Hata dålig reklam

Mången reklam är helt IQ-befriad, framförallt den som ska vara smart. Gärna med ett test som inkluderar rörliga bilder (illusioner) eller "hur många apor ser du i trädet" eller någon annan helt onödig "kluring". Därför har jag tagit en väl vald reklam ur denna genre (från Aftonbladets hemsida) och modifierat. -Försten rätt får ett tomt tuggummipaket!



(Jag har gjort bilden i Paint och vettetusan hur jag får bort den ständigt närvarande, grå bakgrunden. Har inte officepaketet på denna dator, så då får den hänga kvar)

VARNING!

Idag fick jag detta mejl, som jag inte litar på för fem öre. Så var försiktiga!

[SWEDBANK-53369444] vänligen uppdatera dina faktureringsuppgifter idag

Bäste kund,

Vi märkte ogiltiga inloggningsförsök till ditt konto online från en okänd IP- adress.
På grund av detta har vi tillfälligt ditt konto.
Vi behöver dig att uppdatera din kontoinformation för din Internetbank ska återaktiveras
vänligen uppdatera dina faktureringsuppgifter idag genom

>>> Klicka här <<<

bara kontrollera de uppgifter du angivit är korrekt.
Med vänliga hälsningar,

SWEDBANK Medlem Services Team

P.S. Länken i detta meddelande kommer att ut inom 24 timmar. Du måste uppdatera din betalningsinformation

© 2011 SWEDBANK LLC. Alla rättigheter reserverade.

Uppdatering: Har ringt Swedbank och de känner till problemet och säger att man ska "makulera meddelandet". (Wow, vilka fancy ord, undrar om jag också kommer prata så efter en sommar på bank?) Sedan ska de antagligen skicka ut något sorts meddelande angående detta, på hemsidan eller på internetbanken om jag förstod det hela rätt.

Radiotjänstkvinnan från helvetet

Idag ringde det på vår dörr. Vi hade precis kommit hem från en lång arbetsdag när det ringde 1,2,3,4,5(!) gånger i rad. (och vår ringklocka ringer dubbelt, så det blir 10 snabba läten "ding-dong, ding-dong, ding-dong, ding-dong, ding-dong").

Det finns två typer av människor som ringer på så aggresivt, antingen är det kompisar som skämtar eller så är det grannar som är förbannade. Jag öppnade dörren och försökte hoppas på kompis-alternativet. Men icke. Där står en främmande människa. "Vad har jag gjort nu", tänker Ellinor.

"Har ni en TV?"

Jaha, Radiotjänst. De ringde oss för kanske en och en halv vecka sedan och då berättade vi att vi har faktiskt köpt en TV (vi slängde vår gamla, så vi har inte haft en TV på ett halvår och därmed inte betalat TV-avgift). Men vi har ingen antennsladd, så vi ser inte på TV med den.

Radiotjänstkvinnan på telefonen meddelade då Josef om att man MÅSTE betala, oavsett om man ser på sin TV eller ens kan se på den. (Man måste alltså även betala för trasiga TV-apparater).

Och idag kom de hit IRL. Och denna gång hade de (läs:hon) samma budskap. Skillnaden var att att personen som stod framför mej var arrogant, dryg och käck på samma gång. En ruskigt dålig kombination. Dessutom hade jag redan fått hjärtinfarkt när galningen ringde på och under samtalet kände jag mej knappast bättre. Jag kokade av ilska när människan hade sagt hejdå.

Ja, hon gör sitt jobb, men man kan ju vara vettig och trevlig för det. INGEN har rätt att störa mej på det sättet när jag är i mitt hem. Vår lägenhet är vårt hem och när man kommer hem till någon ska man bemöta dem med respekt. Hon gjorde helt fel, i allt från påringning till utfrågning. Hemskt!

Men jag har ringt och meddelat kundtjänst om att jag är riktigt förbannad. Och den där jävla TV-avgiften tänker vi inte betala. Vi har valt bort TV och har ingen antennsladd. Vi använder bara TV:n för att spela spel på och det kommer vi fortsätta med. Vi har betalat TV-avgift alla andra månader som vi har sett på TV, men nu gör vi inte det. Vi skiter fullständigt i att man ska betala för ett tomt skal. När fakturan kommer, kommer jag ringa till kundtjänst och meddela dem om att TV:n står i vår källare, trots att den står i vårt vardagsrum.

