Artigheter

Häromdagen stötte jag och mamma på en mamma till en gammal klasskamrat när vi var på ICA. Det är ju trevligt att träffa folk och prata lite om vad som har hänt och vad alla barn i familjen gör nuförtiden. Men, det finns ett litet problem: -vad gör man när man har sagt "hejdå" och man sedan handlar vidare i affären och stöter på samma person igen?
Man kan ju inte låtsas om att personen inte finns, men det går ju inte heller att heja på samma person 70 gånger.

Självklart så träffar vi på personen vid grönsaksdisken, dvs. precis innanför ingången. Vi pratar, klarar av alla ämnen som ska behandlas och säger "hejdå" och "hälsa familjen". Sedan stöter vi på personen vid:
-köttdisken
-mejeridisken
-kassan
..jobbigt, men så är det.

Ett annat jobbigt ämne är personer som inte klarar av att säga hejdå vid rätt tillfälle, som en lärare jag hade i Österrike. Så fort vi hade varit på ett museum/en studieresa passade hon på att säga hejdå när rundturen var slut, även fast alla skulle gå åt samma håll (till utgången) sedan. En gång upptäckte hon sitt misstag och satsade allt vad hon kunde på att springa ifrån hela klassen. Hon kunde självklart inte spinga, men hon smårusade ner för trapporna och siktade målmedvetet på exit-skylten. Själklart hade Sara en fråga, så Sara spurtade ikapp lärarinnan, som fick svara, och resten av klassen kom ikapp och vi fick ändå gå den sista biten tillsammans -i pinsam tystnad.
Den allra sista lektionen hölls på det moderna museet i Innsbruck och där gjorde hon exakt samma misstag igen! Ett tydligt tecken på att man inte klarar av sociala situationer är när man inte kan tajma sitt "hejdå". Och i detta fall gav övning bevisligen inte färdighet.

Allt och inget på en gång

Jupp, nu är det en massa saker som gäller: jobba och fixa körkort, samt bo hos svärmor och svärfar (Josef bor självklart också här med mej) så det finns inte direkt någon tid över att blogga. Men, jag kommer tillbaka.

För övrigt har jag slutat med tyska-kursen i Innsbruck och är just nu i Lidköping. Hem åkte jag i bil full med familj och packning. Vi åkte via Schweiz och hälsade på så mycket släkt vi bara kunde hinna med på 3 dagar. Stressigt, men trevligt. Basel är en fin stad, jag rekommenderar den varmt.

I Liestal, tror jag det var, (utanför Basel i Schweiz) åt jag förresten den godaste pasta-rätten jag någonsin har ätit! Jag anar att det var just den italienska maten som Andreas längtade efter när vi var i Italien i våras. Tyvärr så hittar man den varken i Verona eller runt Gardasee - den finns i Schweiz.

Ps. Läser inga bloggar just nu, men jag ska ta igen det också någon gång.

Alles in Ordnung?

Ingen skadade sej allvarligt. En kille på våningen (som faktiskt t.o.m. är "våningschef"..) somnade när han lagade mat. Som tur var somnade han vid en vägg som skyddade honom från röken. Köket är stängt och taket är svart.

Något som verkligen inte känns bra just nu är:
-brandlarmet löstes bara ut i 2-3 sekunder och stängdes sedan av (!) och om inte en person hade gått ut i korridoren och sett röken hade dröjt mycket längre tid innan brandkåren hade kommit.
- brandlarmet som gick igång lät inte överallt som det skulle.
- det finns inget brandlarm i köken på Rössl.

Vilken tur att ingen blev allvarligt skadad och vilken tur att jag ska flytta härifrån.

Nu är jag övertrött. Igår sov jag 4 timmar, för jag kunde inte somna efter matchen mot Grekland (2-0, det är ju helt sjukt!). När jag låg där i sängen blandades adrenalin med nervositet inför packningen och hemresan. Inatt kunde jag inte heller lägga mej förrän 06.30, då jag hade lugnat ner mej lite grann.

Det brinner!

En minst sagt het utekväll avslutades med natta-mat på fyran. Brandlarmet gick igång i ett par sekunder, men det var inget vi tänkte på. 5 minuter senare kände vi att det luktade bränt och utanför fönstret kom det svart rök. Röken kom från trean och brandkåren var på plats innan vi hann säga "Tycker ni också att det luktar..". Enligt ett ögonvittne bars en person ut från tredje våningen. Frågorna som kvarstår nu är: -blev någon skadad? -började det verkligen brinna? och i så fall: -varför?

