Och den var pinsam. Mest för Sverigedemokraterna, förstås. Det finns bara en sorts retorik, och när det kommer frågor som den inte passar in på, ja, då kör man sitt race i alla fall. Björn Söder lyckas knappt svara på en enda fråga på sex och en halv minut.
Som politiker ska man föra fram sitt budskap tydligt, som Björn Söder faktiskt gör, men man måste också vara påläst och retoriskt kunnig. Något som han inte hade övat på inför den här debatten. Jan Helin hade en lättare position att försvara, då han bara behövde ställa följdfrågor och attackera, men detta borde väl Söder varit förberedd på..?
Efter mitt förra inlägg om SD (om man bortser från vätebombsuttalandet från Grums) fick jag kritik från en förmodad SD-sympatisör. Och att få mothugg från en okänd människa på min, lilla blogg, som i normala fall endast följs av mina närmaste, kändes ovant. Så jag tänkte för ett tag att jag inte skulle skriva mer om politik, i alla fall inte om SD. Det känns bättre att skriva om svenska tv-serier och tysk grammatik. Men, varför ska jag vara rädd för lite motstånd..? Jag skriver ju om saker jag stöter på här och var. Varför ska jag sluta med det?
Så nu har jag fortsatt. Att det blev ett inlägg om SD är väl mest slumpen. Men så länge det finns Sverigedemokrater som trampar i klaveret kommer jag fortsätta skriva om det. Precis som jag skriver om annat jag har uppmärksammat. Enough said.
2 kommentarer:
Gaaaah! Jag blir så irriterad!
Otroligt dåligt uppförande i debatten. Framförallt av Söder som inte låter Helin framföra sina argument eller ens svarar på en enda fråga... Helin kunde ju vara mer lugn och sansad med dock. Fast jag förstår att man blir förbannad när den andra bara kommer med anklagelser utan att lyssna.
Today, I discovered that the demonic voice that made me nearly piss myself all night, was my sister's Furby she stuck in the closet. FML
Skicka en kommentar