Summa summarum. Radiotjänst får inga pengar. Vi får ingen ro i vårt hem och kvinnan från helvetet får förhoppningsvis höra om klagomålet så snart som möjligt.

Piiiinsamt

Innan jag går till universitetet skummar jag igenom nyheterna, och precis nyss såg jag på debatten mellan Björn Söder och Jan Helin som jag missade igår.

Och den var pinsam. Mest för Sverigedemokraterna, förstås. Det finns bara en sorts retorik, och när det kommer frågor som den inte passar in på, ja, då kör man sitt race i alla fall. Björn Söder lyckas knappt svara på en enda fråga på sex och en halv minut.

Som politiker ska man föra fram sitt budskap tydligt, som Björn Söder faktiskt gör, men man måste också vara påläst och retoriskt kunnig. Något som han inte hade övat på inför den här debatten. Jan Helin hade en lättare position att försvara, då han bara behövde ställa följdfrågor och attackera, men detta borde väl Söder varit förberedd på..?

Efter mitt förra inlägg om SD (om man bortser från vätebombsuttalandet från Grums) fick jag kritik från en förmodad SD-sympatisör. Och att få mothugg från en okänd människa på min, lilla blogg, som i normala fall endast följs av mina närmaste, kändes ovant. Så jag tänkte för ett tag att jag inte skulle skriva mer om politik, i alla fall inte om SD. Det känns bättre att skriva om svenska tv-serier och tysk grammatik. Men, varför ska jag vara rädd för lite motstånd..? Jag skriver ju om saker jag stöter på här och var. Varför ska jag sluta med det?

Så nu har jag fortsatt. Att det blev ett inlägg om SD är väl mest slumpen. Men så länge det finns Sverigedemokrater som trampar i klaveret kommer jag fortsätta skriva om det. Precis som jag skriver om annat jag har uppmärksammat. Enough said.

Tråkigt på campus

Tänkte bara kolla min mejl och leta efter lite info om Fisher-effekten som vi läser om nu på internationell ekonomi. Men jag hittade förstås roliga nyheter också. (Fredrik ledde mej in på det, eftersom han hade länkat till den tyske ministern som blev av med sin doktorstitel).

Detta kan vara något av det knasigaste jag har läst. På ett diskussionsforum (där det diskuterades atombomber) har en fullmäktigeledamot från Grums, Victoria Wärmler Ohlson, skrivit "hellre en vätebomb än islam" och förklarar sedan detta med "Jag kommenterade dock inte att jag föredrog en vätebomb mot islam, utan jag föredrog den i stället för islam. Det är stor skillnad" och att hon inte visste vad en vätebomb var...

Okej, men då vet vi. Topp tre saker som fullmäktigeledamot Ohlson inte vill ha i Sverige är:
1. Atombomb
2. Islam
3. Vätebomb

Och topp tre saker som jag inte vill ha i Sverige är:
1. Okunniga och nonchalanta politiker
2. Diskriminering
3. (egentligen på plats 1) okunniga och nonchalanta politiker som diskriminerar och inte ens kan hitta några vettiga argument för det.

Men som tur är har you-tube-kändisen från Filipstad avgått.

Den stora och lilla världen

I min lilla värld är några saker på gång just nu. Jag har fått reda på att jag har fått min plats i Konstanz och det känns otroligt bra. Min bästa polare, Emma, fick sitt förstahandsval München så hon kommer bara vara två timmar bort med tåget!

Men denna nyhet är faktiskt bara den näst bästa för tillfället, eftersom den var väldigt väntad. Något som har gjort mej glatt förvånad (men inte Josef, då han alltid tycker att jag är bäst och att allt bra som händer inte har ett dugg med slumpen eller tur att göra, utan endast hänger på min skicklighet..) är att jag har fått en sommarjobbsintervju! Något mer om den saken skriver jag inte nu, för det är inte klart på långa vägar, men det känns lovande!

Angående den stora värld vi lever i har jag hittat tre otroligt konstiga nyheter på nätet idag. De är iochförsej föga förvånande då man är van vid att världen är oempatiskt, bisarr och helt enkelt omedvetet självironisk.

