Nuförtiden

Ja, nuförtiden är jag inte så aktiv. På bloggen. Detta kan bero på att jag är desto mer aktiv på andra sätt. Det har hänt mycket under hösten som jag är ganska glad över att jag har klarat av. Nåja, det är inget världsomvälvande, men ändå saker som gör mej nöjd.

Den första kursen nu på hösten var makroekonomi, en kurs som jag kämpade hårt med och fick det fina betyget VG (med kommentaren "välförtjänt!" av kursansvarige!). Betyget är ju inte så viktigt i normala fall, men nu har jag ju gått och funderat på om det är företagsekonomi (FEK) eller nationalekonomi (NEK) som jag ska välja som inriktning nästa år. Nu, efter makroekonomin, lutar det åt NEK, men förra kursen, marknadsföring, var väldigt intressant. Det som ställer till det är väl att jag avskyr "typiska ekonom-siffror" (bokföring, moms och arbetsgivaravgifter kan gå och dränka sej tycker jag). Att bara skriva något som man har lärt sej utantill ger mej inget. Jag vill jobba med tänk, med bakomliggande faktorer. Vad betyder siffrorna som jag har fått fram? Tänk är snarare NEK än FEK. Dock är jag intresserad av marknadsföring och organisationsstruktur, FEK. Framförallt eftersom det där finns aspekten människor. Relationer är spännande.

Vad ska man då välja? Nu läser jag statistik. Vi har precis börjat, men oj vad roligt det är! Det är inte alls bara siffror. Det är tänk. Och vet ni vad min vän Anna sa till mej idag?! Jo, att det är denna sorts matematik som kommer vara grunden i ekonometrin (NEK-matematik). Super! Då blir det NEK!

Detta ställer dock till ytterligare ett problem. Det enda universitetet vi kan välja under våra utlandsstudier som är tydligt NEK-inriktat med ett bra rykte är Humboldtuniversitetet i Berlin.. Jag vet inte om jag vill plugga i Berlin.. Men jag måste inte bestämma mej förrän den 1:e februari (som jag ständigt får påminna min mamma om, som varje gång hon ringer frågar hur det går med utlandsstudievalet och om det inte är dags att söka snart..).

Men, mest glädjeämnen är det ändå som livet bjuder på. Mina problem är triviala. Jag trivs ju! Och det jag verligen gillar är tyska! Dock inte undervisningen jag får här på LiU, men undervisningen som jag och vännen Anna erbjuder SPREK-1:orna här på LiU! Vi har startat basic-grammatik-skola på torsdagkvällar. Vi har haft 4 eller 5 lektioner som har gått parallellt med ettornas språkval. Kursen har varit uppskattad och jag och Anna har nästan blivit generade varje gång lektionerna har tagit slut, för då har vi fått applåder. Idag var tyvärr sista lektionen (nästa vecka börjar ettorna med mikroekonomi, ni vet den där kursen som min årskurs fick det sämsta resultatet genom tiderna på förra året). Och vad hände då? Jo, jag och Anna fick ett tack-kort (som alla hade skrivit under!), en julstjärna och en ask ischoklad!!! Vilka sötingar!

Ursäkta det milslånga blogginlägget. Men ibland tar jag mej tid och då får ni desto mer.

Utomlandsstudier

Jag är sjukt sugen på att åka utomlands och studera redan till hösten.. Men, det blir nästa höst (och kanske också vår) som jag kommer vara borta från Sverige.

Det är riktigt inspirerande att gå in på österrikares facebook-sidor och se hur härligt de skriver på dialekt! Tänk om man behärskade det tyska språket så bra att man kunde slänga sej med riktig tirolerisch! Hur härligt låter inte detta??? sorry i hons gestern nimmr datun mi zu melden weil i wor lei 1 stund auf der sowi und bin nor wieder huam... wünsch enk viel spass & net zu wild

Men schweizertyskan är mycket sötare. Syddialekter gillar jag. Ja.. det blir nog inte norra Tyskland. Helt klart inte.

Ordens betydelse

Alla uttrycker sej olika och värderingarna som olika människor lägger i samma ord kan det skilja väldigt mycket på. Häromdagen pratade jag med en person som tycker att "förlåt" och "det var inte meningen" betyder precis samma sak. För mej är det en radikal skillnad mellan att säga det ena eller det andra.

