När jag var liten var jag helt galen i kexchoklad. Jag vet inte varför, för så himla gott är det ju egentligen inte. Men jag brukade köpa en 100grams kexchoklad för 8 kr i cafeterian i ishallen och smaska i mej den så fort jag bara kunde. Och inte bröt jag den i bitar och åt dem var för sej heller. Nejnej, jag smaskade på hela stycket.
En barndomskompis ville antagligen dela med mej en gång, och frågade mej varför jag inte delade upp den i bitarna som den redan var uppdelad i, och åt lite i taget. "Och varför skulle jag vilja göra det?", "Det kanske inte är så kul om du har dreglat över hela chokladbiten, om du skulle få för dej att dela med någon annan..." Mitt svar löd: "Och varför skulle jag vilja göra det?"
Och nej, jag var inte elak på ett skojigt sätt, som det hade varit om Joey i "Vänner" hade gett en sådan kommentar till en hungrig Chandler. Jag var bara otroligt dålig på att fatta hintar när jag var liten. Har ni tur kanske jag i framtiden kommer berätta något om alla de gånger som mina bröder lurade i mej saker när jag var liten, och ibland t.o.m. hyfsat stor. -Men det är en annan historia.
Det jag vill komma till är att kexchoklad verkligen är överskattat, men tydligen tycker de inte det här i Österreich. För när jag skulle få ur lite chokladbitar ur godismaskinen på bottenvåningen fanns det bara diverse kexchoklad-sorter kvar! Kanske fanns det bara choklad med kex i urvalet, och då är det något allvarligt fel, med tanke på all underbar choklad som går att få tag på i det här landet. Eller, så har folk insett att kexchoklad är roten till allt ont, och därför var bara de "äckliga" bitarna kvar i maskinen, som jag nu får stå ut med..
"Och varför vill Ellinor äta choklad mitt i natten???" Well, I hate to admitt it, men jag måste vara lite ärlig här: Heute muss ich eine schriftliche Arbeit schreiben, und Morgen muss ich darüber sprechen (also einen mündlichen Vortrag halten..).
Resultatet på grammatikprovet gav mej kraft: Kraft att skjuta upp saker! Men, jag vet hur jobbigt det blir om man skjuter upp saker för mycket, därför kommer jag och mina vänner kexchoklad sitta uppe hela natten tills det där arbetet är klart.
Och nu ett meddelande till min käre bror vars namn börja på F:
Ey! Pipistrello! Jag gav dej en jättebra ledtråd -och du hör inte av dej tillbaks till mej!!! Som sagt: din julklapp är tänkt att vara inspirerande och tvetydig, och den kombineras med ett säkert kort, + att den är från både mej och Josef.
-Så: få höra min ledtråd nu!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Till mitt försvar måste jag säga att jag knappt inte hade något batteri kvar i mobilen och mamma och pappa ringde mig tre gånger i minuten. "Jävlar, nån har dött" Tänker jag och försöker förgäves få någon form av kontakt med personerna på andra änden linjen. Det hela slutade med att jag åkte till Halna istället för att fortsätta till Skövde så de äntligen kan berätta vad de förtvivlat försökt haspla fram innan batteriet dog.
"Du ska till tandläkaren om tre veckor" löd informationen...
Logisk som mamma är tänkte hon att om hon ringer till mig sjutton gånger så måste batteriet magiskt få mer ström och räcka längre...
Äsch då, råkade posta mitt meddelande för tidigt.
Jag står kvar vid min tidigare ledtråd: Det är en studie i marknadsekonomi.
Jag hoppas er symbolism inte har något med popcorn att göra
Men jag lurade dig väl inte? Det var väl mest Tobias och Björn?
Hahaha! Ont i magen!
Hur kan du skriva på Jofärs blogg att du har skrivkramp??? Du slänger ju ur dej fullkomligt underbara och träffande kommentarer gång på gång!
Jag hävdar bestämt att kreativitet gör sej bäst när man är aggressiv, men ändå kan se något bisarrt och lite komiskt i de stunderna. -Så kan det t.ex. vara efter en incident med en orolig mamma och en mobiltelefon med dåligt batteri. Kanske inte så kul för dej som skriver, men desto roligare för mej som läser!
För att besvara dina två frågor:
1. Nej, jag kommer ihåg vad du sa förra året. Inga popcorn, denna present går djupare än så..
2. Självklart var det de två som jävlades mest. Usch vad mycket skit den där Lobo tutade i mej. Eller ska jag säga: "Usch vad mycket skit jag lät mej itutas"???
Btw: "Studie i marknadsekonomi"? Wtf???
jag kan hålla med dig om att kexcholkad är överskattat. Det som är bra med den är att den slinker ner fort om behovet är sådant. men annars. nja man klarar sig ganska bra ändå. fast å andra sidan kanske mna ersätter kexchoklan med sått annat som inte är lika bra. men men.
Skicka en kommentar