1. Ligor ringer upp gamla människor, utger sej för att vara deras barnbarn som är i finansiell knipa och får snabbt ihop många tusenlappar.
2. Om man inte blir bjuden på brittiskt kungabröllop kan man alltid hungerstrejka med motiveringen "jag har alltid varit ett stort fan av Lady Di" och "vill de att jag ska dö?"
3. Solsidan-Mickan, som är den svenska idiotin personifierad både till personlighet och klädstil, gör inte att svenska folket drabbas av någon eftertänksamhet. Nej, hon blir stilikon istället!
   Se outfit-tipsen här och här. (2-delat reportage..! vart är vi påväg?) Och ja, jag läser expressen, det kvalar ju knappt in som nyheter, vart är jag påväg?

En kamrat hjälper en annan

En av dagens nyheter på svt.se är att en Sverigedemokrat räknade väldigt galet i riksdagen när hon skulle ställa en fråga till Reinfeldt. Hon skulle översätta 400 000 Euro till svenska kronor, vilket blir ungefär 4 miljoner (4 000 000) kronor. Istället sade hon "Fyra hundra tusen euro motsvarar ungefär i svenska kronor fyrtio tusen miljarder kronor" Alltså 40 000 000 000 000 kr. 7 nollor för mycket.

Men, SD's pressansvarige kommer till undsättning och rättar situationen med att säga: "Detta handlar inte om en felräkning utan om att hon sa fel. Vad hon egentligen menade var 4000 miljarder." och "Jag tycker det är djupt oseriöst att ni ska göra er lustiga av en felsägning vilka inträffar i varje debatt."

Bra jobbat. Bara 6 nollor för många denna gång.

Superviruset!

Josefs dator har fått något virus, så en gång i timmen poppar det upp reklam för nätpoker, diverser lotterier eller elektronikprodukter.

Men varför poppar det upp sidor som inte fungerar? Då har väl själva syftet med reklamen failat ganska rejält..?

Våld säljer

Wikegård tycker jag är bland det bäsa som har hänt Svt Sport. Han är en klockren kommentator på många sätt, men jag tycker inte om hans glorifiering av slagsmål och fula tag i ishockeyn. Och detta har även spridit sej till Svt Sport. Sportnytt visar alltför ofta bilder från NHL eller Elitserien där spelare slåss eller gör alldeles för hemska tacklingar. Den svenske rookien Viktor Hedman, t.ex., prisades för att han var tuff och "stod upp" för en lagkamrat -genom att slåss på isen. Inte genom att spela ishockey, genom att slåss. Vad han gjorde i matchen i övrigt var inte så intressant.

Och idag på Svt Sport fick vi se fenomenet igen. Murray, som förvisso är känd för sin hårda spelstil, har blivit uttagen till OS. Och såhär ser nyheten ut på Svt:

KSS, betyg underkänt

Igår ringde jag och beställde en tid hos Kvinnokliniken (tror jag det heter) i Linköping för att byta ut min p-stav. Jag passade även på att fråga hur det är med eventuella rabatter. En p-stav kostar nämligen 1000-1200 kr. "Ja, det blir mycket billigare upp till 20 år". Som jag misstänkte. Och jag som är 21.

Men när jag har bytt min p-stav förut har jag fått ett billigare pris än det vanliga rabatterade priset, eftersom en läkare på KSS bedömde att jag inte tålde vanliga p-piller. Och om jag kan visa upp den journalen för läkaren på Kvinnokliniken kan jag kanske få den billigare.

Så jag ringde KSS.
Först kom jag vill växeln. De kunde inte se vart min journal fanns (men de gissade på Gyn eller Mödravårdscentralen), så de skulle koppla mej till C-arkivet. Men de kopplade mej till E-arkivet.
Jag ringde till växeln igen och var väldigt tydlig med att jag skulle kopplas till C-arkivet. Och de kopplade mej till E-arkivet igen.
Jag ringde växeln igen och sa numret till C-arkivet som jag skulle kopplas till. Och de kopplade mej rätt.

Efter den långa telefonkön (som inte hade några nummer, utan bara ringde och ringde och ringde i all oändlighet) kom jag fram.