"Förlåt" innebär för mej att man säger "Jag gjorde fel och jag ber dej om ursäkt."
"Det var inte meningen" innebär "Jag hade en annan intention med min handling, men det blev inte som jag hade tänkt mej. Jag hoppas du förstår det."

Den ena, "förlåt", betyder alltså att man klart och tydligt tar avstånd från sin handling. Handlingen i sej var antingen "ond" eller neutral från början.
Den andra, "det var inte meningen", betyder att något blev fel, t.ex. hur handlingen genomfördes, eller hur mottagaren uppfattade handlingen. Handlingen var alltså tänkt att vara "god" eller neutral från början.

Med ett "förlåt" tar man fullt ansvar för sin handling och vill ha förlåtelse och kanske förståelse. Med ett "det var inte meningen" lägger man fokus på att man egentligen inte ville något ont och inte på det man faktiskt gjorde. Skulden läggs på situationen och inte på människan i den.

Nu undrar jag var andra står i denna fråga. Ni får självklart välja att inte kommentera, men jag skulle ändå vilja att ni som läser tänker efter lite extra och skriver något om ni har en fundering. Jag har tänkt mycket kring just dessa ord, men ni andra där ute kanske ser det hela på ett annat sätt än vad jag gör.

Ny tävling

Tjoho!


Jag har fått ett fint meddelande på ryska! Meddelandet är som följer:

скачать бесплатное порно безhard core порнодомашнее фото порнографияпорно владаанальный секс рекомендации

Detta är tyvärr ingen vänlig hälsningsfras från en vän, utan, naturligtvis, spam. Så, vad tror ni att personen "Anonym" har försökt göra reklam för på min blogg?

Försten med rätta svaret får äran. Så gissa på nu!

Frigjordhet

En miljöpartist i Blekinge skapar rubriker, eftersom hon använde sej av ett spektakulärt ordval på senaste kommunfullmäktige. Man kan lyssna på en del av det hon sa på Youtube.

Frågan som diskuteras är då -har hon gått för långt?

Personligen tycker jag inte själva ämnet är fel. Om hon ser empati och frigjord sexualitet som något svenskt så tycker jag att hon har rätt till den åsikten.
Ordvalet, då? Ja.. "slicka fitta" och "suga kuk" är ju starka ord. Personligen känner jag inte många som säger varken det ena eller andra ens i kompiskretsen. Varför skulle man då säga det "officiellt"??? Men, om Sofia Brothorp går runt och säger kuk och fitta hela dagarna så är det hennes vardagsspråk, och hennes sätt att få in vardagsspråket i politiken. Att göra språket i politiken mer tillgängligt för allmänheten är något som många politiker blivit hyllade för genom tiderna. Men kommer Brothorp hyllas?

Tja.. om hon till vardags säger "kuk" och "fitta" lika lätt som hon säger "glass", då blir mitt svar ja.
Men, om hon inte gör det blir uttalandet i kommunfullmäktige bara ett försök att vara mer frigjord än vad hon egentligen är. Och då är det inte radikalt, utan bara plumpt.

Jag känner inte Sofia Brothorp, därför vet jag inte svaret. Men utifrån mitt perspektiv ser det snarare ut som alternativ två än alternativ nummer ett.

Var bara tvungen..

..att pröva översättningen en gång till. Gjorde det på ett mail från min lärare i Österrike, där han hade skrivit "Was nicht veränderbar ist, sind die Texte. Die sind von Göteborg vorgeschrieben, daran muss ich mich halten." (Det som inte går att ändra är texterna. De har blivit bestämda i Göteborg och det måste jag hålla mej till) som blev:

Vad är inte ändras, är texterna. De är från Göteborg receptfria sådana, eftersom jag måste hålla mig.

Och helt plötsligt blev kurslitteraturen medicin mot inkontinens.

Google översättning for the win!

Jämt när jag loggar in på min mail frågar alla i närheten "VA?! Har du mejlen på tyska? Varför då?" Jo, för att jag vill läsa tyska varje dag. Hålla kvar kunskaperna någorlunda.

På datorn i Halna finns Google verktygsfält. Exakt vilken funktion detta verktygsfält har förstår ingen riktigt, men det finns där och någon har säkert installerat det någon gång och haft någon anledning till det.. Ni vet hur det blir med familjens gemensamma dator. Ingen tar ansvar.

