Jag har alltid undrat vad berömda människor tycker om sättet vi uppfattar dem. Om de fortfarade lever kan de säga vad de tycker; men de som är döda då?
Så fort ett känt namn dyker upp i huvudet har vi en åsikt: Caesar, Ludvig XIV, Marilyn Monroe, Elvis osv. osv.
Otaliga filmer/dokumentärer har gjorts. Men, skulle de verkligen tycka om vad de såg?
Det finns en låt där en kille sjunger: "How did you like the movie of your life?" (The Movie of Your Life - Spencer Day)
-Tyckte du om skådespelarna och skurkarna? Var det en rättvis bild?
Och hur kommer folk att komma ihåg mej när jag inte finns kvar här (vilket förhoppningsvis är om en väldigt lång tid)?
Nej, det finns bara en sak att göra: Vara sej själv och hoppas att folk inser det. Hur ska någon annars kunna komma ihåg mej, eller någon annan för den delen, om vi alla bara gömmer oss bakom något vi vill vara. Och om du så gärna vill vara något annat: Lev inte bara i din dröm (eller din längtan efter den) -Försök att förverkliga drömmen istället. Jag är så trött på människor som inte vågar/vill/har förstånd nog att vara sej själva.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Två quotes från två av vår världs största (som det gjort otaliga filmer och biografier om):
"Some may never live, but the crazy never die."
och
"Some people never go crazy. What truly horrible lives they must lead."
Hunter S Thompson och Charles Bukowski. Världens bästa män.
Marcus: VA?! Kan jag ana seriositet från din sida? Ojojoj, detta betyder att the end of the world really is near..
Nu ska jag skriva SvB nat.uppsats, får läsa igenom alla bloggar sen. Men tänkte mest svara på din fråga om mitt "äntligen fattar jag.." i förra kommentaren. Din slutledning var ganska rätt...
kram'12
Skicka en kommentar