"Hej, jag heter Ellinor (personnummer osv) och jag vill ha tag på en journal från 2003, som antingen är från Gyn eller Mödravårdscentralen."
Och han som svarade sa att han skulle kolla på sin dator vilka journaler han hade.
Han: Ja, du har ju en hel del journaler.."
Jag: Ja, jag har varit mycket hos Öron-Näsa-Hals, men det är inte dem jag vill ha, utan bara den från gyn eller mvc 2003.
Han: Ja... här finns det en journal från 2004.
Jag: Är den gyn eller mvc?
Han: Nej. Den är från Öron-Näsa-Hals.
Jag: Men det står väl inget om vilka preventivmedel jag använder i den?
Han: Nej.
Jag: Då är jag inte intresserade av den. Har jag ingen journal från 2003?
Han: Här finns en Öron-Näsa-Hals. Men den är från Mariestad 2007...
Jag: Jag har nog många från Öron-Näsa-Hals, men jag är inte intresserad av dem, utan jag vill bara ha en gyn eller mvc-journal från 2003.
Han: Jaha.. ....här är det en massa från 2001-2005... Öron-Näsa-Hals.
Jag: (suck) Och inget från 2003?
Han: Här är en journal från 2003 på gyn.
Jag: Bra, den är det.
Han: Jag ska kolla vad jag har här.
(Han går iväg för att hämta journalen)
Han: Här har jag Öron-Näsa-Hals från....
Jag: ..Nej, jag ska inte ha någon av dem. Har du inte den där gyn från 2003?
Han: Jo, det finns en gyn från 2003.
....
Han: "Men den har inte jag."

Antagligen är det sekretess på alla sådana journaler, så han kunde inte plocka fram den åt mej. Han skrev en lapp till en läkare som måste godkänna att min journal skickas till min adress här i Linköping. Och jag kontrollerade flera gånger att han verkligen skrev in rätt journal...

Men det värsta var att direkt efter att han hade upptäckt gyn-journalen på sin dator och sa "Här är en journal från 2003 på gyn.." så sa han också (som om han pratade halvt för sej själv, halvt till mej) "Det är väl en abort eller något liknande."
-VA?!
För det första har jag aldrig gjort en abort. För det andra är det inget han har att göra med. Sekretessen finns ju säkert bara där för att gyn hanterar många känsliga saker i allmänhet.
Och vad skulle jag säga? Då hade det tagit 5 minuter för honom att ens förstå vilken journal jag ville åt, men han kunde minsann kommentera vad han trodde att det hela handlade om. Jag blev så chockad att jag inte kunde säga något. Så jag fokuserade på att han skulle hämta den och göra sitt jobb.

Det hade ju varit måttligt kul att ge honom en utskällning och lägga på telefonen för att sedan ringa till växeln, bli felaktigt kopplade 2 gånger, stå i telefonkö och sedan behöva prata med rikspuckot igen.

Alla lika mycket värda?

Nu tänkte jag fördjupa mej lite i reglerna kring att bli blodgivare, eftersom ett otroligt lamt kompromissförslag för blodgivning har antagits och kommer träda i kraft i mars. Förut fick man helt enkelt inte ge blod om man var man och "har eller har haft sexuellt umgänge med en annan man" (Geblod.nu - Regler för blodgivning)
Oskyddat analsex innebär ju en mycket högre risk, när det gäller att få t.ex. HIV. Men, då är frågan -Använder bögar aldrig kondom? och -Har heterosexuella aldrig analsex?

Det som borde vara relevant är ju inte om man är en man som har sex med en annan man, utan om man är en person, oavsett kön, som har analsex med man. Två helt olika saker. Den ena inkluderar bara homosexuella, den andra både homo och hetero (och bi). Det som ska spela roll är inte sexuell läggning utan vilkets sorts samlag det handlar om.

Om man blir smittad av t.ex. hepatit vid ett samlag kan det ta några veckor från samlaget tills viruset visar sej i blodet. Men har detta lett till en, säg.. tvåmånaders avhållsamhetsperiod efter analsex fram till blodgivningen som gäller alla? Nej, den har lett till ett förbud för bögar, bara bögar, att ge blod.

Nu har detta äntligen ändrats. Reglen gäller förvisso fortfarande endast homosexuella män (och inte någon annan som har analsex) och vänteperioden är.... 1 år.
Men, vad spelar det för roll! Nu är bögarna (nästan) lika mycket värda (alltså, som oss vanliga människor) (-men bara om de är asexuella!) Yey!

Förbannad

Gång på gång på gång är kommunikationen mellan elev-lärare på Linköpings Universitet USEL! Och nu är jag förbannad! Vad tycker ni om det här?

