Ett skämt?

Jag blir helt bedrövad när jag ser Donald Trump uttala sej i amerikansk media. Denna dinosaurie kan väl inte vara en presidentkandidat på riktigt? Skönt att Obama också tydligt visar att han inte kan ta Trump på allvar. (se gärna länkarna, det är humor på hög nivå!)

Sedan blir jag också förfärad över alla som hela tiden ska skrika ut hur viktigt det är med högskoleutbildning för våra topp-politiker. Visst är det viktigt att ha en utbildning, men är det bara utbildning på pappret som är en bra utbildning? Och när en tredjedel av den svenska vuxna befolkningen har en sådan utbildning, är det då nödvändigt att alla politiker ska ha det? Ska inte de vara en spegelbild av det svenska folket?

Jag kanske skjuter mej själv i foten när utvecklar detta resonemang, men jag står fast vid att en högskoleutbildning inte ger någonting om den som genomför den inte tänker. Och då menar jag verkligen tänker.

Min fine Josef slöjdar, springer runt på praktik, läser gamla examensarbeten, har seminariediskussioner i klassen, skriver arbeten och kursportföljer med tjusiga rubriker som "didaktiska reflektioner". Men om han inte tänker, kritiserar och utvärderar för att på det sättet sålla ut det som behövs för att han ska bli en oerhört kompetent lärare. Ja, då är utbildningen i det närmaste meningslös. Bara en pappersbit.

Och så är det med allt i livet. Om vi inte tänker, sorterar och tar till oss och pusslar ihop de bitar som verkligen ger något, till oss som privatpersoner, till oss som ideellt engagerade, till oss som yrkesutövare, ja, då blir det ju meningslöst. För (och ja, nu kommer delen då jag skjuter mej i foten) en utbildning på universitetet ger bra och nödvändiga grunder, men ska vi vara helt ärliga så är den grymt överskattad. På Linköpings universitet går idag kanske 80 personer i min årskurs på den utbildning jag går. Och om två år kommer merparten av dessa vara utbildade civilekonomer. Men, betyder det att 100% av den faktiskt är kompetenta? Mitt svar är nej. Idioter finns överallt, även på mitt eget program. Och idioter kan få G på tentan.

Men de som inte är idioter, de kommer sticka ut. De kommer ta de där små pusselbitarna från var det än må vara; universitetslivet, yrkeslivet, yrkeslöslivet, orkeslöslivet, vardagen, det ideella arbetet och göra något riktigt bra. Det kallas personlig utveckling. Och denna del måste ändå vara den viktigaste, både för personen och för samhället. Oavsett om man har en kandidatexamen eller ett truckkörkort. För dessa två är inte motsatser, de är en del av en helhet.

Fördomar om kristna?

När jag läser tidningen brukar jag kolla två saker: namnen på de nyfödda barnen och om föräldrarna har samma efternamn. Det är alltid kul att se vilka trender som finns när det gäller barnnamn och även intressant att se om föräldrarna är gifta eller inte. Förr i tiden var det självklart att man skulle gifta sej innan man skaffade barn, idag är det inte lika självklart.

Jag lägger ingen värdering i att samhället har förändrats, lyckan i en familj ligger ju ändå i relationerna, inte i efternamnet. Vem är jag att döma om barnet kommer växa upp i kärlek eller inte? Så jag dömer inte, utan konstaterar mest att detta skulle nog inte gått för sej på farmor och farfars tid.

Det roliga är att folk tror att jag dömer, bara för att jag är kristen. En föredetta klasskamrat till mej blev skitsur när vi pratade om en lärare och jag sa "Jaha, så hon har barn? Oäktingar alltså, för jag har inte sett någon ring på hennes finger." (med oootroligt mycket ironi i rösten..). Min klasskamrat tyckte att sådant säger bara trångsynta kristna. Något jag inte håller med om. Alla svenskar driver väl med gamla samhällsstrukturer?

Jaja, för att återgå till punkt ett, namnen på barnen, kan vi ju konstatera att även om jag inte vet hur mycket kärlek barnen får, så kan jag ändå bedöma hur innovativa föräldrarna är i namngivningsprocessen. Eller vad sägs om:

"Han ska heta Axel. Hemma väntar Alicia, Agnes och Alma"
"Han ska heta Albin. Hemma väntar Albina, Altina, Aurora och Leo" (Leo måste vara ett halvsyskon.. Eller, vänta, är jag fördomsfull och kristen nu?)

