Happening

Dagens stora händelse?
Jag och min tvillingbror fyller 21!

GÅRDAGENS STORA HÄNDELSE! (spola fram till del 2, 13 min och 10 sek)

Sjöviksbesök

Nu i helgen har det inte varit någon ishockey, så jag stack upp till Dalarna till min pojke. Han fyllde år i tisdags och på fredagen var det kombinerad Bad Taste/födelsedags-party på skolan. Mitt bidrag var 35 muffins, mamma bidrog med en chokladtårta, några på textil-linjen hade gjort chokladbollar och Josef hade en klassisk sockerkakstårta med grädde och sylt. Vilket kalas! Allt gick åt!

Har tyvärr inga bilder. Jag tog med mej kameran, men... glömde den i förrådet och orkade inte hämta den innan festen. Annars fanns det inte så mycket att fota. Vädret var blaskigt och tråkigt. Men jag tror att det kommer dyka upp party-bilder på Josefs blogg.

Natten mellan fredagen och lördagen vaknade jag av att jag var blöt i ansiktet. Jag torkade av det blöta, bara för att bli blöt igen sekunden senare. Jag kände ett lätt snöfall, men drog bara handen över ansikten då och då, alternativt drog sovsäcken över huvudet, tills jag inte kunde andas längre och gick tillbaka till plan A igen. Varför lokalisera problemet och fixa roten till det hela när man kan fixa en snabb lösning?
Det blåste och snöade den natten. På morgonen när vi vaknade såg jag mej omkring och sa "Josef, det är snö överallt i tipin. Överallt." Ena rökluckan hade flugit upp under natten och det låg ett 1 cm tjockt snölager på marken i Josefs hem. På våra sovsäckar fanns det bara en massa vatten, men det gjorde inget, vi tog bara in dem och torkade dem.

Det händer alltid en massa när man bor på Hotel Tipi.
Annars gjorde vi inte så mycket. Tog det lugnt, kollade på bandy och hade det trevligt.

Men här hemma händer det grejer! Jag har jobbat som lärarvikarie för samma lärare i en hel vecka och har en och en halv vecka kvar. Roligt, än så länge, hoppas det fortsätter så.
Och Töreboda/Mariestads damlag i ishockey har vunnit Västergötlands F20-grundserie! Nu väntar slutspel mellan de 8 bästa lagen från Västgötaserien och Göteborgsserien. Wish me luck!

IGÅR..

..blev inte bara Barack Obama officiellt USA:s president -Josef Kjellqvist fyllde 21 år också! GRATTIS!

Hade tänkt lägga upp en bild, men jag har knappt några bilder på honom.. Varför? Jo, Josef är den som äger en kamera, men han tar bara naturbilder. Och nu har jag köpt en kamera, men jag glömmer den jämt!

Jag får ha som nyårslöfte att ta mer kort. (Äntligen kom jag på ett!)

Här får ni en bild som jag tog i Basel i somras. Det är lite dålig kvalitét, eftersom jag har zoomat in Josef på en bild med flera personer, men utseendet är det inget fel på.

Josef Kjellqvist, 21 år!

Än en gång, GRATTIS pojken min!

Indiantältsäventyr

Min pojkvän bor i en tipi. En tipi är ett indiantält. Han har sytt tältet själv. Han sover i tipin, han lagar mat i tipin, han hämtar vatten och diskar i sjön 100 meter från tipin. Han är alltså en indian. Typ.
I helgen besökte jag honom i Dalarna och levde i hans tipi i 3 dagar. Väldigt romantiskt.. Det var rökigt, minusgrader på nätterna och dagarna bestod av att samla, såga och hugga ved. Yippie.
Nej, det var trevligt, men jag vet inte om jag skulle vilja bo permanent i en tipi. Det fanns tillgång till förråd, dusch och toalett en bit bort, men.. jag är ganska bekväm av mej. Det skulle nog vara okej att bo där om man kom in i sättet att leva, men 3 dagar var tillräckligt för att det skulle bli jobbigt (ett besök på en dag är ju bara charmigt) men inte tillräckligt för att jag skulle kunna hitta mitt eget tempo och leva i naturen.
Jaja. Nog med prat, dags för bilder.

Josef och hans egensydda tipi. Den ligger på en höjd vid en sjö.

Såhär ser det ut på insidan. Innertält är på G. Vedstapel till vänster och "huggställe" (utanför bild), plastmattor, sedan en hylla med grytor (ska blir större), en kista, ett nattuksbord (eller plastlåda, kallat vad du vill), en säng bestående av 3 lastpallar, en madrass och ett renskinn + kuddar. I mitten: en rejäl eldstad och ovanför den, i "taket", hänger en pinne där man kan hänga upp ett snöre med en grytkrok (som syns på bilden) eller en lykta som sprider ljus.

