fredag 6 juni 2008
torsdag 5 juni 2008
mizundastood
Dagens roligaste, Andreas hörde lite fel. Jag och Emma skulle laga mat tillsammans. Hon hade en stekpanna, jag hade olja:
Emma: Då kommer jag till dej sen då.
Ellinor: Och då ger jag dej min olja.
Emma (mumlar): ..och jag tar med en stekpanna.
Andreas: Va?! "Då smörjer jag in dej i olja" "Med en stekpanna"?!?! Ska du smörja in Emma i olja med en stekpanna?!
Emma: Då kommer jag till dej sen då.
Ellinor: Och då ger jag dej min olja.
Emma (mumlar): ..och jag tar med en stekpanna.
Andreas: Va?! "Då smörjer jag in dej i olja" "Med en stekpanna"?!?! Ska du smörja in Emma i olja med en stekpanna?!
onsdag 4 juni 2008
Innsbrooklyn
Har funderat på en sak ett tag nu och måste få lätta på mitt hjärta lite grann. En del tror att mina 9 månader här i Innsbruck har varit de bästa jag har varit med om. Att jag kan tyska flytande, att jag har stormtrivts hela tiden, att jag bara har fått en massa nya kompisar och rest runt i Europa. Så är det inte.
Självklart skulle jag inte vilja radera de här 9 månaderna från mitt liv. Absolut inte. Nu i efterhand (okej, jag vet, det är lite drygt en vecka kvar..) vill jag absolut inte byta Innsbruck-upplevelsen mot något annat. Men, det har ju inte direkt varit superduperdunderkul hela tiden om man säger så. Men jag har lärt mej en hel del.
Jag har lärt mej att inställning slår klass -varje gång. Ett sportuttryck som faktiskt kan användas på alla områden. Varje jobbig stund tog jag som en lärdom eller som ett tillfälle att låta inställningen ändra den till något positivt. Varje gång läraren babblade på okontrollerat på lektionerna istället för att faktiskt lära oss något blev det en hörförståelse eller ett tillfälle för mej att försöka få igång diskutioner, ställa frågor och göra saker intressanta. Som Filip (en kille jag brukade spela ishockey med) en gång sa: "När laget förlorar och alla har tråkigt kämpar jag ändå på som tusan och spelar för min skull, för jag ska minsann ha roligt!" och jag kämpar på för min skull, för jag ska minsann få ut något av tiden här i Österrike.
Den enda skillnaden från att vara i Sverige har egentligen varit att jag har tagit mej tid att resa, inte tagit så allvarligt på saker och ting och verkligen klarat mej helt själv. En del saker har varit positiva, som resandet, men en del negativa, som att vara så långt bort från sina närmaste. Dessutom vet jag att jag antagligen inte hade lärt mej tyska så bra i Sverige som jag har gjort här, även fast de pratar en svårtydd dialekt här, om de pratar med en överhuvudtaget.. (vänta lite, snarare 10, eftersom folk från hela Österrike och norra Italien pluggar här..)
Om jag skulle få göra om det här året skulle jag antagligen göra 2 stora förändringar:
1. bo i ett WG, alltså dela en stor lägenhet med lite folk. Då lär man känna folk lättare och lär sej språket bättre.
2. spela en lagsport med ett seriöst lag -jag är så trött på all skit med hockeylaget.
Jag skulle inte vilja ha undvikit svenskarna. De är helt underbara många utav dem. Men, jag skulle vilja ha haft en bättre mix av svensktalande och tysktalande kompisar.
Så, kom ihåg: Inställning slår klass. Nu får vi se om svenska landslaget visar det på EM också, de kan nog lära ett och annat av mej..
Oh, yes! Idag fick jag tag på en svensk flagga, och den kommer det att viftas med om 10 dagar!
Självklart skulle jag inte vilja radera de här 9 månaderna från mitt liv. Absolut inte. Nu i efterhand (okej, jag vet, det är lite drygt en vecka kvar..) vill jag absolut inte byta Innsbruck-upplevelsen mot något annat. Men, det har ju inte direkt varit superduperdunderkul hela tiden om man säger så. Men jag har lärt mej en hel del.
Jag har lärt mej att inställning slår klass -varje gång. Ett sportuttryck som faktiskt kan användas på alla områden. Varje jobbig stund tog jag som en lärdom eller som ett tillfälle att låta inställningen ändra den till något positivt. Varje gång läraren babblade på okontrollerat på lektionerna istället för att faktiskt lära oss något blev det en hörförståelse eller ett tillfälle för mej att försöka få igång diskutioner, ställa frågor och göra saker intressanta. Som Filip (en kille jag brukade spela ishockey med) en gång sa: "När laget förlorar och alla har tråkigt kämpar jag ändå på som tusan och spelar för min skull, för jag ska minsann ha roligt!" och jag kämpar på för min skull, för jag ska minsann få ut något av tiden här i Österrike.