Instruktioner
Om du inte kan närvara vid examination/ett obligatoriskt undervisningstillfälle eller om du får komplettering på en examinationsuppgift gäller följande:
Seminarie X: Om du inte närvarat ska praktikfallets frågor lämnas in skriftligt till Lärare NN. Se vidare instruktioner till fallet.

Uppgiften: Du ska förbereda dig till seminariet den XX september genom att fundera över och skriva ner tankar om följande frågor (ca 2-3 sidor):
-Vad har organisationen för problem?
-Hur kan dessa problem beskrivas/förklaras genom en analys ur ett blablablaperspektiv?

Mail-konversation
Ellinor Olsson 18.09.2009
Hej! Jag är med som funktionär vid blablablabla den XX, detta innebär att jag inte kan närvara på det obligatoriska seminariet om "fallet".
Nu undrar jag om det räcker med att göra uppgiften skriftligt och lämna in den, som det står på kurshemsidan under "frånvaro vid obligatoriska/examinerande moment".
Mvh
Ellinor Olsson, grupp C

Lärare NN 18.09.2009
JA

Mina tankar
Detta var instruktionerna. Jag skrev 2-3 sidor med "tankar och funderingar" och besvarade fråga 1 och fråga 2.
Och igår fick jag ett mejl till. Nämligen att min uppgift ska kompletteras med litteraturhänvisningar. Detta har inte stått någonstans! Hur ska jag kunna veta det??? Men jag gjorde kompletteringen idag efter min föreläsning, och lämnade till Lärare NN -tillsammans med en arg lapp:

(först stod instruktionerna + mailkonversationen, precis som i början av detta blogginlägg. Sedan kom mina egna kommentarer)

Det har ingenstans framgått att detta skriftliga diskussionsunderlag ska innehålla litteraturhänvisningar. Att jag drygt en och en halv månad efter att jag lämnat in kompletteringen får dessa instruktioner är bara slöseri med min dyrbara tid som student. Jag har andra kurser som jag läser nu och att gräva i den förra kursen är något jag inte är särskilt sugen på. Detta hade lätt kunnat undvikas med tydligare information, men eftersom den inte fanns blir istället jag som student straffad för att denna information inte framgått på något sätt.

Dessutom är det oerhört tråkigt att den enda kommentaren man får tillbaka på diskussionsunderlaget bara finns där för sakens skull, men inte ger mej något som student. Jag får bara veta vad jag har gjort fel. Dålig feedback främjar ett ytinriktat inlärningssätt och det trodde jag ni ville undvika på denna kurs.

Mvh
Ellinor Olsson, (mailadress)

Dålig stil att lämna arga lappar? Nej, inte ett dugg faktiskt.
(Har jag tur kanske det blir en uställning om mina arga lappar på Nordiska Museet i Stockholm. Det verkar ju vara inne nu)
Dålig stil att komma och klaga på en elev 1,5 månad efter utsatt datum? Riktigt dålig stil, faktiskt.
Dålig stil att inte tilhandahålla rätt information och sedan klaga? Sjukt dålig stil. Faktiskt.
-Fortsätting följer..?

Google översättning for the win!

Jämt när jag loggar in på min mail frågar alla i närheten "VA?! Har du mejlen på tyska? Varför då?" Jo, för att jag vill läsa tyska varje dag. Hålla kvar kunskaperna någorlunda.

På datorn i Halna finns Google verktygsfält. Exakt vilken funktion detta verktygsfält har förstår ingen riktigt, men det finns där och någon har säkert installerat det någon gång och haft någon anledning till det.. Ni vet hur det blir med familjens gemensamma dator. Ingen tar ansvar.

De senaste gångerna jag har loggat in på min mail har Google varit så snäll och erbjudit mej en av sina tjänster: "Den här sidan är på tyska, vill du översätta den med Google's verktygsfält?" Nej tack. Men idag blev jag lite sugen. Man har ju hört en hel del om knasiga översättningar a la Babelfish. Man kanske skulle prova... Så jag klickade på en stor knapp som hette "översätt". Resultatet?

