Skaga 2003

Jag har läst lite dagboksanteckningar från Skagalägret 2003 och det är extra roligt att läsa de dagar som jag, Fredrik eller Josef har skrivit! Gissa vem som har skrivit vilken dag:

Dagbok 30/6 -03
Morgonbön, frukost. Sen var det samling i storstugan för en diskussion om brott och straff.
Mat, info, ut för samling i brasrummet med var sin kniv. Efter en kort (rätt lång) instruktion från Billy bar det iväg till fårhagen, stubbe och pinne. Tillbaks till brasrummet för att tälja. Det gick görbra för de flesta ända tills Jocke skar sig i fingret och precis efter så skar sig Josef också i fingret fast sju gånger värre. Josef plåstrades om och täljde inte mer sen.
Mat igen. Storstugan igen. Nu la vi fram förslag på vad vi skulle kunna göra på konfirmationen.
Käk, aftonbön och natti natti.

02/7 2003 (e.Kr.)
Dagen började med att ledarna knackade på dörren och sa till oss att gå upp. Alla tankar på fortsatt sömn försakades genast när Fredrik kom på att han hade morgonbön och några sekunder senare var han påväg till kyrkan medan Oskar fortsatte sussa sött.
Efter den sedvanliga morgonbönen kom den sedvanliga frukosten vilken åtföljdes av ett pass när vi talade om olika sakrament och vad dessa betydde.
Det var den sedvanliga gitarrskolan vilken åtföljdes av den sedvanliga lunchen vartefter det kom en icke lika sedvanlig kanotlektion i hur man skulle göra om en kanot kapsejsade.
Vi återvände kalla men kloka, förvissade om att vi nu behärskade den svåra konsten att välta en kanot till fullo.
Vi åt en välförtjänt måltid och tillbringade den tysta timmen med att bl.a. njuta av godiset vi förvärvat i kiosken.
Sen vad det en mysig kvällspromenad och en gudstjänst. Sedan intog vi vårt kvällsfika och hade en kramring innan vi slutligen sjöng för ledarna (och tvärtom) och gick för att sova.

Lördagen den 5 juli 2003
Morgonbön, klocka, pling, pling, pling
upp och hoppa, till kyrkan spring, spring, spring.
Vi sjöng en liten bordsbön
och ställde oss snabbt i frukostkön
MUDI-MUMS är mycket bra,
men multinationella storföretag vill ingen ha.
Vi smög omkring med sked i hand,
och lekte att vi var indianer från fjärran land.
Utomhus kunde man sola,
och kanske ha lite gitarrskola.
Kalops och potäter
är nåt vi gärna äter.
Vattenkrig var att stunda,
ingen kunde för sanningen blunda.
Elias bytte lag hit och dit,
så alla blötte ner honom med flit.
Helige Ande är mycket bra,
under pausen drack många chokla´.
Trubbel-lådan var full med frågor,
Christian hjälpte oss med våra plågor.
Varma mackor åt vi mycket av.
Meloner också Malin gav.
Kiosk och tysta timmen sen,
vi fick energi igen.
Sedan kom Tobias, en välkommen gäst,
mitt i när Billy listade packning som bäst.
Alla packade -vilket ståhej!
Hur skulle vi få plats med varenda grej?
Packningen bantades, saker drogs ut,
vi fick plats med de flesta grejor till slut.
Helt plötsligt stod man i kvällsfike-kön.
Sedan var det dags för aftonbön.
"Må vinden vara din vän"
så sjöng vi, och sedan var det dags för kramring igen.
Med samma tanke gick alla för att sova sött:
"Gå på hajk imorrn blir inte gött"

Fluff

Tänkte gå och lägga mej, men såg att jag hade ett missat samtal på mobilen från ett nummer jag inte kände igen. Kollade upp det på Eniro och det visade sej tillhöra min brors flickvän, Malin. Fredrik och Malin är ute på en tågluff i Europa och jag var lite orolig att någon hade hänt, eftersom de ringde så sent.

Just nu är de på ett hostel i Wien och har det bra "och lever". När jag lade på passade jag på att spara Malins nummer i mobilen, och då kom jag på en rolig grej som jag måste skriva här på bloggen:

Min tvillingbror Fredrik har lockigt, bångstyrigt hår och har därför kallats "Fluff" sedan gymnaiset.
En dag när han hade pratat med Malin och lagt på såg jag att hon hette "Fluffwoman" på hans mobil.
"Objektifierande!" ropade Ellinor (som aldrig tidigare hade sett den sidan hos sin käre bror).
Och då visar det sej att Malin (som också har lockigt, bångstyrigt hår) faktiskt har kallats Fluffwoman sedan länge, sedan långt innan hon ens kände Fredrik.