Trist avslut på en perfekt utekväll. Jag skulle lugnt kunnat dansa i 2 timmar till när Blue Chip stängde klockan 4. Men, att varva ner på Rössl är inte dåligt det heller, om inte brandkåren dyker upp, vill säga..

Precis nyss sa en brandman till mej och en annan kille att allt är okej och att vi kan lägga oss. Tyvärr har jag alldeles för mycket adrenalin i kroppen för att sova just nu. Tusan, jag som hade tänkt att somna tidigare än igår...

Laddar

Om två och en halv timme bär det av mot Berg Isel, där vi svenskar först ska spana in motståndarna Ryssland och Spanien i den första matchen och sedan ska se en väldigt avgörande match: Sverige-Grekland. Nu hoppas, hoppas, hoppas vi att alla spelare plockar fram allt de har. För Sverige ska vinna och vi Innsbruck-svenskar ska festa. Det finns inget annat alternativ. Imorgon är sista tentan och den som kommer dit pigg och utan huvudvärk är ingen riktig svensk. Vi har ju ett rykte att tänka på.

Victory!

Idag skulle det ha blivit regn enligt väderleksrapporten, men det har varit sol! Nu hoppas vi att vädret kommer ordna upp sej.

Thank God!

Oftast är det fint väder här i Innsbruck, men när det väl är dåligt väder brukar det hålla i sej, länge. Regnperioderna brukar vara åtminstone i 1-2 veckor och nu har vi tyvärr kommit in i en sådan igen. Väderprognosen har visat regn varje dag till nästa söndag, då jag åker. MEN JAG VILL INTE ATT DET SKA REGNA!!! Jag har ju planerat saker. Det får inte regna.

I några dagar har jag nu repeterat "Det måste vara fint på fredag och lördag, framförallt på lördag", och nu har väderprognosen gått från sol med ett mol och fyra regndroppar på fredag och lördag till sol med ett moln och två regndroppar på fredag och endast sol med ett moln på lördagen -alltså inget regn!!! Yey!

mizundastood

Dagens roligaste, Andreas hörde lite fel. Jag och Emma skulle laga mat tillsammans. Hon hade en stekpanna, jag hade olja:

Emma: Då kommer jag till dej sen då.
Ellinor: Och då ger jag dej min olja.
Emma (mumlar): ..och jag tar med en stekpanna.
Andreas: Va?! "Då smörjer jag in dej i olja" "Med en stekpanna"?!?! Ska du smörja in Emma i olja med en stekpanna?!

Innsbrooklyn

Har funderat på en sak ett tag nu och måste få lätta på mitt hjärta lite grann. En del tror att mina 9 månader här i Innsbruck har varit de bästa jag har varit med om. Att jag kan tyska flytande, att jag har stormtrivts hela tiden, att jag bara har fått en massa nya kompisar och rest runt i Europa. Så är det inte.

Självklart skulle jag inte vilja radera de här 9 månaderna från mitt liv. Absolut inte. Nu i efterhand (okej, jag vet, det är lite drygt en vecka kvar..) vill jag absolut inte byta Innsbruck-upplevelsen mot något annat. Men, det har ju inte direkt varit superduperdunderkul hela tiden om man säger så. Men jag har lärt mej en hel del.

Jag har lärt mej att inställning slår klass -varje gång. Ett sportuttryck som faktiskt kan användas på alla områden. Varje jobbig stund tog jag som en lärdom eller som ett tillfälle att låta inställningen ändra den till något positivt. Varje gång läraren babblade på okontrollerat på lektionerna istället för att faktiskt lära oss något blev det en hörförståelse eller ett tillfälle för mej att försöka få igång diskutioner, ställa frågor och göra saker intressanta. Som Filip (en kille jag brukade spela ishockey med) en gång sa: "När laget förlorar och alla har tråkigt kämpar jag ändå på som tusan och spelar för min skull, för jag ska minsann ha roligt!" och jag kämpar på för min skull, för jag ska minsann få ut något av tiden här i Österrike.