De senaste gångerna jag har loggat in på min mail har Google varit så snäll och erbjudit mej en av sina tjänster: "Den här sidan är på tyska, vill du översätta den med Google's verktygsfält?" Nej tack. Men idag blev jag lite sugen. Man har ju hört en hel del om knasiga översättningar a la Babelfish. Man kanske skulle prova... Så jag klickade på en stor knapp som hette "översätt". Resultatet?

Det var ju inte överväldigande. En del ord, som tyskans Junk-mail, för skräppost, översatte den inte alls. Och den del översättningar blev lite konstiga.. Sedan när betyder "Hochschule" (högskola) College? Och Svenska Kyrkans Unga blev "Artikelnr"... Men det roligaste med översättningar är när de blir korrekta, men ändå så fel. Som exemplet: "För grymma dagar", som på tyska är "Für grausamme Tage". Där har jag sparat fina mejl som jag kan plocka fram när en dag har varit hemsk. Rakt översatt blir det för "grymma" dagar, men grym för mej betyder ju snarare att det har varit en toppendag.

Nu när jag hade bekantat mej mer med funktionen funderade jag.. "Hmm... kan jag testa detta på ett tyskt mail..?" Och jag prövade. Resultatet blev strålande! Min rumskompis från Innsbruck, Carina, skickade detta mail för ett par veckor sedan. Det är en historia om en skolklass, och den blir heeeelt annorlunda när man (läs: Google) översätter den till svenska:

En dag kom en lärare frågade studenter Namnen på alla andra elever i klassen För att skriva på ett papper och en Lite utrymme bredvid namnen vara. Hon berättade för eleverna att de Tänk vad de trevligaste att de har Säg vart och ett av sina klasskamrater Kan och de bör, bland namnen.
Skriv.

Det tog hela timmen, tills alla Färdiga, och innan de kommer in i klassrummet Vänster, gav de sina löv Lärare. På helgen sade Lärare, varje student namn på ett blad Papper och bredvid listan i Nice Synpunkter som sina klasskamrater om Hade Privatpersoner skrivit.

På måndag hon gav varje elev sin Eller hennes lista. Efter en kort tid

Smiling.

"Jaså?" Hon hörde viskade. "Jag visste Inte för att jag var någon Mean "och" Jag visste inte att jag Andra liknande "var kommentarer. Ingen nämnde dessa förteckningar Igen. Läraren visste inte om Studenter sinsemellan eller med deras Behandling föräldrar hade, men det gjorde Ingenting. Övningen hade sitt syfte Nöjd.

Särskrivning for the win!

Då har man fått tillbaka sin första inlämningsuppgift. Det var en kort skrivinlämning på ca 2 sidor och jag klarade den. Puh.

Läraren som rättade uppgiften skickade ett mejl till alla SPREK:are (Språk ekonomi) med vad han hade bedömt i uppgiften och lite allmänna tips och råd. Bland annat kommenterade han att det fanns lite för många särskrivningar:

"Enda smolket är förekomsten av sär skrivningar ... (där har jag kladdat lite i texterna ibland för att uppmärksamma på det. En lärande cykel är t ex inte något vi tagit upp under kursmomentet ...)"

Haha! Underbart!

Helyllepolitker No.1

Som en kontrast till några av de amerikanska politiker som medierna porträtterar vill jag uppmärksamma Karl-Johan Gustafson, en väldigt engagerad politiker i Töreboda kommun.
I en kurs som jag läser har vi fått i uppgift att intervjua en ledare. Jag ringde till Karl-Johan och frågade om jag kunde göra en intervju med honom. "Självklart!" tyckte Karl-Johan utan att blinka, "Kommer du hit eller ska vi ta det över telefon?".

Det fick bli en telefonintervju, eftersom jag är lite långt hemifrån för tillfället. Och jag påpekade att intervjun endast skulle användas som ett diskussionsunderlag på ett seminarie, och att han inte behövde oroa sej för att jag skulle analysera hans ledarstil i en officiell rapport. Men det var inget Karl-Johan oroade sej över:
"Det är ingen fara! Jag är ju förtroendevald, då ska man vara en offentlig person!"

