Ofta har jag funderat över hur det skulle vara om man förde en dagbok. Jag skriver dagbok, men den är snarare en varannanvecka-bok. Ibland uppgraderas den till dagbok, men det brukar inte hålla i sej länge. Jag har den för att skriva av mej alla tankar. Men, det konstiga är att när man har som mest behov av att skriva av sej, alltså när det händer som mest, orkar eller hinner man inte skriva. Den blir alltså inte särskilt representativ..
Det bästa sättet att skriva dagbok på måste vara som en.. observatör, som alltid följer samma mönser. Objektivt. Varje dag skulle man föra in vad man har gjort, var man har varit, vad man har sett. Tänk vad häftigt om man skulle göra det hela sitt liv. Bara kunna gå tillbaks till vilket datum som helst, och se vad man har gjort.
Dessutom har jag tänkt: Tänk om någon skulle behöva den informationen? I t.ex. en polisutredning. Jag kommer knappt ihåg vad jag gjorde för 2 veckor sedan, men med en "riktig dagbok" skulle jag kunna ta reda på en del, och kanske komma ihåg saker jag inte skulle kommit ihåg annars.
Jag kom att tänka på detta tema idag igen, för jag läste om massmördaren (eller..?) Thomas Quick på nätet. Han har alltså erkänt mord, blivit delgiven misstanke, fått läsa polisrapporterna och se bevisningen innan rättegången, och sedan bekännt och beskrivit saker "som allmänheten inte bör känna till" -för han fick ju tillgång till allt material innan rättegången!
Blev förvånad när jag läste det. Självklart är jag inte något insatt i ett enda fall, men tänk om han har ljugit, i åtminstone något av fallen -bara för uppmärksamhetens skull. Vilken skam mot rättvisan!
Det är säkert ingen som kommer ihåg var han var på ett exakt datum för 10, 20 eller 30 år sedan. Han kan ju hitta på vadsomhelst om han får tillgång till allt bevismaterial. Tänk om någon hade skrivit i sin bok "Jag var hemma idag. Tog en promenad. Såg Thomas Quick på väg till Konsum." -och helt plötsligt var han tydligen hemma i Falun, och inte i Sundsvall och dödade en 11-årig pojke..
Kanske verkar jag konstig som går omkring och funderar på sånt här, men jag har funderat på mordmysterier ända sedan jag läste den första boken ur Stieg Larsson's Milleniumtrilogi (som jag för övrigt inte tyckte var bra, jag måste verkligen skriva ett spoiler-inlägg om den någon gång).
Hur skulle jag lägga upp en mordhistoria i min egen bok? Ja, kanske skulle offrets tvillingsyskon (nej, Fredrik, jag har inga konstiga komplex, don't worry) som hade varit "bortrest" till slut fällas för mordet, genom att polisen hittat byfånens (som självklart bor ute i skogen) utförliga dagbok "08.03, åt frukost -08.32, borstade tänderna -08.37, såg Elsa Johansson (tvillingen) gå förbi utanför".
Blev allt konstigt nu? Eller blev bara jag konstig i era ögon? Det spelar ingen roll, jag gillar mina ögon bäst.
lördag 12 april 2008
Kan man bli mer less?
Okej, jag var ju tvungen att hämta ishockey-utrustningen idag kl.09.30.
Promenad till ishallen? -45 minuter med min ljumske?? Nej tack.
Cykel? -Funkar på ditvägen, men inte tillbaks med 13 kg hockeygrejer.
Buss? -Det kostar ju lite grann, men det är enda sättet.
Det fanns bara en buss, som det tar 10 min från mej att gå till, men bättre än 45 min. Tyvärr går den väldigt sällan, var tvungen att gå hemifrån redan 08.45.
Väl där träffade jag supertrevliga Kathi, som också var lite irriterad över att det hade varit så kort varsel, och inte heller har någon plats för grejerna hemma.