Den enda skillnaden från att vara i Sverige har egentligen varit att jag har tagit mej tid att resa, inte tagit så allvarligt på saker och ting och verkligen klarat mej helt själv. En del saker har varit positiva, som resandet, men en del negativa, som att vara så långt bort från sina närmaste. Dessutom vet jag att jag antagligen inte hade lärt mej tyska så bra i Sverige som jag har gjort här, även fast de pratar en svårtydd dialekt här, om de pratar med en överhuvudtaget.. (vänta lite, snarare 10, eftersom folk från hela Österrike och norra Italien pluggar här..)

Om jag skulle få göra om det här året skulle jag antagligen göra 2 stora förändringar:
1. bo i ett WG, alltså dela en stor lägenhet med lite folk. Då lär man känna folk lättare och lär sej språket bättre.
2. spela en lagsport med ett seriöst lag -jag är så trött på all skit med hockeylaget.
Jag skulle inte vilja ha undvikit svenskarna. De är helt underbara många utav dem. Men, jag skulle vilja ha haft en bättre mix av svensktalande och tysktalande kompisar.

Så, kom ihåg: Inställning slår klass. Nu får vi se om svenska landslaget visar det på EM också, de kan nog lära ett och annat av mej..
Oh, yes! Idag fick jag tag på en svensk flagga, och den kommer det att viftas med om 10 dagar!

Die Abenteurerin

Om vädret tillåter kommer jag och 4 klasskamrater starta här på förmiddagen imorgon. Det vi kommer att se kommer att se ut ungefär så här och det vi faktiskt kommer att ägna oss åt är det här

Kryptiskt, eller hur? Det är bara att klicka sej fram till svaren.

Bra avslutning på terminen?

I detta nu skulle jag ha kunnat skriva "Yes! Sista seriösa tentan avklarad!".. om jag hade gått upp i tid imorse, vilket jag inte gjorde.

Tenta kl. 9-12, uppskrivet i kalendern. Ett översättnings-prov, som man egentligen inte kan plugga till. Gå upp, gå dit, gå hem, klart. Men, inte om man heter Ellinor Olsson. Då får man för sej kvällen innan provet att "provet börjar ju klockan 12, och jag älskar ju att sova länge. Jag ställer klockan på 10.30!".
Direkt när jag vaknade imorse slog det mej "Provet slutar ju klockan 12!!! Vad tänker du med???!". Strax innan 11 var jag på Universitetet, men då var ingen färdig. Jag hade kunnat skriva det på en timme, men jag vill visa att jag kan. Jag skickade ett mejl till Bengan. Han är säkert varit med om värre saker.

Men, jag måste erkänna att situationen suger. Fast, samtidigt kunde det har varit mycket värre. Jag kunde försovit mej imorgon, då jag ska hälsa på Carina i Salzburg. Eller, jag kunde ha varit ett riktigt svin mot mina kompisar, som en del andra puckon är. Jag har ju bara missat en tenta. Solen skiner, misstaget går att fixa, livet går vidare. Jag har ju klarat av att bo utomlands i 9 månader, inte tänker jag låta detta lilla bakslag få förstöra mitt humör!

Take care

Naturens krafter

Idag skulle det ha blivit över 30 grader (i skuggan) och strålande sol. Det blev det också, bara det att vi inte kunde se det fina vädret. Varför? Jo, vår kära Föhn (en varm vind som bl.a. för med sej att folk får huvudvärk och att antalet bilolyckor ökar..) behagade att blåsa in en massa sandpartiklar från Afrika som lade sej över hela himlen. Om man kisade lite grann kunde man nästan se bergen. Det såg ungefär ut som alla avgaser som gör att man inte kan se Hollywood-skylten i LA - fast värre. Hoppas det är borta till imorgon, för jag vill sola!

Och nu till nästa grej som har hänt på naturfronten: Snösmältningen i alperna har dragit med sej all möjlig skit till floden Inn som flyter genom staden. Floden har höjt sej avsevärt. Grenar, skräp, stora stockar, ja allt flyter med den numera bruna strömmen. Vår lärare Peter sa idag att om det kommer regna lite grann kommer den antagligen att svämma över. Sadisten Rasmus ser fram emot en översvämning. Själv vet jag inte. Det vore liiite kul med en liten översvämning, men, samtidigt är det nog roligare att vara torr och kunna gå till skolan utan att vada genom en sjö...

