln (en ljusgrön PUCH som har 3 fungerande växlar) och hon ställde in sadeln. Sedan åkte vi till en affär och hon vaktade cykeln medan jag köpte ett lås. Jag erbjöd mej att betala något för cykeln, men det gick inte för sej. Varför inte? "Jag vet hur glad man blir när någon hjälper en, och därför hjälper jag andra" fick jag till svar. Det där är vad jag kallar en vettig människa!
Summa sumarum: Jag har en cykel (som är sååå fin - nästintill antikvitetsvärde på den!) och det kostade mej nada! Istället gjorde jag en riktig investering och köpte ett av de dyraste låsen jag kunde hitta, 10€ kostade det. Nu kan inget komma emellan mej och min PUCH!
Jag hade fått nys om två cykelaffärer som sålde begagnade cyklar, så i måndags begav jag mej dit för att se om turen var på min sida. Men, nej. Jag har aldrig i mitt liv sett så mycket överpris! Här kostar en hyfsad (läs: inte helt sönderfallen) begagnad cykel 80€ och uppåt! För en likadan cykel i Sverige hade jag inte varit beredd att ge mer än 300 spänn.
-Men, tonight's the night we're gonna make it happen - cykelauktion kl.16 idag på Stadtcafe! Utropspris: 5€. Den där auktionen har jag pladdrat om i nästan 2 veckor nu, och igår tänkte jag "om jag inte hittar en cykel där är det kört...".
Av en ren slump hörde Margit (en i mitt ishockeylag) att jag skulle köpa en cykel idag. "Men jag har en gammal cykel som står och skräpar hos min mamma.Du kan ta den!" Hon hämtade upp mej kl.11 och körde mej till hennes mamma. Vi åkte moped och det är så kul att bli skjutsad på en moped! All trafik, vinden, hålla armarna om den framför så man inte trillar av... Att Innsbruck dessutom är väldigt trafikerat gjorde det bara ännu mer kul och spännande! Väl där prövade jag cykeln (en ljusgrön PUCH som har 3 fungerande växlar) och hon ställde in sadeln. Sedan åkte vi till en affär och hon vaktade cykeln medan jag köpte ett lås. Jag erbjöd mej att betala något för cykeln, men det gick inte för sej. Varför inte? "Jag vet hur glad man blir när någon hjälper en, och därför hjälper jag andra" fick jag till svar. Det där är vad jag kallar en vettig människa!
Summa sumarum: Jag har en cykel (som är sååå fin - nästintill antikvitetsvärde på den!) och det kostade mej nada! Istället gjorde jag en riktig investering och köpte ett av de dyraste låsen jag kunde hitta, 10€ kostade det. Nu kan inget komma emellan mej och min PUCH!
tisdag 2 oktober 2007
Het Ellinor på utekväll igår
Ja, jag kanske inte är lika charmig när jag pratar tyska som när jag pratar svenska, eftersom ordförrådet har sina brister, men det var inget som stoppade mej igår när det var Erst-Semester-Party (Universitetsstudierna börjar = fest) på Theresien Bräu i Innsbruck igår.
Det var fullt med folk överallt och jag och två svenskar, Malin och Andreas, var glada över att vi överhuvudtaget hittade ett bord att sitta vid. Vi hamnade mitt bland ett killgäng. Andreas, social som få, hittade självklart en ny kompis direkt och började prata en salig blandning av engelska/tyska/svenska med Mannfred, som tydligen studerar offentlig ekonomi. Det var precis som Julia sa: "Han blandar verkligen friskt!" (Andreas och språken alltså, inte Mannfred med sin ekonomi...)
Eftersom det var universitetsstartsfest var det en massa studenter där. Jag kände mej inte lika social, utan pratade mest med Malin. Sedan bjöd ju faktiskt Andreas språkkunskaper på en del underhållning också.. Efter ett tag försvann Malin iväg på toa, och inte långt senare tog Andreas sej också en svängom i lokalerna. "Nej", tänkte jag "nu får jag minsann ta och prata lite tyska". Så jag pratade endast tyska i en sisådär 2 timmar med Michael och Stefan, som kommer från Südtirol, Italien. Vi pratade om allt möjligt: studier, språk, fotboll, ishockey..