Sedan kom personen med nyckeln (i tid!) och vi tog ut våra saker ur förrådet. Men.. alla hade inte hämtat sina grejer. "Nej, det är bara för att det är B-VM här, så vi kommer inte åt grejerna, men vi kan ha dem här till slutet av maj."
Och jag som inte ska träna mer pga min ljumske! You've got to be kidding me?! Varför skrev ni inte "Ni som ska träna måste..." i sms:et? Kathi hade också fattat fel. Hon ska inte heller träna mer.
Jag skulle ju ändå ta bussen hem, så jag tog med grejerna. Men jag är inte glad.
Promenad till ishallen? -45 minuter med min ljumske?? Nej tack.
Cykel? -Funkar på ditvägen, men inte tillbaks med 13 kg hockeygrejer.
Buss? -Det kostar ju lite grann, men det är enda sättet.
Det fanns bara en buss, som det tar 10 min från mej att gå till, men bättre än 45 min. Tyvärr går den väldigt sällan, var tvungen att gå hemifrån redan 08.45.
Väl där träffade jag supertrevliga Kathi, som också var lite irriterad över att det hade varit så kort varsel, och inte heller har någon plats för grejerna hemma.
Sedan kom personen med nyckeln (i tid!) och vi tog ut våra saker ur förrådet. Men.. alla hade inte hämtat sina grejer. "Nej, det är bara för att det är B-VM här, så vi kommer inte åt grejerna, men vi kan ha dem här till slutet av maj."
Och jag som inte ska träna mer pga min ljumske! You've got to be kidding me?! Varför skrev ni inte "Ni som ska träna måste..." i sms:et? Kathi hade också fattat fel. Hon ska inte heller träna mer.
Jag skulle ju ändå ta bussen hem, så jag tog med grejerna. Men jag är inte glad.
fredag 11 april 2008
Less på allt
Mitt hockeylag är snälla som personer, godkända som hockeyspelare (tränaren får dock IG) och hemskt dåliga på att organisera och kommunicera.
3 exempel:
1. Första träningen:
E: "Vart ska jag ställa väskan med utrustningen?"
H: "Vart du vill, där det finns plats."
Tittar mej omkring, en massa plats -inga namnskyltar. Ställ vart du vill.
E: "Vartsomhelst?"
H: "Japp."
Jag ställer min utrustning på en tom plats.
Efter nästa träning:
Jag ställer min utrustning på en annan tom plats, eftersom min blev tagen.
H: "Men, hallå! Vad gör du?"
E: "Har jag gjort något fel?"
H: "Det där är ju M's plats! Jag sa ju att du bara fick ställa väskan där det finns plats!"
H suckar och skakar på huvudet*
2. Josef ska komma:
Jag har sagt till 3 veckor i förväg att jag inte kan vara med på helgens matcher, eftersom vi skulle åka på fredagen och komma hem på söndag kvällen. Josef skulle komma på lördagen, och no way att han ska vara ensam i Innsbruck i 36 timmar.
E: "Jag har ju redan sagt det här många gånger förut, men jag ville bara säga att jag inte kan vara med på matcherna, eftersom min pojkvän kommer från Sverige och hälsar på."
M: "Men han kan ju åka med."
E: "Nej, han kommer på lördagen."
M: "Men, kan han inte vara ensam i Innsbruck en dag?"
E: "Nej, och jag har sagt det här förut."
M förvandlas till ett gnälligt, argt barn
M: "Meh, Bella ska ju inte heller med ju!"
Därefter följer en lång monolog som består av en massa gnäll, tjat och (dåliga) övertalningsmetoder.
Jag sa till i god tid. Ska jag straffas för att Bella inte ska med? Ska Josef straffas för det? Och vilket lag består av två spelare?*
3. Idag fick jag ett sms: "Ishockeygrejerna ska ut ur hallen idag, senast imorgon" VA?!
Bara 3 personer har nyckel till förrådet. Jag ringde runt och har fixat att jag kan hämta mina grejer samtidigt som en annan tjej, kl. 09.30.