På väg hemåt. Sista bilden jag tog med kameran innan vi åkte till tågstationen. Den fina himlen var klarblå stora delar av helgen. (PS. Josef har tovat hatten själv)

Tack för att jag fick komma och hälsa på, pojken! Tycker om dej. '

Ett stort grattis till Töreboda som vann Nattkampen i två klasser nu i helgen (speciellt till min bror Fredrik som var i ett av lagen som vann) och ett stort grattis till Adrian som fyllde 20 i söndags!

Utan retuschering

Visst ser ordet konstigt ut? Men det stavas så, "retuschering". Hade kunnat svära på att det skulle in ett extra "r". Det ser lite snyggare ut så. Men, det är inte min stil. Jag kör på den nakna, osminkade sanningen. Därför kommer här lite bilder på familjemedlemmar. Min bror Lobo har fyllt 25 år och det firade vi med en supergod tårta.

Så ser han ut, tårtan alltså (shit, vad jag är fyndig! or not)

Och om ni undrar hur min mamma ser ut (och alltid ser ut) så kommer detta kort att ge er ett svar. Hon skrattar jämt.

Familjens kamera är tyvärr inte den bästa. Det första jag ska göra när jag får min lön är att köpa en egen, bra, kamera.

Tvåa, Nolla

Today's the day när jag lämnar tonåren för gott. Lite konstigt, ton-ändelsen har ju ändå hängt med i 7 år.. men annars känns det inget särskilt, förutom all uppmärksamhet: Fick uppvaktning på sängen med en kopp varm choklad och en "mina vänner"-bok (tysk variant) av en massa sköna människor imorse (Tack: Emma, Julia, Kajsa, Malin, Susanna). De hade de gjort iordning frukost också! I skolan sa alla "grattis" när jag gick in i klassrummet och jag fick choklad av Sara (en annan Sara) och Rasmus har tydligen också en present till mej - jag har nog aldrig blivit uppvaktad såhär mycket.

Tack också för alla fina mejl och facebook-meddelanden (och tack för alla kramar!).

Av Josef fick jag en sjal och en miniatyr-paddel. Han ska göra en paddel bara till lilla mej senare på våren. Coolt, då blir jag en del av friluftsgänget som bara nöjer sej med sin egna paddel och är asförsiktiga "Öh! Akta, den får inte bli repig, det är ju Ask för-i- h*lvete!". Typ. Måste bara lära mej att paddla också, men sen!

Ok, nu måste jag sluta säga pojken..

Idag fyller han 20 år, och han är helt enkelt bäst.

1. KF, Lidköping höst 06
2. Tåg till Stanstead, sommar 07
3. Läckö, sommar 07

Det där med födelsedagar.

Nuförtiden behöver vi inte lära oss lika många årtal och datum utantill som de gjorde förr i tiden. Det handlar mest om att kunna placera händelser tidsmässigt, och se ett sammanhang i historien. Vilka datum är det som generationer innan oss har varit tvungna att banka in? Min teori är (förutom stormningen av bastiljen, the battle of Hastings osv.osv.): dödsdagar.

Varför lär vi oss dödsdagen och inte födelsedatumet? Den dagen en person dog tillförde den ju inte direkt något till världen, men dagen den föddes skulle bli början på något som folk kommer att prata om i kanske tusentals år. Och varför firar vi alla kända människor på deras dödsdag?

Jag kan förstå att man lär sej ett dödsdatum utantill om det t.ex. är en viktig ledare som dör, vilket leder till att det blir ett instabilt läge i landet/fred/krig/något annat historiskt viktigt. Men, vi måste ju inse att det inte var många berömda ledare, vetenskapsmän, författare osv. i historien som gjorde sitt livs mest spektakulära insats just på sin dödsdag. Så varför kommer vi ihåg den?

Och sedan är det: det där med födelsedagar. Varför fira dem? Det betyder ju bara att man blir äldre och närmar sej döden. Fast, egentligen betyder det också "för siochså många år sedan föddes du, på just denna dag, och eftersom det var så toppenbra att du kom till jorden ska vi fira ordentligt!" och det kan jag gå med på.

Fast, om jag inte skulle leva mer skulle jag varken vilja att folk kom ihåg min födelsedag eller min dödsdag. Jag skulle vilja bli ihågkommen för den jag är. Undrar vad det kommer att vara egentligen.. Synd att man inte kan bestämma vad man vill bli ihågkommen för. Det enda man kan göra är att leva sitt liv och hoppas att de runtomkring en inte missförstår allt man gör och har för sej.

Grattis Jenny (19 år!) och Julia (23 år!) igår.
Och på söndag fyller världens bästa Josef 20 år.