Vilken politiker!
Och intervjun gick som smort. Nu har jag hundra idéer som jag ska sammanfatta på ett futtigt A-4 innan klockan 11 imorgon. För vet ni vad som händer då? Då ska jag träffa Katharina, en tjej från Berlin som jag stötte på häromveckan. Vi har tänkt ta en fika och planera in när vi ska gå på en guidad tur i Linköping. De finns på svenska och engelska, och eftersom Katharina precis börjat med svenskan får det bli engelska.
Men under fikat imorgon hoppas jag att det blir en del tyska!

Varma hälsningar till er alla!

Tenta-tisdag

I tisdags hade jag min sista engelska-tenta. Jag brukar göra väldigt bra ifrån mej på prov. Och ofta tror jag att det har berott på att jag känt mej lugn och säker inför proven, inte för att jag har pluggat ihjäl mej. Tisdagen den 26:e maj 2009 var det dags för första tentan på ett år för mej.

Lite nervöst, men jag trodde på min förmåga. Jag satt där och försökte lugna de andra i gruppen. "Vi har ju fått en exempel-tenta, vi vet ju ungefär vad som kommer." Och vad händer då? Jo, student X öppnar munnen: "Vi hade en liknande tenta med samma lärare i den andra engelskakursen jag går och 50% körde på tentan. Och den här tentan är ännu svårare!" Toppen!
Jag har alltid trott, som jag skrev i början av inlägget, att tron på sej själv är lika viktig som hur mycket man har pluggat. Och där sitter puckot och säger att vi kommer få IG på tentan! 5 minuter innan provet!
Min teori har tydligen också blivit bevisad. Denna nyhet såg jag när jag kom hem och kollade på svt.se:

"Självförtroende är lika viktigt som intelligens när det gäller att få bra resultat på prov."

"Psykologer har länge vetat att det inte bara är intelligensen som är viktig för att man ska få bra resultat i skolan och på prov. En tro på sig själv och den egna förmågan är minst lika viktig."

Högskolan i Skövde

Där studerar jag.

Idag var det kvällsföreläsningi gruppsykologi och imorgon är det engelska som gäller.
Vi ska hålla två korta muntliga föredrag för klassen. På den ena ska vi förklara olika delar, deras namn och funktion, på en apparat/sak vi känner till. Vad skulle jag prata om? Josef kommer nog bli mäkta stolt när han får veta att jag, Ellinor Olsson, ska förklara hur en trä-kanadensare är uppbyggd!
Så idag har jag lärt mej en massa nya ord!

• spant - ribs
• bord - strips
• bordläggning - outside planking
• duk - skin
• reling - gunwales (eller rails)

Förhoppningsvis samma ord som Josef har lärt sej när han har varit i Usa. Får kolla av det på fredag..

Påväg till dagens (öhum, kvällens) föreläsning såg jag lite klotter. Men det var fint klotter. Någon hade piffat upp gångvägsmarkeringen på marken. Tog kort på den redan förra veckan och den var kvar idag med. Bild kommer imorgon. Har den på Tobbes dator, som har gjort en utflyckt till Mariestad.

Får bjuda på den här istället. Läste dagens industri på stationen i Skövde (då har man tråkigt!) och i en artikel skrev de om att Tony Blair tjänade multum på att hålla tal (och en massa annat) nu när han inte var premiärminister längre. Bill Clinton tjänade mycket mindre. Och Bush?

En dålig bok

Någon gång på gymnasiet fick jag en engelskabok - Quentins. Den var lättläst och ganska underhållande, men halvvägs in i boken tappade jag sugen totalt. Huvudkaraktären var såååå otroligt mesig och jag klarade inte av henne en sekund till! Skulle det aldrig bli bättre?

Det fick jag ju inte veta, eftersom jag slutade läsa den.

Men, jag plockade upp den igen, efter att ha gått igenom en låda med grejer från Falköpingstiden.
Nu är jag sisådär 20-30 sidor ifrån stället där jag slutade läsa senast. Vi får se hur det går den här gången.

Förvirrande

Folk brukar alltid ha svårt att lista ut vem jag pratar med, eftersom jag ger alla komplimanger, men jag bara har en pojkvän. Min öppningsfras på ett telefonsamtal brukar vara "Hej snygging!" oavsett vem jag pratar med.

Jag säger det till pojken, till kompisar (bl.a. till min kompis Jenny i Göteborg), till en del av mina kompisars föräldrar (som jag också räknar som vänner) och till min brors flickvän, som också heter Jenny.