Den enda skillnaden från att vara i Sverige har egentligen varit att jag har tagit mej tid att resa, inte tagit så allvarligt på saker och ting och verkligen klarat mej helt själv. En del saker har varit positiva, som resandet, men en del negativa, som att vara så långt bort från sina närmaste. Dessutom vet jag att jag antagligen inte hade lärt mej tyska så bra i Sverige som jag har gjort här, även fast de pratar en svårtydd dialekt här, om de pratar med en överhuvudtaget.. (vänta lite, snarare 10, eftersom folk från hela Österrike och norra Italien pluggar här..)
Om jag skulle få göra om det här året skulle jag antagligen göra 2 stora förändringar:
1. bo i ett WG, alltså dela en stor lägenhet med lite folk. Då lär man känna folk lättare och lär sej språket bättre.
2. spela en lagsport med ett seriöst lag -jag är så trött på all skit med hockeylaget.
Jag skulle inte vilja ha undvikit svenskarna. De är helt underbara många utav dem. Men, jag skulle vilja ha haft en bättre mix av svensktalande och tysktalande kompisar.
Så, kom ihåg: Inställning slår klass. Nu får vi se om svenska landslaget visar det på EM också, de kan nog lära ett och annat av mej..
Oh, yes! Idag fick jag tag på en svensk flagga, och den kommer det att viftas med om 10 dagar!
Ordlekar
Ordlekar och språk fascinerar mej. Jag är inte alltid bra på det själv, men ibland stöter man på saker som man tycker är lite roliga, som det man skriker när man vill ha glass:
I scream, you scream, we all scream for ice cream
Idag stötte jag även på den här: Real Eyes, Realize, Real Lies.
Sedan tycker jag om uttryck som: Med en flyttad bokstav är ingen skadad sked. Men, det tror jag att jag redan har nämnt förut.
Nu kommer jag inte på någon mer sådär på rak arm, men det kommer kanske något mer senare.
-Har ni några tips på roliga/finurliga språklekar? (Lajnus, jag är säker på att du har några på lager..)
I scream, you scream, we all scream for ice cream
Idag stötte jag även på den här: Real Eyes, Realize, Real Lies.
Sedan tycker jag om uttryck som: Med en flyttad bokstav är ingen skadad sked. Men, det tror jag att jag redan har nämnt förut.
Nu kommer jag inte på någon mer sådär på rak arm, men det kommer kanske något mer senare.
-Har ni några tips på roliga/finurliga språklekar? (Lajnus, jag är säker på att du har några på lager..)
tisdag 3 juni 2008
Paragliding: Check!
Nu är det bara fallskärmshopp och bungyjump kvar!
Internet suger, men bilder kommer, promise.
Ellinor nya kärlek: Cats on fire
Internet suger, men bilder kommer, promise.
Ellinor nya kärlek: Cats on fire
måndag 2 juni 2008
Die Abenteurerin
Om vädret tillåter kommer jag och 4 klasskamrater starta här på förmiddagen imorgon. Det vi kommer att se kommer att se ut ungefär så här och det vi faktiskt kommer att ägna oss åt är det här
Kryptiskt, eller hur? Det är bara att klicka sej fram till svaren.
Kryptiskt, eller hur? Det är bara att klicka sej fram till svaren.
söndag 1 juni 2008
Weekendtrip
Hejsan hallå. Igår åkte jag till min rumskompis Carina i Bischofshofen och träffade hennes familj (ja, hela släkten nästan). Först såg vi på ett vattenfall. Jag skulle tippa på att fallhöjden var 30 meter och att hela vattenfallet kanske var 60 meter högt. Det var väldigt vackert med vattenfallet, den gröna lövskogen och bergen i bakgrunden. Kort kommer så fort Carina har fått tag på sin mobilsladd (antagligen om en vecka). Jag har ju, som bekant, ingen kamera, men Carinas mobil har hyfsat många pixlar.
Sedan bar det av till grillfest hos Carinas kusiner och nästan hela tjocka släkten var där. Allt som allt var vi 15 personer och Carinas familj bodde längst bort, dvs nästan en kilomteter bort.. Alla var jättetrevliga och frågade en massa frågor om hur det var i Sverige. Efter ett tag hände följande:
Moster: Du har ju ingen dialekt.
Ellinor: Nej, vi har lärt oss Hochdeutsch (tyskans motsvarighet till rikssvenskan) i skolan.
Moster: Nej, jag menar att du inte har någon brytning.
Carina påpekar: Och hon borde höra det om någon, hon är ändå lärarinna och det betyder att hon hör sådant.
Ellinor: Nej, det betyder att hon bara är trevlig.
Moster: Nej, det betyder att jag säger sanningen. Svenskar har ofta problem med de olika S-ljuden och det har inte du.