Det var ju inte överväldigande. En del ord, som tyskans Junk-mail, för skräppost, översatte den inte alls. Och den del översättningar blev lite konstiga.. Sedan när betyder "Hochschule" (högskola) College? Och Svenska Kyrkans Unga blev "Artikelnr"... Men det roligaste med översättningar är när de blir korrekta, men ändå så fel. Som exemplet: "För grymma dagar", som på tyska är "Für grausamme Tage". Där har jag sparat fina mejl som jag kan plocka fram när en dag har varit hemsk. Rakt översatt blir det för "grymma" dagar, men grym för mej betyder ju snarare att det har varit en toppendag.

Nu när jag hade bekantat mej mer med funktionen funderade jag.. "Hmm... kan jag testa detta på ett tyskt mail..?" Och jag prövade. Resultatet blev strålande! Min rumskompis från Innsbruck, Carina, skickade detta mail för ett par veckor sedan. Det är en historia om en skolklass, och den blir heeeelt annorlunda när man (läs: Google) översätter den till svenska:

En dag kom en lärare frågade studenter Namnen på alla andra elever i klassen För att skriva på ett papper och en Lite utrymme bredvid namnen vara. Hon berättade för eleverna att de Tänk vad de trevligaste att de har Säg vart och ett av sina klasskamrater Kan och de bör, bland namnen.
Skriv.

Det tog hela timmen, tills alla Färdiga, och innan de kommer in i klassrummet Vänster, gav de sina löv Lärare. På helgen sade Lärare, varje student namn på ett blad Papper och bredvid listan i Nice Synpunkter som sina klasskamrater om Hade Privatpersoner skrivit.

På måndag hon gav varje elev sin Eller hennes lista. Efter en kort tid

Smiling.

"Jaså?" Hon hörde viskade. "Jag visste Inte för att jag var någon Mean "och" Jag visste inte att jag Andra liknande "var kommentarer. Ingen nämnde dessa förteckningar Igen. Läraren visste inte om Studenter sinsemellan eller med deras Behandling föräldrar hade, men det gjorde Ingenting. Övningen hade sitt syfte Nöjd.

Tenta-tisdag

I tisdags hade jag min sista engelska-tenta. Jag brukar göra väldigt bra ifrån mej på prov. Och ofta tror jag att det har berott på att jag känt mej lugn och säker inför proven, inte för att jag har pluggat ihjäl mej. Tisdagen den 26:e maj 2009 var det dags för första tentan på ett år för mej.

Lite nervöst, men jag trodde på min förmåga. Jag satt där och försökte lugna de andra i gruppen. "Vi har ju fått en exempel-tenta, vi vet ju ungefär vad som kommer." Och vad händer då? Jo, student X öppnar munnen: "Vi hade en liknande tenta med samma lärare i den andra engelskakursen jag går och 50% körde på tentan. Och den här tentan är ännu svårare!" Toppen!
Jag har alltid trott, som jag skrev i början av inlägget, att tron på sej själv är lika viktig som hur mycket man har pluggat. Och där sitter puckot och säger att vi kommer få IG på tentan! 5 minuter innan provet!
Min teori har tydligen också blivit bevisad. Denna nyhet såg jag när jag kom hem och kollade på svt.se:

"Självförtroende är lika viktigt som intelligens när det gäller att få bra resultat på prov."

"Psykologer har länge vetat att det inte bara är intelligensen som är viktig för att man ska få bra resultat i skolan och på prov. En tro på sig själv och den egna förmågan är minst lika viktig."

Inlägg kommer...

Senare idag (när jag hittat min USB-sladd till kameran..) kommer jag berätta om resan till hufvudstaden.

Men, innan jag gör det vill jag berätta om något som hände i Skövde i fredags, innan jag åkte iväg. Jag stötte på en man som också pluggar på Högskolan:

Bangladeshmannen: Hi! We're you from?
Ellinor: Töreboda, 20 minutes by train in that (pekar) direction. And you?
Bangladeshmannen: Bangladesh. You study here?
Ellinor: Yes.
Bangladeshmannen: Me too. Haggskulan?
Ellinor: ...Eh.. Excuse me?
Bangladeshmannen: Haggskulan, Schauvvde?
Ellinor: Ahh, yes, Högskolan i Skövde!
Bangladeshmannen: What's your name?
Ellinor: Ellinor.
Bangladeshmannen: "Ellinor"? I'm (vad han nu hette..). You have boyfriend?
Ellinor: Yes.
Bangladeshmannen: You have boyfriend long time?
Ellinor: Yes, six years.
Bangladeshmannen: Oh.. Ok... When you free, I can be boyfriend!
Ellinor: (skrattar bort det) Oh, thank you, now I know! (Ser en dörr till en affär som verkar vara en bra flyktväg) I'm going this way. (småspringer iväg) Bye!