De var verkligen jättetrevliga, och tydligen tyckte de att jag var trevlig också, för de bad om min msn sedan när jag skulle gå. De hade (tro det eller ej) kul ihop med mej - när jag pratade tyska! Och de förstod dessutom allt jag sade, till skillnad från min rumskompis. För en del här förstår verkligen inget av vad man säger. Här pratar de nämligen dialekt, och eftersom vi svenskar har lärt oss att prata Hochdeustch (tyskans motsvarighet till rikssvenska) i skolan är många ljud och ord annorlunda. Många av de som inte förstår vad vi svenskar säger förstår inte heller en person som kommer från norra Tyskland, och de har ändå tyska som modersmål..
Igår fick jag en komplingang från min rumskompis (som för övrigt heter Carina, och hon förstår faktiskt en del av det jag säger). Hon sa att hon tyckte att jag inte hade någon svensk brytning! Självklart uttalar jag inte allt perfekt, men enligt henne kan man absolut inte höra att jag kommer från Sverige. Så, jag gör framsteg, och det känns skönt att veta.
Något som däremot känns lite surt för mej är att det faktiskt är billigare här att inte dricka alkoholfritt när man är ute. Igår (men det var specialpris) kostade en stor öl 2€, det är mindre än 20 spänn! Så, igår blev det öl för min del.. Men för mej var det faktiskt gratis, eftersom gentlemannen Andreas bjöd (ja: han är både social och hövlig! -och singel.. Amanda: han kanske kan ersätta Motorola-killen..?). (http://gottisbarn.blogg.se/1191092803_lgesrapport.html)
Och innan jag avslutar mitt inlägg måste jag påepka att jag charmade killarna på Theresien Bräu endast med det tyska språket och utan flörtiga leenden, blinkande ögon eller kroppskontakt (om man inte räknar italienska hälsningskyssar på kinderna). Way to go Ellinor!
Det var fullt med folk överallt och jag och två svenskar, Malin och Andreas, var glada över att vi överhuvudtaget hittade ett bord att sitta vid. Vi hamnade mitt bland ett killgäng. Andreas, social som få, hittade självklart en ny kompis direkt och började prata en salig blandning av engelska/tyska/svenska med Mannfred, som tydligen studerar offentlig ekonomi. Det var precis som Julia sa: "Han blandar verkligen friskt!" (Andreas och språken alltså, inte Mannfred med sin ekonomi...)
Eftersom det var universitetsstartsfest var det en massa studenter där. Jag kände mej inte lika social, utan pratade mest med Malin. Sedan bjöd ju faktiskt Andreas språkkunskaper på en del underhållning också.. Efter ett tag försvann Malin iväg på toa, och inte långt senare tog Andreas sej också en svängom i lokalerna. "Nej", tänkte jag "nu får jag minsann ta och prata lite tyska". Så jag pratade endast tyska i en sisådär 2 timmar med Michael och Stefan, som kommer från Südtirol, Italien. Vi pratade om allt möjligt: studier, språk, fotboll, ishockey..
De var verkligen jättetrevliga, och tydligen tyckte de att jag var trevlig också, för de bad om min msn sedan när jag skulle gå. De hade (tro det eller ej) kul ihop med mej - när jag pratade tyska! Och de förstod dessutom allt jag sade, till skillnad från min rumskompis. För en del här förstår verkligen inget av vad man säger. Här pratar de nämligen dialekt, och eftersom vi svenskar har lärt oss att prata Hochdeustch (tyskans motsvarighet till rikssvenska) i skolan är många ljud och ord annorlunda. Många av de som inte förstår vad vi svenskar säger förstår inte heller en person som kommer från norra Tyskland, och de har ändå tyska som modersmål..
Igår fick jag en komplingang från min rumskompis (som för övrigt heter Carina, och hon förstår faktiskt en del av det jag säger). Hon sa att hon tyckte att jag inte hade någon svensk brytning! Självklart uttalar jag inte allt perfekt, men enligt henne kan man absolut inte höra att jag kommer från Sverige. Så, jag gör framsteg, och det känns skönt att veta.
Något som däremot känns lite surt för mej är att det faktiskt är billigare här att inte dricka alkoholfritt när man är ute. Igår (men det var specialpris) kostade en stor öl 2€, det är mindre än 20 spänn! Så, igår blev det öl för min del.. Men för mej var det faktiskt gratis, eftersom gentlemannen Andreas bjöd (ja: han är både social och hövlig! -och singel.. Amanda: han kanske kan ersätta Motorola-killen..?). (http://gottisbarn.blogg.se/1191092803_lgesrapport.html)
Och innan jag avslutar mitt inlägg måste jag påepka att jag charmade killarna på Theresien Bräu endast med det tyska språket och utan flörtiga leenden, blinkande ögon eller kroppskontakt (om man inte räknar italienska hälsningskyssar på kinderna). Way to go Ellinor!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)