Farmor: Varför pratar vi om svenskar, Ellie kommer ju från Tyskland!
Och då kunde jag inte argumentera emot att mitt uttal kanske var hyfsat.. och en stund senare:
Mormor: Ellie, vartifrån i Tyskland sa du att du kom?
Det är konstigt, för här på Rössl säger alla bara "Ja, det hörs ju att du inte kommer härifrån" och "Du har ju faktist lite brytning", men folk som inte känner en lägger inte märke till de små grammatik- och uttalsfelen och tror att man kommer från Tyskland (om man har en bra dag, pratar om enkla saker och inte säger så mycket vill säga). Men, efter några glas vin på en terass i Bischofshofen blev ju tyskan inte direkt bättre. Jag önskar att jag vore som Andreas, vars tyska förbättras allteftersom alkoholandelen i blodet stiger..
Efter grillningen spanade vi in en borg: Hohenwerfen. Guiden berättade lite roliga fakta, bland annat att en man som hade ägt borgen förut hade ställt kanoner i skottgluggarna på borgens framsida. Problemet var bara att kanonerna hade väldigt kort räckvidd, eftersom de var tagna från ett skepp, så om man skulle skjuta med dem skulle man inte försvara sej mot den anfallande fienden utan snarare skjuta sönder borggården..
Sedan fick jag bekräftat att kyskhetsbältet bara var en skröna. Men, de tillverkades på 17-1800-talet någon gång och användes inte, men fanns bara för att hålla myten vid liv.
Sedan: tillbaka till grillfesten där det blev bordtennisturnering och jag måste erkänna att jag klarade mej hyfsat.
Carinas hela släkt var så trevlig och det var lite tråkigt att jag bara kunde vara där en dag, men idag var inte heller en särskilt dålig dag. Jag och Emma har varit i Salzburg och njutit av vädret och den fina utsikten (som är närvarande vart man än går, ganska smidigt faktiskt!). Sushi blev det också, det hade jag inte ätit på länge. Mumma!
Sedan bar det av till grillfest hos Carinas kusiner och nästan hela tjocka släkten var där. Allt som allt var vi 15 personer och Carinas familj bodde längst bort, dvs nästan en kilomteter bort.. Alla var jättetrevliga och frågade en massa frågor om hur det var i Sverige. Efter ett tag hände följande:
Moster: Du har ju ingen dialekt.
Ellinor: Nej, vi har lärt oss Hochdeutsch (tyskans motsvarighet till rikssvenskan) i skolan.
Moster: Nej, jag menar att du inte har någon brytning.
Carina påpekar: Och hon borde höra det om någon, hon är ändå lärarinna och det betyder att hon hör sådant.
Ellinor: Nej, det betyder att hon bara är trevlig.
Moster: Nej, det betyder att jag säger sanningen. Svenskar har ofta problem med de olika S-ljuden och det har inte du.
Farmor: Varför pratar vi om svenskar, Ellie kommer ju från Tyskland!
Och då kunde jag inte argumentera emot att mitt uttal kanske var hyfsat.. och en stund senare:
Mormor: Ellie, vartifrån i Tyskland sa du att du kom?
Det är konstigt, för här på Rössl säger alla bara "Ja, det hörs ju att du inte kommer härifrån" och "Du har ju faktist lite brytning", men folk som inte känner en lägger inte märke till de små grammatik- och uttalsfelen och tror att man kommer från Tyskland (om man har en bra dag, pratar om enkla saker och inte säger så mycket vill säga). Men, efter några glas vin på en terass i Bischofshofen blev ju tyskan inte direkt bättre. Jag önskar att jag vore som Andreas, vars tyska förbättras allteftersom alkoholandelen i blodet stiger..
Efter grillningen spanade vi in en borg: Hohenwerfen. Guiden berättade lite roliga fakta, bland annat att en man som hade ägt borgen förut hade ställt kanoner i skottgluggarna på borgens framsida. Problemet var bara att kanonerna hade väldigt kort räckvidd, eftersom de var tagna från ett skepp, så om man skulle skjuta med dem skulle man inte försvara sej mot den anfallande fienden utan snarare skjuta sönder borggården..
Sedan fick jag bekräftat att kyskhetsbältet bara var en skröna. Men, de tillverkades på 17-1800-talet någon gång och användes inte, men fanns bara för att hålla myten vid liv.
Sedan: tillbaka till grillfesten där det blev bordtennisturnering och jag måste erkänna att jag klarade mej hyfsat.
Carinas hela släkt var så trevlig och det var lite tråkigt att jag bara kunde vara där en dag, men idag var inte heller en särskilt dålig dag. Jag och Emma har varit i Salzburg och njutit av vädret och den fina utsikten (som är närvarande vart man än går, ganska smidigt faktiskt!). Sushi blev det också, det hade jag inte ätit på länge. Mumma!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)