Ödet. Fluff och Fluffwoman träffas. Fluff och Fluffwoman är ett par. Fluff och Fluffwoman heter Fluff och Fluffwoman i varandras mobiler. Kan det bli bättre än så?

(Och nu vet alla helt plötsligt vem Fluff är, som brukar kommentera här from time to time)

40 dagar..

Nu är 40 dagar avklarade och 40 dagar återstår. 50% av tiden ifrån Josef har praktiskt taget flugit förbi! Mycket tack vare Skaga.

Var där i år igen på världens bästa konfirmationsläger. Förra året blev jag förälskad i alla konfirmander. Samma sak detta år! Dessutom blev jag störtförälskad i 6 ledare.. Vilket härligt ledargäng! Det bästa är att ALLA vill göra om det nästa år!

Resten av sommaren är ledig och jag har bland annat planerat in:
- några besök till Klingsglassen i Hajstorp.
- fest i Moholmstrakterna
- en helg i Bjurs (utanför Falun)
- en vecka i Paris
- tentaplugg
- flytt av tvillingbror till Uppsala

Det mesta roliga saker, alltså. Den sista tentan innan sommaren valde jag att inte göra, då jag ville satsa all energi på förberedelserna på Skaga istället. Därför blir det tentaplugg i mitten av augusti. (tyskatenta! wohoo!)

Ja, nu är min sommar sammanfattad i några punkter. Vi får se om något kommer utvecklas mer här på bloggen.

Ses!

Sannolikt är nästan sanning

På expressen.se läste jag en artikel om att en grupp arkeologer i Storbritannien hade hittat en gravplats för gladiatorer utanför York. Dock har man inte hittat någon amfiteater i York-trakten. Arkeologerna verkar ändå tro att det finns en i närheten, eftersom skeletten av gladiatorerna har bitmärken av stora rovdjur.

"Arkeologerna påpekar att det skulle vara osannolikt att någon blev attackerad av en tiger på väg hem från puben i York för 2 000 år sedan"

Längtan del 2

Pratade precis med Josef. Med största sannolikhet det sista jag hör från honom fram till den 21:e eller 22:a augusti.

Tänkte att jag skulle vara lite elak och lägga upp en jätteful bild på Josef på bloggen och skriva något i stil med "Den här bilden kan jag kolla på när jag saknar Josef och försöka se bortom att han ser helt miffo ut och istället tänka på att han är i Kanada och saknar mej med." Men det som är lite roligt är att bilden är så ful eftersom Josef är allergisk mot vissa myggor och svullnaderna är myggbet.

Och vet ni vad? Han är allergisk mot myggorna i Kanada också, så han kommer faktiskt se ut såhär när han är på färd! Stackarn.. (Obs! Bilden är HELT äkta)

Ps. Jag ska hälsa till ALLA från Josef.

Skrämseltaktik?

Kvällstidningarna har ofta rubriker som låter värre an vad själva situationen är. Att skrämma konsumenterna är det bästa sättet att få dem att konsumera mer.

Även Svt har passat på att skriva en saftig rubrik: "Statliga miljoner till diskriminerande förbund". Och ja, det stämmer. Men det känns som om det blir lite felvinklat när det sedan i ingressen står:

"Religiösa ungdomsförbund har fått 48 miljoner kronor i bidrag från Ungdomsstyrelsen, trots att flera av dem öppet uttalar sig kritiskt mot homo-, bi- och transsexuella."

I själva artikeln kan man läsa om vilka ungdomsförbund det är, men i ingressen verkar det som om de flesta av det religiösa ungdomsförbunden diskriminerar.

Idag kom fortsättningen på historien. Och det visar sej att de förbund som är aktuella tillsammans har fått 3 miljoner i bidrag. 3 av 48.

Summa sumarum: Diskriminering är hemskt, men långt ifrån alla religiösa ungdomsförbund diskriminerar homosexuella. Vi i Svenska Kyrkans Unga blev också intervjuade och lyfts inte fram i rapporteringen, för vi har inte problem med detta. Långt ifrån, faktiskt.

Oro i magen

Inatt är den näst sista natten innan Josef åker till Kanda. Värk i magen, bristande aptit och en kropp som vägrar sova är det jag har drabbats av nu.

Josef har drabbats av oro kring vissa praktiska detaljer i Kanada. Inte för att han egentligen tror att det blir något problem, utan mest för att det alltid känns tryggare att ha 110% koll än 99..

Igår tog Josef två bilder på mej som han ska ha med till Kanada. De finns på hans minsta minneskort, så han kan sätta i det i kameran när han saknar mej och komma ihåg hur jag ser ut (tror vi verkligen att han kommer glömma..?). Tyvärr var jag lite sliten, men jag hoppas att Josef kan se bortom det när han är i vildmarken och fokusera på att jag också finns någonstans i världen och längtar efter honom.