Across 110th Street

Innan helgen hade jag bara sett tre Tarantino-filmer: Kill Bill 1+2, som jag tyckte var okej, men som jag tror jag skulle uppskatta mer om jag såg dem igen, och filmen "True Romance" som var såååå dålig! Det enda som är bra är att Brad Pitt spelar pundare... (Ja, jag har inte sett Pulp Fiction, men jag ska -ok?!)

Men, i helgen såg jag Jackie Brown med Niclas och Andreas -och den var bra! Ledmotivet var också grymt! Across 110th Street är riktigt skön, men Tarantino verkar ju ha en del skön musik i sina filmer. Sedan älskar jag Baby it's You med Smith. Den är också med i någon Tarantino-film..

På tal om film: Igår såg jag på V for Vendetta bara för att se om den verkligen var så bra som jag kom ihåg den, och det var den! Jag var helt förtollad i 2 timmar. Vi Veri Veniversum Vivus Vici

Idag är jag lite seg, igår gick (sa jag gick? jag menade klättrade..) vi upp till Seegrube 1900 m.ö.h. -alltså 1400 höjdmeter från Innsbruck. Jobbigt som stryk, men idag känns det rätt bra ändå.

Hälsningar till släkten:
-Hoppas du har haft en bra födelsedag i dag, Tobbe. Grattis!
-Mamma och pappa: Hoppas resan till London gick bra och att mamma blev bortskämd på mors dag.. Kramar

Hejsan

kom tillbaka från ett födelsedagsfirande nyss. Smörgåstårtan som födelsedagsbarnen Niclas och Rasmus bjöd på var underbart god! Vi var på Rössl ett tag och myste, det var riktigt trevligt. Sedan drog vi vidare till Couch Club. Hip hop är inte riktigt min grej, men det var dansvänligare musik nu än förra gången, så det var helt ok.

Om jag har lite flyt kanske jag kan lägga upp en bild på mej när jag dricker Stroh Rom som Rasmus har tagit.

Idag var vi också och såg på människor klädda i Lederhosen. Tyvärr är vädret inte på vår sida (men det var inget regn när vi såg på de folkdräktsklädda människorna). Regnet har kommit och gått i flera dagar nu och det verkar inte som om det kommer att sluta...

Har förresten kommit på varför jag gillade Control så mycket. Jag levde mej in i deras liv och hans otrohet kändes så nära. Under en stor del av biobesöket satt jag med en klump i magen. Ni vet, en sådan där klump som bara kärlek kan framkalla. När kärleken går fel. När man går någon bakom ryggen. Sådant gillar inte jag. Men, de lyckades få in den känslan så bra i filmen. Sådant gillar jag.

Glory, glory Man United..

Skulle egentligen göra ingenting ikväll, så blev det inte. Istället käkade jag pizza med några från klassen och såg sedan på Champions Leauge-finalen. Den var ruskigt bra, och jag tycker inte ens om fotboll! Inte överdrivet mycket i alla fall. Landslaget går väl an.

Men, vilken passion! Åskådarna sjöng så det ekade på stadion, folk hade åkt ändå till Moskva för att se sina idoler. Under straffarna satt Andreas och bredvid mej och var tvungen att hålla i mej för att han skakade av nervositet.

Man kanske borde bli ett fotbollsfan. Uppleva lite äkta engagemang. Men ishockey är inte dåligt det heller.

Imorgon bär det av till någon typisk österrikiskt fest (eller tirolsk, kommer inte ihåg vilket). Vi har ingen koll egentligen, allt jag vet är att tåget går vid 8-tiden.

Nu är också den sista redovisningen avklarad. Nu återstår bara 1 oförberett prov, 2 förberedda prov (vi har fått alla frågor och svar i förhand...) och sedan kommer familjen! Jag saknar er allihop! Och på tal om familj: (OBS! Internt) Idag fick jag en Dumle-klubba på posten! Man tackar.

Min kära rumskamrat

Hon är otroligt snäll och vi har väldigt givande diskutioner ibland. Men, då och då passar hon på att påminna mej om hennes obefintliga allmänbildning. Hon vet inte:

• hur blodsocker fungerar (hon pluggar medicin..)
• att barn i 2-3-årsåldern går igenom en trotsålder
• att psyket i allra högsta grad påverkar hur man äter och sover
• att frukost är viktigt att äta
• att det är bättre för miljön att äta vegetariskt

Hon tar också gärna tillfällen i akt att lära mej saker, t.ex. att:

• skor formar sej efter fötterna.
• att omellett innehåller ägg

Sådana saker är ju bra att man får förklarade för sej när man är 20, och det behövde jag ju också. Otroligt mycket.