Eller varför inte ta alla modenamn på en gång?
"Hon ska heta Lova. Hemma väntar Tuva och Alva"

Alla namn hämtade ur Mariestadstidningen i mitten av april 2009. Har bara inte kommit för mej att skriva något förrän nu. Är nog den kristna, trögtänkta, konservativa genen som har hindrat mitt författarskap.

Just det, är det bara jag som är sugen på en babydvärgflodhäst?

Tankar innan natten

Tjoho!

Innan jag ska lägga mej tänkte jag dela med mej av två tankar som har dykt upp i mitt huvud idag:

1. The Flight of the Conchords är på SVT1 just nu. Och alla som har missat Hiphopopotamus borde sen den omedelbums.

2. Kronprinsessan Viktoria tänker tydligen låta pappa kungen överlämna henne i kyrkan den 19:e juni. Angående det kan jag bara hålla med denna Aftonbladet-artikel. Sådant hör inte hemma i dagens moderna samhälle. Alla människor ansvarar för sej själva och kan vara ihop/gifta sej med vem de vill. Ingen behöver be pappa om lov, och ingen behöver bli överlämnad av pappa. För vår man (eller kvinna heller för den delen) styr inte våra liv, det gör ju vi.

Sleep tight
Ellinor

Är du en hjälte?

Hejsan alla glada!

Gå in på tackfilm.se och bli hjälte du också.

Mvh
Ellinor Olsson, your local hero

Tjuvtittat

Ibland har man tråkigt och bara surfar runt (t.ex. när Josef, som bara ska ägna sin uppmärksamhet åt mej, sitter i telefon med sin käre far) kan man stöta på en del halvroliga grejer.

Bland annat kan man köpa en sten i Göteborg. Enligt somliga fungerar en sten nästan lika bra som en Iphone.

Tack tjuvtittat för att ni gjorde kvällen lite roligare.

Mycket händer

Första kursen är avklarad. Alla arbeten är inte rättade, men inlämnade.
Och nu har jag börjat med tyskan och valt till en retorik-kurs.

Idag ska jag till Stockholm på ett litet möte. Och lördag till söndag är det möte i Uppsala. Alltså har jag en hel fredag ledigt och då ska jag träffa teologstudenter i Uppsala!

Nästa vecka, torsdag till söndag, blir det en resa till Tyskland med Skara stift. Det verkar väldigt spännande och givande.

Och i denna bloggtorka kan jag i alla fall erbjuda ett roligt klipp: Parodi på Anna Anka i Robins. De första 1,20 är riktigt bra! Folk har lite olika perspektiv på världen vi lever i.

Filippa Bark

Var det bara jag som såg Filippa Barks tvillingsyster i fredagens Rapport-sändning 19.30?

Kolla på sändningen här och spola fram till 8:34, då får ni se vad jag menar. Hon pratar exakt likadant som Filippa Bark -andningspauserna i meningarna är precis lika misslyckade som Filippas. Frågan är bara om Filippa skulle valt ett så fult läppstift..

"Klyftorna mellan de barn som presterar bra i skolan och dem som presterar sämre ...(paus för att andas)... ökar.."

Igenkänningsfaktorn är hög

Det som är roligt med Tjuvlyssnat är att man ofta kan känna igen sej. Alla har vi varit med när någon har sagt något roligt eller korkat någon gång. Jag har inte varit inne på sidan på ett tag, men de senaste 20 minuterna har jag läst igenom alla tjuvlyssningar juni/juli. Uppdaterad och klar. Om jag har vaknat på fel sida en dag, skulle den här tjuvlyssningen helt klart kunnat vara jag och Josef:

Ett par ~20 sitter på sätena bredvid varandra på tunnelbanan. Tjejen har suttit och smsat ett bra tag och killen försöker lönlöst fånga hennes uppmärksamhet genom att nafsa henne i örat, leka med hennes hår och smeka henne på halsen. Till slut lägger han huvudet på hennes axel och suckar. Han borrar in ansiktet i hennes kofta och rör kärleksfullt huvudet fram och tillbaka. Tjejen tittar irriterat upp från mobilen.
Tjejen: Vad fan gör du? Sitter du och torkar av snor på min kofta?

Tack Tjuvlyssnat.