En vanlig kväll i Halna.
Eller? Den är lite ovanlig, för Ellinors mobil ringer:
"Hej, det är Ellinor."
...
"Men hej snygging!"
...blablablabla...
"Okej, hare gött!"

Mamma: "Var det Josef?"
Ellinor: "Nej."
Mamma: "Man vet ju aldrig vem du pratar med, du kallar ju alla för snygging."
Ellinor: "Det var Jenny."
Mamma: "Åh, hälsa!"
Ellinor: "Inte den Jenny."
Mamma: "Aha.."

Och i nästa vecka ska jag hälsa på "inte den Jenny", som bor i Göteborg. Gött gött!
Jag måste ju sysselsätta mej när Josef är bortrest. Han ska till USA. Han har växlat pengar. Igår höll jag i en dollar för första gången.

Observera: Jag kallar alla för snälla saker för att jag verkligen står för det! Alla jag känner och tycker om tycker jag är vackra människor och de förtjänar att få höra det!

Inlägg kommer...

Senare idag (när jag hittat min USB-sladd till kameran..) kommer jag berätta om resan till hufvudstaden.

Men, innan jag gör det vill jag berätta om något som hände i Skövde i fredags, innan jag åkte iväg. Jag stötte på en man som också pluggar på Högskolan:

Bangladeshmannen: Hi! We're you from?
Ellinor: Töreboda, 20 minutes by train in that (pekar) direction. And you?
Bangladeshmannen: Bangladesh. You study here?
Ellinor: Yes.
Bangladeshmannen: Me too. Haggskulan?
Ellinor: ...Eh.. Excuse me?
Bangladeshmannen: Haggskulan, Schauvvde?
Ellinor: Ahh, yes, Högskolan i Skövde!
Bangladeshmannen: What's your name?
Ellinor: Ellinor.
Bangladeshmannen: "Ellinor"? I'm (vad han nu hette..). You have boyfriend?
Ellinor: Yes.
Bangladeshmannen: You have boyfriend long time?
Ellinor: Yes, six years.
Bangladeshmannen: Oh.. Ok... When you free, I can be boyfriend!
Ellinor: (skrattar bort det) Oh, thank you, now I know! (Ser en dörr till en affär som verkar vara en bra flyktväg) I'm going this way. (småspringer iväg) Bye!

Varför kan man som tjej inte bara ha ett trevligt samtal med en kille som säger hej? Ska det vara så svårt? Antagligen, eftersom det alltid finns baktankar..

Intonation kräver fokus och precision

Idag hade jag språklabb på engelska-föreläsningen. Det innebär att man sitter i ett bås med hörlurar och mikrofon. Väl där väljer man en övning, som förhoppningsvis ska göra nytta, och sedan får man lyssna på en röst, härma och spela in sej själv. Slutresultatet är alltid fullt av överraskningar, och det måste man tyvärr lyssna på..

Det är något tröttsamt att sitta där i 2 timmar och bara fokusera. Därför väljer jag att bara satsa på en sak i taget, nämligen de olika ljudsekvenserna som övas. Intonationen är något jag helt ignorerat. Varför? Jo, för om jag skulle försöka uttala alla ljud exakt som de ska och samtidigt klara av hur själva orden ska dras ihop eller inte och hur melodin i meningarna ska vara så kommer mitt huvud sprängas!
Dessutom är det in lite svårt att hitta sin egen intonation när en helt opersonligt röst säger meningen först.

Ta den här meningen som ett exempel:
"He took a look at her cookery book."
Det är stört omöjligt att få den att låta naturlig, framförallt när berättarrösten rappar den sekunden innan jag ska säga den!

Jag fick lite svidande kritik av min lärare angående melodin i meningarna, så till slut härmade jag helt enkelt rösten på bandet. Rakt av. "Det låter mycket bättre nu" sa hon då "men frågan är om det inte är ren imitaiton nu..?" "Ja, det är det." sa jag.

En sak i taget, en sak i taget.