M: "Halv tio imorgon."
E: "Ok, halv tio."
M: "Nej, Ellie, halv tio, inte halv sju."
E: "Jag sa halv tio."
M: "Halv tio, alltså nollnio-trettio."
E: "Jag vet."
M: "Alltså, nollnio-trettio på morgonen."
Tack för förtydligandet, verkligen.*
All information kommer med kort varsel, och man får sällan svar på sina frågor. När vi har åkt till andra orter för att träna/spela får vi bara ett mejl "Träning i Götzens 19.00 på fredag". Ok, det tar ju 20 minuter med bil. Jag har ingen bil? Hur kommer jag dit? Och min utrustning? Jag mejlar -får inget svar. Då får man ringa till en person, som säger att man ska ringa en annan person, som säger att man ska ringa en tredje person. -Och det har inte delats ut en telefonlista. Till slut blir jag den jobbiga personen som mejlar och ringer till alla om skjuts.
Varför blir det såhär? Jo, för att kärnan i laget känner varandra, har spelat ihop sedan urminnes tider och allt har alltid sett likadant ut. De säger allting till varandra, bestämmer saker inom gänget, och sedan kanske vi dödliga kan få lite info. Jag är den enda som alltid kommer till träningen som inte är med i gänget. That's why.
*Här skulle jag kunna ösa ur mej måååånga fler kommentarer och mycket mer skit. Men jag besparar er min bitterhet, den passar inte med min image.
3 exempel:
1. Första träningen:
E: "Vart ska jag ställa väskan med utrustningen?"
H: "Vart du vill, där det finns plats."
Tittar mej omkring, en massa plats -inga namnskyltar. Ställ vart du vill.
E: "Vartsomhelst?"
H: "Japp."
Jag ställer min utrustning på en tom plats.
Efter nästa träning:
Jag ställer min utrustning på en annan tom plats, eftersom min blev tagen.
H: "Men, hallå! Vad gör du?"
E: "Har jag gjort något fel?"
H: "Det där är ju M's plats! Jag sa ju att du bara fick ställa väskan där det finns plats!"
H suckar och skakar på huvudet*
2. Josef ska komma:
Jag har sagt till 3 veckor i förväg att jag inte kan vara med på helgens matcher, eftersom vi skulle åka på fredagen och komma hem på söndag kvällen. Josef skulle komma på lördagen, och no way att han ska vara ensam i Innsbruck i 36 timmar.
E: "Jag har ju redan sagt det här många gånger förut, men jag ville bara säga att jag inte kan vara med på matcherna, eftersom min pojkvän kommer från Sverige och hälsar på."
M: "Men han kan ju åka med."
E: "Nej, han kommer på lördagen."
M: "Men, kan han inte vara ensam i Innsbruck en dag?"
E: "Nej, och jag har sagt det här förut."
M förvandlas till ett gnälligt, argt barn
M: "Meh, Bella ska ju inte heller med ju!"
Därefter följer en lång monolog som består av en massa gnäll, tjat och (dåliga) övertalningsmetoder.
Jag sa till i god tid. Ska jag straffas för att Bella inte ska med? Ska Josef straffas för det? Och vilket lag består av två spelare?*
3. Idag fick jag ett sms: "Ishockeygrejerna ska ut ur hallen idag, senast imorgon" VA?!
Bara 3 personer har nyckel till förrådet. Jag ringde runt och har fixat att jag kan hämta mina grejer samtidigt som en annan tjej, kl. 09.30.
M: "Halv tio imorgon."
E: "Ok, halv tio."
M: "Nej, Ellie, halv tio, inte halv sju."
E: "Jag sa halv tio."
M: "Halv tio, alltså nollnio-trettio."
E: "Jag vet."
M: "Alltså, nollnio-trettio på morgonen."