Himmelskt

Något av det vackraste som finns är när solens strålar skiner igenom molnen. Himlen är nästan alltid blå här i Innsbruck och det är otroligt fint. Men ibland, när det finns några moln på himlen, kan det bli ännu bättre. Jag sa ju att jag behövde en kamera. Nu fick jag istället fånga ett vackert ögonblick med min mobil.. men, jaja, det får gå. Denna bilden gör inte ljuset rättvisa.

Senare bildades ett hål i molnet och solstrålarna sken ner som en stor strålkastare som lyste på en av bergstopparna. Finare än så kan det inte bli en varm dag i Innsbruck.

Banga, jag?!

Imorse fick jag panik: "Ska jag verkligen med till Italien? Blir det inte lite stressigt? Arbete, Wien, Salzburg igen -stress, stress, stress." Emma tog ner mej på jorden igen "Ellinor, utav alla personer som finns här är du den som är mest effektiv. Tror du verkligen att du kommer behöva fredag, lördag, söndag, måndag, tisdag, onsdag, torsdag för att skriva ett arbete?" Svaret är nej. Och det visste jag ju. Så, Italien, here I come!

Krisgruppsmötet blev lite försenat och drogs ut på tiden, men det blev gaaaaanska nice till slut: Hotel i Lazise vid Gardasee, 800m ifrån stranden, 100m ifrån busshållplatsen. Tågbiljetterna till Verona lyckades jag få ner priset på ("Finns det möjligtvis någon grupprabatt?") till 40€ tur och retur!

Imorgon: En kvinna, 1000 böcker, ett arbete. -Bring it on.

Just det! Har köpt solglasögon (2 par!) och verkligen förberett mej inför resan och inför sommaren!

Helgen som gått

Knytkalaset blev hellyckat med fint väder, picknickfiltar och en massa god mat (och lite dricka) i en park. Emma och Julia arrangerade femkamp som avslutades med en frågesport, som jag hade varit med och fixat.

På fredagen passade jag på att äta god brunch med Julia och Emma och sedan att vila upp mej. Dagen avslutades, som jag redan har nämnt, med ett biobesök.

Salzburg var jättefint och hela gänget som var där hade det trevligt och igår var det en halvdags vandring i bergen. Vandringen var lagom ansträngande, sådär så man kunde njuta i fulla drag av ursikten och sällskapet.

Synd att det bara är 6 veckor kvar här i Innsbruck nu när jag trivs så oerhört bra. Men, allt måste ta slut någon gång och inget varar (eller är kul) föralltid. Precis som de 4 konfaveckorna på Skaga. Ah, such sweet memories.

Och här bjuder jag på dagens bästa. Näst efter Julias berättelse:
Julia spelar trombon i ett storband här i Innsbruck. Några trombonkillar sitter och pratar om låtarna på tyska, men får för sej att Julia inte förstår dem och byter till engelska:
Trombonkille: "Vad konstigt att så många låtar innehåller ordet [laff]."
Julia tänker efter, och inga låtar innehåller ordet "laugh", men sedan...:
Julia: Jaha, du menar "LOVE".
Trombonkille: Va, [lavvö] -heter det så på svenska? Vad fint!"
Julia: Öh, nej, det heter så på engelska.
Trombonkille: Jaha, där ser man. [Lavvö] svenska alltså!
Smart kille det där.

Bye bye baby, baby goodbye

Imorgon (ehh.. idag) drar ett gäng på 5 personer, en av dem är jag, till Salzburg. Mozart, choklad, fina hus och kanske lite shoping är vad jag förväntar mej. Och regn. Enligt väderleksrapporterna..

Avfärd 06.45 från studenthemmet Rössl. Självklart är jag färdigpackad redan nu. Det är bara att ta på sej kläderna och dra imorgon. Sömn är viktigt. God natt.

Just det, såg filmen Control idag. Ruskigt bra. Jag var helt inne i filmen. Den känslan som jag fick av att se den var helt enkelt oslagbar. Kommer antagligen inte att se den igen. Jag vill ju inte förlora känslan, precis som med Madeleinekakan.