För att ge ett exempel på hur lurig situationen är kan ta en situation från kyrkan: Bönen Fader vår.
Man vill ju egentligen läsa den med inlevelse. Tänka efter och ge varje ord en innebörd. Inte bara bli ett får i en stor flock som härmar prästen. Men vad gör vi? -Mumlar i exakt samma takt och med exakt samma intonation som resten av kyrkobesökarna. Och vem bestämmer tempo och melodi? Jo, prästen (aka berättarrösten).
Och när någon väl väljer att göra det hela med inlevelse så går det i alla fall mej på nerverna! Min bror (min tvilling, vem annars?) kör ofta sitt eget race. Och det stör mej. "Läs som alla andra, för tusan!" skriker jag i mitt huvud, samtidigt som jag mumlar "på jorden så som i himlen..". Men nej, ingen respons. Och då har jag ofta försökt att ge honom onda blickar (men han ser dem inte så ofta, eftersom han fäster blicken i taket, alternatvit bakom sina slutna ögonlock..) Så han bara kör på "och förlåt oss våra synder. Liksom vi.. förlåter dem, som står i skuld.. till oss.."

Det är klart att jag vill göra min egen, personliga bön till Gud. Men jag klarar det inte när det finns så tydliga riktlinjer, och så många ljudintryck.
Och det är klart att jag vill göra mitt bästa på labblektionerna, men jag klarar det inte när blir så styrd av hur det ska låta och rösten sätter en, tråkig, ofrånkommelig, solid standard.

Kodspråk

Min pojke Josef är ju en riktig skogsmulle. Han går just nu andra året på friluft/hantverk/ledarskaps-linjen på Sjöviks folkhögskola.

Han har även en blogg. Det tycker jag är bra, för han lägger upp en del fina bilder. Inte så många som jag hade önskat, men ändå några. Sedan skriver han lite ibland. Tyvärr blir det en hel del interna grejer, som knappt jag förstår (och då har han ändå försökt förklara för mej över telefon exakt hur man tillverkar en kanot och varför just ask från Billingen är det bästa träslaget att göra en paddel i..) men det är ju lite tjusningen. Att se om man klarar av kodspråket.

Det är liksom vi mot dem. De vanliga dödliga mot friluftarna. De har andra värderingar, annan humor, ett eget språk och de lägger märke till de underligaste saker..

En höstnatt i Göteborg. Vi ska precis sova efter en utekväll, men det är något som tynger friluftaren Adrian och hans kollega Josef.
Adrian: Josef, tänkte du på vad det var för träslag på toasitsen?
Josef: Ja, jag funderade också på det och jag har verkligen ingen aning!
Adrian: Visst är det knepigt! För det är ju inte ek..
Josef: ..nej, precis, för det är ju alldeles för /...blablablabla../
och så var det hela igång..
(Hade jag kunnat återberätta alla detaljer hade jag gjort det, men jag är tyvärr ingen expert på träslag, så jag låter bli..)

Det var lite irriterande när man bara ville pussa på sin pojke. Men det är ändå lite gulligt. Jag kanske dras till nördar, trots allt. (Jag menar, själv bär jag ju en gul reflexväst once in a while)

Det som är lite skrämmande med det hela är när man märker att man sakta men säkert blir påverkad. Omedvetet. Det liksom smyger sej på. Helt plötsligt sitter man där en dag och man förstår. Och innan man vet ordet av tillhör man dem.

Josef: Jag pratade med Adrian om det och jag har kommit på att jag kan använda topplocket på min ryggsäck som dagsturs-säck!
Ellinor: Haha! Som dagsturs-säck, liksom! Det är ju helt sjukt! Haha!

Oh-oh.

AAAAAAAARGH!!!!

Språkidioterna har slått till igen!

Reklam på Facebook:
"Inga gebyrer. Du erhållar filmen för 0 kronor!"

Nej, nej, nej, nej! Inga AVGIFTER. Du FÅR filmen för 0 kronor!
Tyska: Gebühren=avgifter, erhalten=få

Ännu ett exempel på dålig direktöversättning... Det är därför man ska öva på "false friends" i skolan.

(PS. Jag vet att erhålla också betyder "få" på svenska, men det är ju ålderdomligt och därmed dåligt reklamspråk. Och ska man använda det får man minsann böja det rätt!)

"Du har ett budskap"

Åh vad jag avskyr direktöversättningar!!!! Är de inte fula eller omöjliga att förstå så är de rent felaktiga!

