onsdag 24 oktober 2007

Det kvinnliga släktet

Igår bråkade min rumskompis med sin pojkvän, över telefonen, och det förvånade mej verkligen hur lika hon och jag är!

Hon körde på samma argument hela tiden och skulle verkligen förklara för honom i minsta detalj varför han hade fel och hon hade rätt.
Sedan när han inte förstod sa hon något i stil med: "Det är ju ingen idé att jag pratar med dej, för du fattar ju inget!"
Och varje gång han gjorde ett klumpigt drag var hon där direkt och påpekade det: "Det är ju precis det här jag menar!" och sedan var det tillbaks på ruta ett, med samma argument och oenigheter som för 20 minuter sedan....

Jag förstår inte.. Varför är det ofta tjejer som börjar "bråk" genom att de ska förklara så att killen verkligen helt och hållet förstår vad hon känner..? Varför inser vi inte: De kommer aldrig att förstå helt.

Jag erkänner -jag är precis likadan. Men, nu när jag har hört det som en opartiskt utomstående, så har jag insett att jag måste sluta med det här beteendet illa kvickt! (Men jag tänker ju inte låta saker bara slippa undan, men jag ska nog försöka bli lite mer vettig i olika diskussioner..)

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hey hey, hold your horses! Det är ju precis det här som gör att jag fortfarande inte skrivit upp mig på nån kö-lista för könsbyte... Det är ett privilegie vi tjejer har att få vara helt jävla oresonliga när vi bråkar med killar, och i allmänhet vara en riktig jävla pain in the ass!

Som Ronald skulle sagt;
I'm lovin' it!

Ellinor sa...

Jo, för oss är det ruskigt bekvämt. Men jag har insett (kanske tack vare att jag har ett långt förhållande, som man vill göra så okomplicerat som möjligt) att "privilegiet" mest stället till med problem...

-Men det är ju riktigt skönt att kunna vara en pms-kossa ibland, göra vilka jävligheter som helst, och sen få det till att det var killen som var elak! hehe

Anonym sa...

det där låter gör bra älskling. mer sånt. då kan vi få fler samtal som går ut på mer än bara att du ska förklara nått litet men ack så betydelsefullt. inget fel i att du gör det och jag måste ju bekänna att jag kan vara lite trög på att fatta men om vi båda bättrar oss blir det kalas. jag fyller år 20 januari som du vet.det är en söndag, du är välkommen.

Ellinor sa...

Hmmmm... Josef, din koppling mellan "kalas" och din 20-årsdag är lika konstig som din logik brukar.

Tack för inbjudan, men jag tror inte jag har råd att slänga ut med 3000SEK på flygbiljetter.

Kramar på dej älsklingen!