Tack för förtydligandet, verkligen.*
All information kommer med kort varsel, och man får sällan svar på sina frågor. När vi har åkt till andra orter för att träna/spela får vi bara ett mejl "Träning i Götzens 19.00 på fredag". Ok, det tar ju 20 minuter med bil. Jag har ingen bil? Hur kommer jag dit? Och min utrustning? Jag mejlar -får inget svar. Då får man ringa till en person, som säger att man ska ringa en annan person, som säger att man ska ringa en tredje person. -Och det har inte delats ut en telefonlista. Till slut blir jag den jobbiga personen som mejlar och ringer till alla om skjuts.
Varför blir det såhär? Jo, för att kärnan i laget känner varandra, har spelat ihop sedan urminnes tider och allt har alltid sett likadant ut. De säger allting till varandra, bestämmer saker inom gänget, och sedan kanske vi dödliga kan få lite info. Jag är den enda som alltid kommer till träningen som inte är med i gänget. That's why.
*Här skulle jag kunna ösa ur mej måååånga fler kommentarer och mycket mer skit. Men jag besparar er min bitterhet, den passar inte med min image.
Molotov-cocktail
Har alltid undrat varför det heter så. Igår fick jag svaret. Varje torsdag har vi Landes- und Kulturkunde, och det går ut på att samma lärare står och pratar 2 timmar inför klassen om Österrikes historia från mitten av 1800-talet och framåt -ibland ser vi på film- och det kommer inte att komma någon tenta på det vi har "lärt" oss. Ganska soft.
Det är alltså 2 timmar fullspäckade med fakta som kastas emot en med ljusets hastighet. Jag brukar ignorera det mesta (vem har inte redan hört om den österrikisk-ungerska monarkin, WWI och WWII?), men lägga märke till de roliga detaljerna. Under andra världskriget hette Sovjets utrikesminister Molotov. Detta noterade Ellinor, och googlade sedan: det var i Sovjets krig mot Finland som de "uppfanns" och finnarna började kalla dem Molotov-cocktails.
Sedan sa hon också att tyskarnas pansarvagnar drog 900L Diesel/Färdtimma! Det lät ju lite smått otroligt.. Har hittat en sida där det står 4L Diesel/Kilometer, jag vet inte hur fort en pansarvagn rörde sej under WWII, men det kanske motvsarar 100L Diesel/Färdtimma, och det verkar ju mer troligt. Men ändå: inte konstigt att tyskarna hade brist på bränsle...
Det är alltså 2 timmar fullspäckade med fakta som kastas emot en med ljusets hastighet. Jag brukar ignorera det mesta (vem har inte redan hört om den österrikisk-ungerska monarkin, WWI och WWII?), men lägga märke till de roliga detaljerna. Under andra världskriget hette Sovjets utrikesminister Molotov. Detta noterade Ellinor, och googlade sedan: det var i Sovjets krig mot Finland som de "uppfanns" och finnarna började kalla dem Molotov-cocktails.
Sedan sa hon också att tyskarnas pansarvagnar drog 900L Diesel/Färdtimma! Det lät ju lite smått otroligt.. Har hittat en sida där det står 4L Diesel/Kilometer, jag vet inte hur fort en pansarvagn rörde sej under WWII, men det kanske motvsarar 100L Diesel/Färdtimma, och det verkar ju mer troligt. Men ändå: inte konstigt att tyskarna hade brist på bränsle...
torsdag 10 april 2008
Fördomar
Här har vi det igen! Den sista meningen är helt underbart nedlåtande! Ok, det är inte seriösa nyhter från SVT den här gången, utan jag hittade det på MSN. Nöjesnyhterna presenterar:
"Axl Rose och hans Guns N´ Roses har varit på gång med plattan "Chinese democracy" i över tio år, men ännu finns inga konkreta löften om när den kommer att släppas. Något som den amerikanske läsktillverkarkaren Dr Pepper av någon anledning beslutat sig för att göra ett pr-nummer av.