Varför kan man som tjej inte bara ha ett trevligt samtal med en kille som säger hej? Ska det vara så svårt? Antagligen, eftersom det alltid finns baktankar..

Min julklapp!

Idag sticker jag till Stockholm och där ska jag vara hela helgen tillsammans med min underbare Josef! Jag fick en helg i Stockholm av honom i julklapp, men eftersom våra scheman har varit lite upppbokade får vi ta presenten först nu. Men, det känns nästan som om det är jul nu, med tanke på att det praktiskt taget är snöstorm här hemma..!

Något som inte känns som jul är stämningen som en del människor skapar.
Det värsta jag vet är folk som verkligen går in för att göra livet surt för andra. Som den där kärringen på tåget häromdagen.. Jag och Knutte åkte tåg till Skövde och jag pratade med Olivia i mobiltelefonen. Samtalet var jättetrevligt och vi uppdaterade varandra på allt möjligt som hade hänt sedan vi pratades vid senast. Och när jag sedan skulle gå av stod det en tant bakom mej och kommenterade allt jag sa! Med mycket stark sarkasm i rösten sa hon saker som "Oj, vilket intressant samtal!", "Jätteroligt, verkligen." och "Vilken respekt folk visar för sina medpassagerare!"
Aaargh! Jag blev så förbannad! Och det värsta var att när jag hade lagt på fortsatte hon! "Verkligen roligt! Vilket intressant samtal du hade!"
"Ja, det var ett jätteintressant samtal" sa jag "för jag pratade med min bästa kompis som bor i Arjeplog!"
Jag var så förbannad att jag kunde ha slått till henne. På riktigt.

Det spelar ingen roll om mitt samtal var ointressant för henne. Hon kunde struntat i att lyssna, men det gjorde hon inte. För det är så de gör. De tjuvlyssnar tills de tröttna och sedan klagar de! Och senast jag kollade så kunde man sitta i en mobilfri vagn om man inte ville bli störd och om man verkligen inte klarar av andra människor kanske man borde skita i att åka kollektivt överhuvudtaget!
Dessutom: Hur mycket respekt visar man sina medpassagerare om man säger nedvärderande saker om dem och dömer dem? Jag slår vad om hundra spänn att hon inte hade vågat säga ett ljud om jag hade varit kille och 1,90.

Jävla surkärring.

Ett sms man INTE vill få

Direkt efter träningen upptäckte jag att jag hade fått ett sms -från pojken min! "Yes!" tänker jag och läser sms:et:

"Hej. Tåget har börjat brinna men det är nog ingen fara. Lite rök har ingen dött av."

WHAT? Jo, Josef, rök har folk faktiskt dött av! Jag ringer upp honom direkt, och möts av telefonsvararen. Jag prövar igen 20 minuter senare, samma sak igen.. Jag ringer hans föräldrar "Han ska komma med en buss nu, han blir hämtad. Ja, här kommer bilen. Men.. ingen Josef.."

SJ visste inget om någon tågbrand och Josef kom inte heller med buss nummer 2.

Men Josef kom hem ändå. Det visade sej nämligen att Josef inte alls skulle komma med buss, för han hade åkt med Kinnekulletåget. De hade "åkt om" varandra och Josef valde att använda sej av sina två vackra ben för att komma hem. Röken var bara vattenånga (om jag fattade rätt) och Josefs mobil var inte kontaktbar på grund av att batteriet hade dött (ovanligt? -nej.).

Så, ett tips till alla lovers därute: Sms:ar ni sådana här dumheter till tjejen, se då till att höra av er, eller åtminstone att hålla mobilen vid liv!

Allvarligt, var inte så allvarlig.

Herregud.

Vad folk stressar upp sej över Melodifestivalen! Det är en show. Det ska vara underhållande, spännande och.. kasst, till viss del.
Och det infriar förväntningarna.

Så ta det lugnt.

Musik är musik.
Show är show.