Nedan följer TRE exempel:

1. Jag såg på Carnevale. Jag brukar se på det när jag inte har något bättre för mej. Två tjejer dricker sprit och en av slutar och säger "I think I'm gonna be sick" och springer därifrån. Detta översätts med "jag tror jag kommer bli sjuk" FEL!
be sick = spy
Rätt översättning: "Jag tror jag måste spy"

2. Igår var det dags för Poirot. Förutom att jag är trött på hela programmet är jag också trött på översättningen. Detta avsnitt var inte bättre. Allting översattes så rakt av som möjligt!
Ex: suggestion - suggestion (okej, inte världens bästa exempel, men det är det enda jag kommer ihåg. Jag reagerade på den konstiga översättningen säkert 5-6 gånger under gårdagens program)
Vem använder ordet "suggestion" i sin dagliga svenska? Ingen. I detta fall var det fel att översätta med "förslag" eftersom det handlar om en psykologisk term, men det handlar ju också om att vi som tittar på programmet ska förstå vad som försiggår.

3. "En av dina vänner älskar dej. Ta reda på som" -Reklam hittad på facebook. Ta reda på som ska alltså vara ta reda på vem, men eftersom det är översatt från engelskans "find out who" så blir det fel.

Nu är det dags att ta tag i engelska vs svenska. Det är inte samma språk, det går inte att slarva med översättningen..

mizundastood

Dagens roligaste, Andreas hörde lite fel. Jag och Emma skulle laga mat tillsammans. Hon hade en stekpanna, jag hade olja:

Emma: Då kommer jag till dej sen då.
Ellinor: Och då ger jag dej min olja.
Emma (mumlar): ..och jag tar med en stekpanna.
Andreas: Va?! "Då smörjer jag in dej i olja" "Med en stekpanna"?!?! Ska du smörja in Emma i olja med en stekpanna?!

Innsbrooklyn

Har funderat på en sak ett tag nu och måste få lätta på mitt hjärta lite grann. En del tror att mina 9 månader här i Innsbruck har varit de bästa jag har varit med om. Att jag kan tyska flytande, att jag har stormtrivts hela tiden, att jag bara har fått en massa nya kompisar och rest runt i Europa. Så är det inte.

Självklart skulle jag inte vilja radera de här 9 månaderna från mitt liv. Absolut inte. Nu i efterhand (okej, jag vet, det är lite drygt en vecka kvar..) vill jag absolut inte byta Innsbruck-upplevelsen mot något annat. Men, det har ju inte direkt varit superduperdunderkul hela tiden om man säger så. Men jag har lärt mej en hel del.

Jag har lärt mej att inställning slår klass -varje gång. Ett sportuttryck som faktiskt kan användas på alla områden. Varje jobbig stund tog jag som en lärdom eller som ett tillfälle att låta inställningen ändra den till något positivt. Varje gång läraren babblade på okontrollerat på lektionerna istället för att faktiskt lära oss något blev det en hörförståelse eller ett tillfälle för mej att försöka få igång diskutioner, ställa frågor och göra saker intressanta. Som Filip (en kille jag brukade spela ishockey med) en gång sa: "När laget förlorar och alla har tråkigt kämpar jag ändå på som tusan och spelar för min skull, för jag ska minsann ha roligt!" och jag kämpar på för min skull, för jag ska minsann få ut något av tiden här i Österrike.

Den enda skillnaden från att vara i Sverige har egentligen varit att jag har tagit mej tid att resa, inte tagit så allvarligt på saker och ting och verkligen klarat mej helt själv. En del saker har varit positiva, som resandet, men en del negativa, som att vara så långt bort från sina närmaste. Dessutom vet jag att jag antagligen inte hade lärt mej tyska så bra i Sverige som jag har gjort här, även fast de pratar en svårtydd dialekt här, om de pratar med en överhuvudtaget.. (vänta lite, snarare 10, eftersom folk från hela Österrike och norra Italien pluggar här..)

Om jag skulle få göra om det här året skulle jag antagligen göra 2 stora förändringar:
1. bo i ett WG, alltså dela en stor lägenhet med lite folk. Då lär man känna folk lättare och lär sej språket bättre.
2. spela en lagsport med ett seriöst lag -jag är så trött på all skit med hockeylaget.
Jag skulle inte vilja ha undvikit svenskarna. De är helt underbara många utav dem. Men, jag skulle vilja ha haft en bättre mix av svensktalande och tysktalande kompisar.

Så, kom ihåg: Inställning slår klass. Nu får vi se om svenska landslaget visar det på EM också, de kan nog lära ett och annat av mej..
Oh, yes! Idag fick jag tag på en svensk flagga, och den kommer det att viftas med om 10 dagar!