Läsktillverkaren förefaller bergsäker på att den inte släpps innan årets slut. Om den skulle göra det lovar nämligen företaget alla amerikaner att bjuda på gratis läsk, skriver New Music Express. Om Guns N´ Roses mot förmodan släpper plattan innan året är slut kan det kosta Dr Pepper runt en miljard kronor. Vi i Europa blir hur som helst utan, men kanske ställer oss frågan om det verkligen är just gratis läsk amerikanerna behöver allra mest."
"Axl Rose och hans Guns N´ Roses har varit på gång med plattan "Chinese democracy" i över tio år, men ännu finns inga konkreta löften om när den kommer att släppas. Något som den amerikanske läsktillverkarkaren Dr Pepper av någon anledning beslutat sig för att göra ett pr-nummer av.
Läsktillverkaren förefaller bergsäker på att den inte släpps innan årets slut. Om den skulle göra det lovar nämligen företaget alla amerikaner att bjuda på gratis läsk, skriver New Music Express. Om Guns N´ Roses mot förmodan släpper plattan innan året är slut kan det kosta Dr Pepper runt en miljard kronor. Vi i Europa blir hur som helst utan, men kanske ställer oss frågan om det verkligen är just gratis läsk amerikanerna behöver allra mest."
onsdag 9 april 2008
Tack
för alla fina kommentarer. Jag är nöjd, men det känns ovant när jag drar fingrarna genom det korta håret och varje gång jag ser min egen spegelbild tror jag inte mina ögon..
Vad är då bra med att ha kort hår och lugg?
-Det går åt mindre hårprodukter
-Håret går att variera mer och lättare.
-Det sätter fokus på ögonen.
Vad är sämre?
-Det går inte att bara sätta upp håret med en hårsnodd och se ok ut. Den här frisyren är antingen snygg eller en katastrof.
-Det är svårt att kombinera med mjukiskläder, kontrasten slacker med chick frisyr blir för stor.
-Det sätter fokus på ögonen, och det är något som trötta ögon inte gillar. Då blir det fram med mascaran.
Vad tycker jag om blondt hår?
-Det är somrigt och fint, men jag undrar hur det kommer se ut när det börjar växa ut. Only time can tell.
Vad är då bra med att ha kort hår och lugg?
-Det går åt mindre hårprodukter
-Håret går att variera mer och lättare.
-Det sätter fokus på ögonen.
Vad är sämre?
-Det går inte att bara sätta upp håret med en hårsnodd och se ok ut. Den här frisyren är antingen snygg eller en katastrof.
-Det är svårt att kombinera med mjukiskläder, kontrasten slacker med chick frisyr blir för stor.
-Det sätter fokus på ögonen, och det är något som trötta ögon inte gillar. Då blir det fram med mascaran.
Vad tycker jag om blondt hår?
-Det är somrigt och fint, men jag undrar hur det kommer se ut när det börjar växa ut. Only time can tell.
tisdag 8 april 2008
En bild säger mer än 1000 ord
Yes, det funkade efter midnatt när folk slutade upp med att uggla framför sina datorer på studenthemmet. This is me now. Varje gång jag kollar i spegeln tror jag att det är någon annan. Eller att det är en peruk som kommer försvinna när jag vaknar. Nu kommer jag lägga mej, och imorgon kommer jag vakna och inse att det inte är en dröm...
Just det, håret är blondare (det var mörkt ute när vi tog bilden, så ljuset är dåligt) och mer gult. Fördelarna på kort hår kommer imorgon... eller, jag menar: senare detta dygn... Nite
Just det, håret är blondare (det var mörkt ute när vi tog bilden, så ljuset är dåligt) och mer gult. Fördelarna på kort hår kommer imorgon... eller, jag menar: senare detta dygn... Nite
(PS. Ett STOOORT tack till Rasmus, världens mest tålmodige fotograf!)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)