Och just det, humor är humor. Petra Mede tänjer på gränserna och det är vad humor är till för. Utmana fördomar, vara vågad och se andra perspektiv. Hon är inte min favorit, men hon har en del poänger.
Om ni inte klarar av att se henne, så:

• fråga Marcus om han har något förslag på stand up comedy,
• se dem
• inse att humor kan dras låååångt bortom Petra Mede
• sluta gnäll
• och väx upp

Är jag jobbig? Och gnällig? Förlåt. Pojken är på färd och jag har abstinensbesvär. Får försöka komma ihåg den här känslan nästa gång jag blir irriterad på någon som försöker sluta röka/snusa/whatever och är gnällig.

Tack för mej.

Att vara eller icke vara

Nu har jag jobbar färdigt mina 2 veckor som lärarvikarie. Puh!
Det har varit riktigt roligt, men lite ansträngande. Det är så mycket ansvar. Men givande! För varje bra kommentar jag har fått har jag vuxit lite som människa. Och idag fick jag hela 9D att leka sardinburken (omvänd kurragömma)! Det kallar jag lyckat.

När jag har varit vikarie har det också ingått att vara bussvakt en gång i veckan. Det man gör är helt enkelt att stå vid busshållplatsen och kolla läget. Alla lärare som är där har en gul reflexväst på sej. Jag drunkar i den, men man ställer ju upp för laget! Så enkelt är det. Hade jag gått på högstadiet hade jag säkert tyckt att det kändes löjligt, men nu skulle det nog känts mer löjligt att vägra ha den på sej. Hur dålig självkänsla har man om man låter sej stopppas av ett neongult tygstycke?
Ja, det skulle man kunna fråga två andra lärarvikarier som var med och vaktade en dag. De totalvägrade, men själv tog jag på mej den "vackert skrikgula västen" (som en annan lärare kallade den) och tyckte mest att de andra två var lite knasiga.

När man är 15 är en gul reflexväst skillnaden mellan tönt och cool. Men när man har gått ut gymnasiet och är där och arbetar känns det som att man ska ha kommit förbi det stadiet, eller?

Killen med kollen

Josef tar de mest underbara bilder med sin dyra, flashiga kamera (jag kan inget om kameror, så bara den är stor och har många knappar känns det som en superkamera för mej!). Min mamma fick en jättefin fotoväggkalender av min bror förra julen, så jag tipsade Josef om att han kunde göra en kalender till mina föräldrar i julklapp. Han nappade. Tyvärr hann han inte fixa en innan jul, men de fick ett löfte om att kalendern var på g.

Nu i slutet av januari påminde jag Josef. Han letade fram ett par favorit-bilder och började snickra på en hemsida där man laddar upp sina bilder, knåpar lite grann och sedan får en alldeles unik väggkalender i brevlådan.

Idag var sista dagen med rea-priser, så jag påminde ännu en gång om att det var dags att beställa, annars skulle kalaset bli på tok för dyrt. Josef sa att han skulle beställa den.
Sagt och gjort, en kombination av ord som man annars inte brukar kunna koppla ihop med Josef Kjellqvist, beställningen gjordes och det kom ett bekräftelsemejl till min inkorg. Jag läste det och då dök ett uttryck upp i mitt huvud som man däremot kan koppla ihop med Josef Kjellqvist ganska ofta: fort och fel.

Beställningen blev mycket dyrare än vad jag hade trott. "Ojojoj!!" tänkte jag och kollade upp det hela på hemsidan. Något hade blivit fel. De hade räknat med fel priser och rean såg jag inte skymten av. Detta kunde inte tolereras!

Ett telefonsamtal:
"Hej pojken. När du gjorde beställningen, tänkte du inte på att det såg lite dyrt ut?"
"Jo, men jag orkade inte kolla efter. Jag beställde bara, för jag hade bråttom."

Efter ett annat telefonsamtal som inkluderade Ellinor Olsson i Halna och en jänta på VistaPrints kundtjänst i USA var mitt liv 15 minuter fattigare, men Josef Kjellqvist blev 242 kronor rikare. Eller snarare "mindre fattig", för hur är det nu igen -om man köper ett klädesplagg till halva priset, har man "tjänat" de pengar man inte gav ut, eller förlorat dem man faktiskt betalade??
Jaja, det spelar ingen roll. Det viktigaste är att Josef är skyldig mej en gentjänst. Just nu filar jag bara på vad det kan vara för något.. -förslag?